En skottlossning utanför ett dagis, ett mord utanför en skola. En brutal avrättning av en 16-årig elev på väg hem från träningen. Att vara barn och ungdom i Malmö just nu, handlar om att ständigt känna oro för var det skjuts nästa gång, berättar Malmöbor för SvD:s Kristina Olsson.
Fokus är stort på problem kring unga, dåliga resultat i skolan och kriminalitet. Men det är i relationen med barn och unga som vi skapar tillit, förtroende och förändring. Bara den vägen är möjlig framåt, skriver Lasse Mattila, socionom och författare.
Hela 2 470 utsatta barn väntar på att få sina behov utredda i Göteborg. Den rödgröna inställningen att negligera den olagligt långa handläggningen förstärker bara problemen, skriver Jens Adamik (L) och Kristina Palmgren (L).
Lärarna som undervisar ensamkommande ungdomar på Wisbygymnasiet har en absurd vardag. De lär ut svenska till elever som nästa dag kan ha försvunnit. "Han lever på gatan nu".
Om ett barn far illa är chansen stor att någon vuxen gör något för att hjälpa. Enligt en undersökning från Rädda Barnen har sju av tio vuxna som känt oro för ett barn agerat. Men samtidigt finns en osäkerhet som hindrar många från att gripa in.
Alla ska ges lika möjligheter att lära i skolan. Men hur påverkas möjligheterna för barnen som inte kan hitta en lugn plats hemma för att göra läxorna?
Mer än 30 procent av Malmös barn växer upp i fattigdom. Men även i övriga Sverige lever allt fler barn under allt sämre villkor. I en ny UNICEF-rapport hamnar Sverige på alarmerande 23:e plats av 35 jämförda rika länder – långt efter de nordiska grannländerna som ligger i topp, skriver debattören Jenny Sonesson.
Hedersförtrycket i Göteborgs förorter är omfattande. Hela 78,4 procent av flickorna i vår undersökning känner sig mycket hårt kontrollerade av sina föräldrar. Vi hoppas att beslutsfattarna i Göteborg vill satsa resurser på att bekämpa denna hederskultur, skriver Amineh Kakabaveh, VHEK och sociolog Hans Ekbrand.