Erbjuds skolgång till EU–migranters barn bör deras föräldrar också göra rätt för sig och arbeta, skriver Sakine Madon.

Nu när skolan börjar igen brukar barnen få berätta om sitt sommarlov. Det är inte så roligt för de barn – bland annat min son – som inte har en meningsfull sommar att berätta om, skriver en ensamstående mamma.

På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige, många försörjer sig genom tiggeri. Nya problemställningar har uppkommit för kommuner och därmed även frågor om vilka skyldigheter det offentliga har. Det råder förvirring kring hur lagstiftningen ska tillämpas och kommuner hanterar frågan på olika sätt.

Om man ändå vill att eleverna ska reflektera över sommarlovet och koppla det till den nya terminen så kan man förslagsvis be dem skriva om vad de har lärt sig eller hur de använt sina skolkunskaper i till exempel språk, teknik, kemi eller matematik under sommaren, skriver Åsa Andersberg Strollo.

Fler barn har sökt hjälp hos Bris i sommar än förra året. Satsningar på sociala medier och den egna mobilappen kan vara skälet till att fler barn tar kontakt.

Andelen hushåll i Stockholm med ekonomiskt bistånd har aldrig varit lägre. Men skillnaderna mellan stadsdelarna är stora. "En del barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer bär ett tungt ansvar", säger Cecilia Svärdelid, från socialtjänstens ”multikompetensteam” som arbetar på Rinkebyskolan.

Nästan var tredje barn till missbrukare lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.

30 procent av barn med en missbrukande förälder lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom har mycket svårare att fullfölja skolan. Nästan vart tredje barn till en missbrukande förälder lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, enligt en rapport som Socialstyrelsen beställt.

Två Fi-politiker skriver replik: Valfridsson och Klerfors är i sin artikel på DN Debatt (24/6) oroade över effekterna av att utsatta EU-medborgares barn tas ur sin skola i hemlandet när de kommer till Sverige. Debattartikeln är full av frågetecken och verkar ha till syfte att problematisera vad som är det bästa för dessa barn.

Regeringens nationella samordnare för EU-medborgarna i nöd, Martin Valfridsson, skriver tillsammans med Rickard Klerfors på DN Debatt (24/6). De vill inte att man lyssnar på jurister med expertkunskaper vilket är anmärkningsvärt, skriver juristen Andreas Pettersson.

Det borde vara självklart att det svenska samhället ser till att de EU-medborgare som vistas i Sverige tillerkänns de lagliga rättigheter och skyldigheter de har rätt till, skriver Daniel Kallós, professor emeritus i pedagogik.