Om det arbetsplatsförlagda lärandet för eleverna inte fungerar förlorar yrkesutbildningen en del av sitt värde. Därför är det bekymmersamt att vår undersökning visar att många yrkeslärarna i stor utsträckning saknar förutsättningar att utföra sitt uppdrag vad det gäller den delen av utbildningen, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

För att fler elever ska kunna välja en relevant utbildning och arbetsmarknadens behov av kompetens ska säkras behöver bland annat yrkesvägledningen i skolan bli mycket bättre. Vi har ett batteri av idéer som kan lösa problemen, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Ulrika Carlsson (C).

För lite och för dålig praktik som lärarna saknar förutsättningar att följa upp. Det är en del av kritiken mot yrkesprogrammens praktik i en ny rapport.

Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.

På Arlandagymnasiet i Märsta är platserna på restaurang- och livsmedelsprogrammet bara fyllda till en tredjedel. Gymnasieskolor över hela landet har samma problem att fylla platserna och i 30 kommuner har utbildningen lagts.

Europas yrkeselit har gulddrömmar när EM startar i Göteborg nästa vecka. 40 000 besökare beräknas vara på plats under tre tävlingsdagar för att se 500 deltagare från 33 länder tampas om medaljer och ära.

"En vinn vinn lösning för oss som företag och för ungdomarna med", säger kommunikatören Åsa Brakander på Volvo Powertrain i Köping. Så beskriver hon Volvosteget som är ett program från Volvokoncernen för arbetslösa unga vuxna.

Vuxenutbildningen tar ett nytt grepp och ger sig ut bland invånarna för att visa upp sina yrkesutbildningar. Syftet är att få fler att utbilda sig till de yrken där det faktiskt finns jobb och därmed minska arbetslösheten ytterligare.

Antalet gymnasieelever som tar del av lärlingsersättning ökade läsåret 2014/15 med nästan 20 procent. Störst andel finns i Västerbotten och Västernorrland.

Antalet gymnasieelever som tar del av lärlingsersättning ökade läsåret 2014/15 med nästan 20 procent. Störst andel finns i Västerbotten och Västernorrland.

Nu vill Torekällgymnasiet och vuxenutbildningen starta ett samarbete kring de praktiska yrkesutbildningarna, detta för att kunna möta arbetsmarknadens behov.

Kraven på gymnasieskolans yrkesprogram måste öka. Lösningen är inte att utöka antalet poäng, utan att komma tillrätta med fusk och oordning som nu råder. Det skriver Per Kedland, känd som ”läraren som har gett upp” efter sin förra debattartikel på SvD Debatt.