Kraven på gymnasieskolans yrkesprogram måste öka. Lösningen är inte att utöka antalet poäng, utan att komma tillrätta med fusk och oordning som nu råder. Det skriver Per Kedland, känd som ”läraren som har gett upp” efter sin förra debattartikel på SvD Debatt.

Principen att alla yrkesprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet är bra. Däremot får det inte ske på bekostnad av kurser i yrkesämnen. Färre yrkeskurser skulle medföra att eleverna inte är anställningsbara efter gymnasieskolan, skriver Amelie von Zweibergk, Teknikföretagen.

I många kommuner är de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna hotade när elevunderlaget minskar. I Kramfors lyckas man vända trenden med att låta eleverna ha individanpassad skoltid hos företag.

Grannkommuner ska tillsammans kunna erbjuda specialutformade vuxenutbildningar till bristyrken i regionen. "Detta gör det lättare för exempelvis nyanlända att hitta vägar in på arbetsmarknaden", säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).

På yrkeshögskolan finns utbildningar på eftergymnasial nivå för att utbilda sig inom olika yrken. Alla utbildningar utformas i tät samverkan med arbetslivet och nio av tio av de som studerat på yrkeshögskolan har jobb året efter examen.

Regeringen genomför ett betydande kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet och för personlig utveckling.

De dyraste utbildningarna ses som slasktrattar för elever som inte har intresse för att gå där. De elever som verkligen vill lära sig ett yrke, hamnar i kläm. Det skriver Erni Bergenstråhle, före detta yrkeslärare.

Mer planeringstid för yrkeslärare, ett större övergripande ansvar från skolledarhåll samt en bättre samverkan mellan skola och arbetsliv. Det är några punkter för att framöver förbättra APL inom yrkesutbildningar.

Med yrkes-SFI får utlandsfödda i Botkyrka en rakare väg till framtidens arbete. Undervisning i svenska kombineras med golfrobotar och vårdsnack. "Vi har otroliga människor som kommer hit och inte kommer ut på arbetsmarknaden. För både deras och Sveriges skull måste vi dra nytta av dem", säger läraren Björn Benbasat.

Benjamin Nicolaisen, 25, blev utan praktikplats när höstens praktikperiod började. Och medan klasskamrater har några kilometer till praktikplatserna pendlar Uppsalastudenten till Täby varje dag. ”Han har haft exceptionell otur,” säger Lennart Ericsson, VFU-koordinator på lärarutbildningen.

Sedan ett år tillbaka kan unga mellan 20-24 år studera och vara inskrivna på Arbetsförmedlingen samtidigt. Det är del av en satsning mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, och i Kristianstad tar just nu 32 ungdomar del av programmet.

Arbetskraftsbrist kombinerad med arbetslöshet - den paradoxala utmaningen präglar svensk arbetsmarknad. Nu krävs validering och yrkesutveckling för att ge fler människor jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en stärkt nationell finansiering av lärande i arbetslivet som styrs lokalt och regionalt, skriver Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.