Regeringen satsar nästa år, tillsammans med bland annat LO och Svenskt Näringsliv, över 30 miljoner för att stärka yrkesutbildningen och dess attraktionskraft. Syftet är att locka fler elever och höja utbildningens status.  

Regeringen, Svenskt näringsliv och LO lägger mer än 30 miljoner kronor på att gemensamt locka fler tonåringar att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. Tanken är att göra 2016 till ett yrkesutbildningens år.

Framtidsutsikterna ser bra ut för elever som läser yrkesförberedande program. NKP pratar med några elever på Presterudsgymnasiet som har goda förhoppningar om att få jobb direkt efter studenten.

Två av tre elever som gått ut de nya yrkesprogrammen på gymnasiet hade arbete som huvudsaklig sysselsättning två år efter examen. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

SCB:s undersökning av yrkesprogrammen visar på varierande kvalitet, svagt intresse för högskolebehörighet och en osäker ställning på arbetsmarknaden efteråt. Minst nöjda är elever på Hotell- och turismprogrammet.

Bland de första elever som genomgick de nya gymnasiala yrkesprogrammen hade sex av tio ett jobb knappt ett år efter utbildningen avslutats. Det visar en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB).

SCB:s undersökning av yrkesprogrammen visar på varierande kvalitet, svagt intresse för högskolebehörighet och en osäker ställning på arbetsmarknaden efteråt. Minst nöjda är elever på Hotell- och turismprogrammet.

Gûnther Mårder, vd för Företagarna, är bestämd i sin uppfattning när han talar via en videolänk till ett 30-tal politiker, skolledare och företagare under temat Lärlingsutbildning ur ett regionalt tillväxtperspektiv i Lugnetkyrkan i Falun med Lärlingskompassen och Företagarna som arrangör.

Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande har lämnats över till gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. Utredningen är efterlängtad och många av förslagen kan komma att få stor betydelse för kvaliteten och attraktiviteten för gymnasieskolans yrkesprogram samt underlätta yrkesväxling senare i livet, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Yrkesprogrammen minskar i popularitet – och har därmed stor utmaning med att nå ut till eleverna. På Gymnasiemässan lägger eleverna grunden till sina val.

Under sin tid som utbildningsminister förvandlade Jan Björklund yrkesutbildningarna till återvändsgränder och ­bidrog till att sänka deras status. Hur många gånger har vi inte hört honom gnälla “alla kan faktiskt ­inte bli akademiker”. Som om någon skulle ha föreslagit just det, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Ungas syn på gymnasiets yrkesprogram är uppseendeväckande. Yrkesprogram anses mindre värda och eleverna väljer i första hand utbildning efter hur ”rolig” den verkar, visar en ny studie. Attityderna bidrar till ungdomsarbetslöshet och måste nu ändras, skriver två forskare från Ratio.