Nio av tio har arbete ett år efter examen från yrkeshögskolan. Men färre yh-studenter får jobb helt inom det område som de har utbildat sig i, visar färsk statistik från förra läsåret.

2016 har utsetts till Yrkesutbildningens år. Det gläder särskilt oss som arbetar inom industrin. Efter år av vikande intresse för gymnasiets yrkesutbildningar är det fantastiskt om vi nu kan rikta välbehövlig uppmärksamhet mot den del av Utbildningssverige som är så avgörande för vår internationella konkurrenskraft, skriver Åke Svensson, Teknikföretagen, och Anders Ferbe, IF Metall.

I likhet med tidigare år innebär januari att Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar vilka ansökta yrkeshögskoleutbildningar som beviljas start de kommande två åren. Yrkeshögskolan är en utbildningsform som har visat sig vara en effektiv väg för arbetsgivare att lösa den stora kompetensbrist som råder och göra att fler kommer i arbete, skriver Lena Nykvist, YHM, m.fl.

Hur ska vi klara jobben? Det är en fråga som blir alltmer aktuell i en tid då många unga och personer med utländsk bakgrund ska ut på arbetsmarknaden. Tyvärr vet vi av erfarenhet att det finns stora brister i det system som Sverige idag har, skriver Nima Sanandaji, Teknologie doktor och utredare, och Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund.

En av de största utmaningarna för företagarna är att hitta personer med rätt kompetens att anställa. Yrkesutbildningen är därför viktig för företagens kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden, då de flesta av dem går direkt till arbete inom de område som de har studerat.

Det svenska yrkesutbildningssystemet är fyllt av otydligheter, enligt en ny forskningsrapport från Ratio - Näringslivets forskningsinstitut. De elever som i vår står inför utbildningsval måste därför ta sig igenom ett system med flera irrvägar.

Flera av de gymnasiala yrkesutbildningarna håller låg kvalitet och ger inte behörighet till yrkeshögskolan. Det är några av slutsatserna i en analys av svensk yrkesutbildning.

Det är hög tid för politiker, utbildningsanordnare och arbets­givare att gemensamt stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet, skriver Nils Karlson, Ratio.

Endast 14 procent av landets lastbilsförare har genomfört den obligatoriska utbildning som krävs för att få fortsätta köra lastbil efter den 10 september, rapporterar Sveriges Radios Ekot som hänvisar till siffror från Transportstyrelsen.

89 procent av alla som tar examen från utbildningar på yrkeshögskolor i Blekinge får jobb inom sex månader. Det beror på skolornas nära samarbete med arbetslivet.

Idag presenterar Myndigheten för yrkeshögskolan vilka ansökningar som beviljas i årets ansökningsomgång och därmed får ingå i yrkeshögskolan.

Svenskt Näringsliv efterlyser ett nytt system för lärlingar på den svenska arbetsmarknaden – utan obligatoriska utbildningsmoment. Organisationens vd Carola Lemne motiverar förslaget med att läget är akut och att nya reformer måste till för att fler nyanlända ska få jobb.