Varför är det lärarbrist i Sverige? Vilken undervisning fungerar bäst? Och vad säger forskningen? I ett specialavsnitt går SVT:s Agenda till botten med utmaningarna inom svensk skola.  

Ska barn få stå i kö till populära friskolor?Och vad är egentligen en rättvis skolpeng? Därom tvista de lärde i den svenska skoldebatten.

Statsministerns retorik mot vinstdrivande friskolor får hård kritik från Sveriges största skolkoncern Academedia.

Linnea Lindquist har gjort sig känd som en flitig debattör, inte minst på Twitter där hon under namnet ”Rektor Linnea”, kritiserar ”marknadsskolan”. Snart ger hon sig in i valrörelsen som opinionsbildare. Hur kommer det sig?

L-ledaren riktar också hård kritik mot statsminister Magdalena Anderssons försök att koppla samman friskolorna med ökad gängbrottslighet. "Det är en skymf mot alla barn, som både skjuter men också blir skjutna. Oavsett är båda offer", säger hon.

Vänsterpartiet har föreslagit en folkomröstning om vinster i välfärden. Hur sannolikt är det att en sådan blir av? Om bland annat detta handlar veckans avsnitt av podden Politikrummet. (webb-radio)

Man kan kalla det en miniriksdag för utbildningsfrågor. De här 17 personerna får stort inflytande på svensk skolpolitik de närmaste fyra åren.

Det är märkligt och förvånande att så få skolfrågor lyftes i år, jämfört med tidigare valrörelser. Men det finns anledning till att de frågor som lyftes var friskolorna och lärarnas arbetssituation, skriver Jon Nyhlén från Stockholms universitet.

Skolvalet lockade rekord­många elever till val­urnorna. Men på Gottsundaskolan i Uppsala, som Lärarnas tidning skrev om i förra numret, var det färre elever som röstade jämfört med förra gången.

Sjukvården vann valet, medan skolan hamnade i skymundan. Det anser Läkarförbundets och Lärarnas Riksförbunds ordförande, som hoppas att staten kommer att agera för likvärdig vård och skola.

Skolfrågor tappade mark i årets valrörelse. De brukar annars vara de viktigaste frågorna över tid för svenska väljare vid sidan av vård- och omsorgsfrågor. Det visar en ny rapport, där 100 forskare har analyserat valet.

Under perioden 27/8–7/9 har 391 045 elever röstat i Skolval 2018. Nu har 1 528 skolor rapporterat in godkända resultat och valdeltagandet var 79,8 procent.