Man kan kalla det en miniriksdag för utbildningsfrågor. De här 17 personerna får stort inflytande på svensk skolpolitik de närmaste fyra åren.

Det är märkligt och förvånande att så få skolfrågor lyftes i år, jämfört med tidigare valrörelser. Men det finns anledning till att de frågor som lyftes var friskolorna och lärarnas arbetssituation, skriver Jon Nyhlén från Stockholms universitet.

Skolvalet lockade rekord­många elever till val­urnorna. Men på Gottsundaskolan i Uppsala, som Lärarnas tidning skrev om i förra numret, var det färre elever som röstade jämfört med förra gången.

Sjukvården vann valet, medan skolan hamnade i skymundan. Det anser Läkarförbundets och Lärarnas Riksförbunds ordförande, som hoppas att staten kommer att agera för likvärdig vård och skola.

Skolfrågor tappade mark i årets valrörelse. De brukar annars vara de viktigaste frågorna över tid för svenska väljare vid sidan av vård- och omsorgsfrågor. Det visar en ny rapport, där 100 forskare har analyserat valet.

Under perioden 27/8–7/9 har 391 045 elever röstat i Skolval 2018. Nu har 1 528 skolor rapporterat in godkända resultat och valdeltagandet var 79,8 procent.

Resultatet från årets skolval tyder på att eleverna i Stockholms län inte håller med sina föräldrar.

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Det kan bli rotation i utbildningsutskottet i höst då flera skolpolitiker i riksdagen riskerar att bli utan riksdagsplats. Nu måste de hoppas på personkryss.

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

Moderaterna blir största parti och Kristdemokraterna åker ut om Sveriges skolelever får välja.

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar? "Oj, det kommer att dröja länge," säger statsvetaren Jenny Madestam.