Hemskickade paket med lärmaterial påverkar utsatta barns skolresultat positivt.

De barn som omhändertas av samhället måste få bättre stöd i skolan och mer hjälp även efter att de har fyllt 18 år. Det finns flera skäl för starkare lagreglering eftersom skillnaderna är alltför stora idag, skriver professorerna Titti Mattsson och Bo Vinnerljung i en ny SNS-rapport.

Det är oftast i förskola, fritidshem och skola som det först uppmärksammas att ett barn befinner sig i en situation av utsatthet. Därför har lagstiftaren beslutat att bland annat skolpersonal har en skyldighet att kontakta socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Det skriver Lars Hemzelius, Lärarnas Riksförbund i Vellinge.

Ska barn till utsatta EU-medborgare från till exempel Rumänien och Bulgarien ha rätt att gå i skola i Sverige? Det har varit en omdiskuterad fråga under lång tid men fortfarande finns inget tydligt besked till kommunerna.

Alla barn, inklusive särskilt utsatta EU-migranters, ska erbjudas skolgång inom Umeå kommuns skolväsen, föreslår Vänsterpartiet i Umeå. Men motionen får avslag i kommunfullmäktige.

Politikerna behöver säkerställa likabehandling av barns rätt till skola. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris, skriver Elisabeth Dahlin mfl, Rädda Barnen.

Ett beslut från skolinspektionen ger EU-medborgare som befinner sig i Sverige mer än tre månader utan fast försörjning möjlighet att kräva skolgång för sina medföljande barn.

När eleven har gett upp om skolan och skolan har gett upp om eleven — vad gör vi då? Det vill Unga Klara och Folkteatern i Gävleborg diskutera med den nyskrivna pjäsen »Vad ska du ha mig till?«.

Rädda barnen och frivilligorganisationer ifrågasätter slutsatsen att stöd till romska barn kommer att ge fler tiggare.

Skolinspektionen gav en papperslös EU-migrant från Polen, som bor i Olofströms kommun, rätt till skolgång. Men nu kräver kommunen svar av utbildningsdepartementet om vem som ska betala utbildningen.

Och beslutet att de som uppehåller sig illegalt i Sverige har rätt till fri utbildning, kommer att fortsätta vara ett incitament för att ta sig hit och att hålla sig undan ett avvisningsbesked. Konsekvensen kommer att bli en allt större grupp som lever i ett parallellsamhälle. De som drabbas mest är barnen, skriver Jonatan Lönnqvist.

Förra året gick sex romska elever ut gymnasiet i Helsingborg. Före 2012 gick få romer i kommunen vidare efter högstadiet. Skillnaden är romska brobyggare, en nationell satsning som får tummen upp i Statskontorets utvärdering.