Vi behöver en ny syn på utbildning. Det är dags att släppa in yrkeshögskolan i finrummet, skriver Simon Palme, Centerstudenter, och Malin Påhls Hansson, Saco Studentråd.

Branschskola är ett nytt sätt att stärka tillgången till yrkesutbildad arbetskraft på gymnasial nivå. Satsningen ger elever större möjligheter att välja yrkesutbildningar inom områden där det finns goda möjligheter till arbete.

Regeringen ska satsa stort på yrkeshögskolor de kommande åren. I nuläget finns de här tolv yrkesutbildningarna registrerade i Västmanland.

Under 2018 blir utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan fler. Då märks det första av de kommande årens storsatsning på utbildningsformen. Nu väntar ett gemensamt arbete – och en utmaning – för att också fylla de nya platserna med sökande.

Den nya polisutbildningen i Malmö kommer på kort sikt att förvärra polisbristen i region Syd, varnar Polisförbundet.

Redovisning av uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar samt stödinsatser under införandet av regionalt yrkesvux. (pdf)

Sveriges byggutbildningar är lika mansdominerade i dag som för tio år sedan. Det visar en undersökning som branschföreningen Byggcheferna har gjort. På gymnasienivå är cirka 90 procent av eleverna på bygg- och anläggningsprogrammen killar, enligt Skolverket.

Akademi Båstad har tillsammans med Båstads Turism och Näringsliv snickrat ihop en yrkesvuxutbildning till cykeltekniker. Den ska starta redan i januari.

Arbetsgivare i Sverige har svårt att hitta personal med rätt kompetens – samtidigt som många går arbetslösa. Nu har Skolverket tagit fram 51 nationella så kallade yrkespaket som ska leda till jobb via studier på bland annat komvux.

Skolverket har tillsammans med olika branschkunniga tagit fram 51 olika nationella yrkespaket som kan användas inom komvux på gymnasial nivå och i gymnasieskolans introduktionsprogram. Paketen innehåller en kombination av gymnasiala kurser som ska svara mot de kompetenskrav som arbetsmarknaden ställer. Förhoppningen är att de leder till att fler får jobb eller ligger till grund för…

I samband med gymnasiereformen som genomfördes år 2011 minskade andelen unga som söker till ett yrkes­program kraftigt. Minskningen är störst bland de som redan innan reformen i mindre utsträckning sökte yrkesprogram, exempelvis unga som har höga betyg och unga vars föräldrar har höga inkomster.

De unga vill jobba i näringslivet – men väljer inte utbildningar som ger jobb. De senaste tolv åren har yrkesprogrammen tappat var tredje elev. Nu behövs politiska satsningar på studie- och yrkesvägledningen, på yrkesprogrammen och på lärlingsutbildningarna, menar Västsvenska Handelskammaren.