Över 8300 gymnasieelever går idag en lärlingsutbildning. Och nio av tio elever får jobb efter utbildningen. Det visar en rapport från Skolverket.

Saco kritiserar i en replik regeringens förslag om rätt till komvux för att det inte inkluderar yrkesvux. Regeringen kommer under 2016 att tillsammans med arbetsmarknadens parter lyfta yrkesprogrammens kvalitet, skriver Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

LO, regeringen och Svenskt näringsliv gör gemensam sak för att locka fler unga att välja yrkesprogram på gymnasiet. Tillsammans lägger de mer än 30 miljoner kronor på satsningen.

En elev på ett yrkesförberedande ­program kan i dag få behörighet till högskolan, om hon eller han aktivt väljer rätt kurser. Regeringen lovar nu äntligen att vända på resonemanget. Det ska krävas ett aktivt val för att inte bli behörig till högre studier. Ett yrkesutbildningens år är kanske ­inte tillräckligt, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

2016 blir Yrkesutbildningens år. Det är regering som till sammans med LO och Svenskt näringsliv satsar 30 miljoner kronor för att genom olika insatser höja yrkesutbildningens status och kvalitet.

Regeringen satsar nästa år, tillsammans med bland annat LO och Svenskt Näringsliv, över 30 miljoner för att stärka yrkesutbildningen och dess attraktionskraft. Syftet är att locka fler elever och höja utbildningens status.  

Regeringen, Svenskt näringsliv och LO lägger mer än 30 miljoner kronor på att gemensamt locka fler tonåringar att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. Tanken är att göra 2016 till ett yrkesutbildningens år.

Framtidsutsikterna ser bra ut för elever som läser yrkesförberedande program. NKP pratar med några elever på Presterudsgymnasiet som har goda förhoppningar om att få jobb direkt efter studenten.

Två av tre elever som gått ut de nya yrkesprogrammen på gymnasiet hade arbete som huvudsaklig sysselsättning två år efter examen. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

SCB:s undersökning av yrkesprogrammen visar på varierande kvalitet, svagt intresse för högskolebehörighet och en osäker ställning på arbetsmarknaden efteråt. Minst nöjda är elever på Hotell- och turismprogrammet.

Bland de första elever som genomgick de nya gymnasiala yrkesprogrammen hade sex av tio ett jobb knappt ett år efter utbildningen avslutats. Det visar en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB).

SCB:s undersökning av yrkesprogrammen visar på varierande kvalitet, svagt intresse för högskolebehörighet och en osäker ställning på arbetsmarknaden efteråt. Minst nöjda är elever på Hotell- och turismprogrammet.