Yrkeshögskolan hämmas av regelverk som utestänger studenter och tvingar välfungerande och efterfrågade utbildningar att lägga ned. Det skriver företrädare för tre olika branscher.

Byggbranschen står inför stora pensionsavgångar, men många av de ungdomar som förväntas ta över blir aldrig klara med sin byggutbildning.

2020 vill regeringen att hälften av alla som går ett yrkesprogram ska göra det i ett lärlingsprogram. Idag är det fem procent som gör det. För att lyckas krävs ett stort antal nya lärlingsplatser, och ett bra samarbete mellan näringsliv och skola.

Lärlingsutbildning för turism har kommit för att stanna. Besöksnäringen är i behov av utbildat folk och vuxenutbildningen har skapat en plattform för unga att ta sig in på marknaden. Vi har träffat några av lärlingarna som nu kommit halvvägs i sin utbildning.

Skolverket säger nej till en undersköterskeexamen men föreslår ett helt nytt vård- och omsorgsprogram med fem olika inriktningar. Arbetsgivarna och Kommunal gör tummen ner.

Vid praktik har både skola och det företag som eleven utför praktik på ett ansvar. Det är företaget som ansvarar för att arbetsmiljön är säker på praktikplatsen. Teknikföretagen har tagit fram en broschyr för att arbetsgivaren ska veta vad som gäller.

Treåriga yrkesprogram ger inte större skydd mot arbetslöshet än tvååriga, enligt en ny rapport från IFAU.

Ny rapport från IFAU visar att elever som började treåriga yrkeslinjer på gymnasiet klarade sig inte bättre på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen 2008−2010 än jämförbara elever som började tvååriga yrkeslinjer.

När yrkesprogrammen på gymnasiet förlängdes med ett år på 1990-talet var förhoppningen att den bredare utbildningen skulle skydda mot arbetslöshet. Istället blev det tvärt om, visar en ny studie från IFAU.

Risken för arbetslöshet minskade inte när tvååriga yrkeslinjer på gymnasiet blev treåriga, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU i Uppsala.

När yrkesprogrammen på gymnasiet blev treåriga istället för tvååriga var förhoppningen att den bredare utbildningen skulle skydda mot arbetslöshet. Istället blev det tvärtom, visar en ny studie.

Att färre nu söker till yrkesprogrammen beror förmodligen mest på att socialdemokraterna med sitt märkliga övervärderande av högskoleutbildning sänkt statusen på handens kunnande, skriver Lena Haldin, sakkunnig.