I Christian Storm Tholbergs naturfagsundervisning på Erritsø Fællesskole er der plads til eksperimenter. Allerede i 5. klasse kan eleverne melde sig til et forløb, hvor de står for egne forskningsprojekter.

Återinförda obs-klasser i ny skepnad riskerar att systematiskt skapa en skola som delar upp barn i ”önskvärda” och ”icke önskvärda”. Vi behöver skolreformer som stärker gemenskapen, inte skapar fler murar, skriver specialläraren Niclas Fohlin som svar på Filippa Mannerheims krönika i samma ämne.

Som undervisande lärare önskar jag förstås också att alla elever kunde finna sin plats i klassrummet. Att verkligheten sedan inte ser ut så får vi förhålla oss till, skriver läraren Therese Rosengren

Personalen på Luspengymnasiet i Storuman har utbildats i sexualitet, samtycke och relationer – en unik satsning med målet att förebygga våld i nära relation bland unga. "I matematiken belyser jag våldsstatistik bland unga", säger Peter Fellbrink, lärare i matematik och naturvetenskap.

Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. "Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsande elever på lågstadiet", säger Linda Fälth, professor i pedagogik och författare till förslagen som rör svenskundervisningen.

Hjälpklasser kan nog vara bra om de är väl genomtänkta, trygga och drivs av utbildad personal som har tid att lotsa den som är vilsen. Men de får inte bli en slaskhink för de skoltrötta, skriver krönikören Maria Wiman.

Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. "Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsande elever på lågstadiet", säger Linda Fälth, professor i pedagogik och författare till förslagen som rör svenskundervisningen.

Mer fakta och mindre analys. Mer lärarledd undervisning, och mindre inflytande för föräldrar och elever. Förslag om en nu läroplan har överlämnats till skolministern. Hör Linnea Lindquist, skoldebattör och biträdande rektor och Anna Olskog, Sveriges Lärare. (webbradio)

Alla barn ska lära sig läsa, skriva och räkna redan på lågstadiet. Det föreslås i den nya läroplansutredningen. När man hör utredarens förslag undrar man hur vi hamnade i ett läge där just det inte är en självklarhet, skriver SvD:s Maria Jelmini.

Elever ska tidigt lära sig läsa, skriva och räkna, lärare ska ha en starkare roll i klassrummet, tydligare kursplaner med ämneskunskap i fokus och anpassade efter de olika stadiernas behov. Det är förslag i utredningen om en ny läroplan för grundskolan, som utredaren överlämnade till skolministern på onsdagen.

Slopade anpassningar, tydligare ämnesplaner, fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – snarare än betyg. Det är huvuddragen i ”Kunskap för alla – nya läroplaner för kunskap och lärande”, den lunta som utredaren Thomas Persson lämnade över till skolminister Lotta Edholm (L).

Eleverna ska lära sig mer baskunskaper som att läsa, skriva och räkna under de första åren i skolan. I takt med att barnet blir äldre ska mer komplexa färdigheter som analysförmåga betonas. Det föreslår den utredning om ny läroplan som lämnades över till regeringen på onsdagen.