Andelen gymnasieelever som fick en yrkesexamen minskade jämfört med andelen elever som fick slutbetyg från ett yrkesförberedande program i den gamla gymnasieskolan. Det visar ny betygsstatistik från den första elevkullen som lämnar den nya reformerade gymnasieskolan, GY 2011.

Alliansens utbildningsminister Jan Björklund tog 2011 bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen för att locka fler elever. Nu visar Skolverket att reformen fått motsatt effekt.

Endast två tredjedelar (66 procent) av de yrkeselever som lämnade gymnasiet i våras gjorde det med en examen. Det är väsentligt lägre än i den föregående kullen, som också var den sista som lämnade den gamla gymnasieskolan. I den fick 74 procent ett slutbetyg från yrkesförberedande program.

Avgörande för att vända den dystra utvecklingen är att förbättra samverkan mellan utbildningssystemet och näringslivet. Särskilt viktigt är att inlärning av praktisk kunskap stärks genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande, skriver Nils Karlsson och Kristine Persson, Ratio.

Förändringen av gymnasieskolan för tre år sedan tycks ha lett till att färre elever på yrkesprogrammen tar examen. Det visar Skolverkets statistik över betygen från den första elevkullen som gick ut från det nya gymnasiesystemet i våras.

Att bygga och sälja lekstugor är bra träning för byggelever. På Brinellgymnasiet i Nässjö går pengarna dessutom till välgörenhet.

Avhoppen från gymnasiet är många och unga har svårt att få jobb. Kan college­utbildningar vara räddningen?      

På senare år har ungdomar ratat yrkesprogrammen. Och lärlingsprogrammen har inte gjort den succé som politiker och Skolverket hoppats på. Men i år syns en liten ljusning - fler unga valde i höst att börja något av lärlingsprogrammen.

Medan de traditionella yrkesprogrammen lockar en lägre andel elever, väljer fler en lärlingsutbildning. Antalet lärlingar i gymnasieskolan har ökat från 6.000 förra hösten till 7.300 detta läsår, enligt Skolverket.

Den svenska byggbranschen skriker efter plåtslagare. Därför behövs det fler utbildningar i plåtslageri och bättre information om framtidsyrket i landets grundskolor, skriver Thomas Dahlberg, vd Entreprenörföretagen.

Nina Andersson Brynja är utredare på LO och har undersökt yrkesprogrammen på gymnasiet. Hon tycker att kvalitén på utbildningen måste höjas.

Då, i juni 2013, tog 20 förväntansfulla barn- och fritidselever studenten från Voxnadalens gymnasium. Men i dag, ett och ett halvt år senare, arbetar bara tre av dem i förskolan.