Sedan 2008 har antalet som går ett yrkesprogram på gymnasiet minskat, enligt siffror från Skolverket. Detta trots att många arbetsgivare står beredda att anställa efter studenten. Anledningen till minskningen av elever kan bero på att yrkesprogram inte längre är högskoleförberedande.

Finns det en motsättning mellan att ge eleverna en gymnasieutbildning de vill ha, och att ge företagen den arbetskraft de behöver? Ja, delvis. Men skollagen säger tydligt vilket av de två målen som är viktigast: Elevernas drömmar går före näringslivets behov, skriver Emma Leijnse.

Yrkesprogrammens utsikter har inte ljusnat. Nu vill regeringen återinföra den allmänna högskolebehörigheten.

Yrkesprogrammen på gymnasiet ska slussa sina elever rakt ut till branscher som skriker efter arbetskraft. Men i stället präglas de av svagt elevintresse, låga anställningssiffror och en kommunikationsmiss som skrämde bort såväl elever som föräldrar.

Den tvååriga yrkesutbildningen i dramapedagogik på Västerbergs folkhögskola är den enda i sitt slag i Sverige och den ger de elever som genomför den möjlighet att bli auktoriserade dramapedagoger.

Norrköping har en av landets få utbildningar till djurvårdare med inriktning mot exotiska djur. Sin apl gör eleverna bland annat på Kolmårdens djurpark, bland delfiner, krokodiler, elefanter, apor och andra exotiska djur.  

När söktrycket minskar blir det svårare för kommunerna att erbjuda många yrkesprogram. En lösning på problemet är regional samverkan mellan olika skolor.

Andelen elever som får examen i yrkesförberedande program har minskat, visar den första kullen från nya gymnasieskolan, GY 2011. "Detta är inget annat än ett stort misslyckande", säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Andelen gymnasieelever som fick en yrkesexamen minskade jämfört med andelen elever som fick slutbetyg från ett yrkesförberedande program i den gamla gymnasieskolan. Det visar ny betygsstatistik från den första elevkullen som lämnar den nya reformerade gymnasieskolan, GY 2011.

Alliansens utbildningsminister Jan Björklund tog 2011 bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen för att locka fler elever. Nu visar Skolverket att reformen fått motsatt effekt.

Endast två tredjedelar (66 procent) av de yrkeselever som lämnade gymnasiet i våras gjorde det med en examen. Det är väsentligt lägre än i den föregående kullen, som också var den sista som lämnade den gamla gymnasieskolan. I den fick 74 procent ett slutbetyg från yrkesförberedande program.

Avgörande för att vända den dystra utvecklingen är att förbättra samverkan mellan utbildningssystemet och näringslivet. Särskilt viktigt är att inlärning av praktisk kunskap stärks genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande, skriver Nils Karlsson och Kristine Persson, Ratio.