Trots dåliga tider ser det ljust ut för vissa. Störst chans till jobb i Avesta har unga mellan 18 och 24 år med kortare eftergymnasial utbildning. - Jag vill ut fort i arbetslivet , säger Frida Johansson, 19, på KYH-utbildningen i Koppardalen.

Tillsammans med Viktor Ellström från Oskarshamn vann Matilda Bergmark från Växjö kockklassen vid gymnasie-SM i Helsingborg.

Många gymnasieskolor i länet har svårt att fylla platserna. Men det finns skolor som går mot strömmen. Liljaskolan i Vännäs har på drygt tjugo år växt med 1 000 elever.

I Danmark är utbildning och arbetsliv sammankopplat i ett lärlingssystem som skapar framtida jobbchanser för eleverna. Samma modell bör prövas i Sverige med början i Skåne, skriver Lari Pitkä-Kangas, (MP) Malmö stad, och Anders Åkesson (MP), Region Skåne.

Rinman Education AB får avtalet med Hällefors kommun förlängt gällande den industritekniska gymnasieutbildningen.

Eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet på Ullvigymnasiet i Köping är på väg mot en livsfarlig bransch där en dödas varje månad och tusentals skadas varje år.

Minst 80 procent av eleverna ska kunna få jobb inom ett halvår, annars får yrkeshögskoleutbildningar inte starta. – Sköter man sina kort rätt har man goda chanser, säger Jon Nielsen, regionchef för Plushögskolan.

Maskinförarbranschen riktar skarp kritik mot att körkortsutbildning plockats bort från gymnasieskolans maskinförarutbildning. Det bidrar till bristen på förare, enligt branschen.

Nio av tio. Så många har jobb efter utbildning på yrkeshögskolan enligt en ny undersökning av Statistiska Centralbyrån (SCB). – Resultaten visar att yrkeshögskolans utbildningar matchar arbetslivets behov av kvalificerad yrkeskompetens i högre grad än tidigare år, säger Anna Berr, analytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.

De goda nyheterna om sysselsättningen efter avslutad utbildning glädjer Sören Norman, rektor tillsammans med Susanne Carlsson för yrkesutbildningar på AB Nybro Brunn.

Det har visat sig att många elever flytt gymnasiets yrkesprogram sedan de och troligen deras föräldrar tolkat det nya upplägget som att utbildningen inte ger högskolebehörighet. Min teori är att detta främst beror på en informationsmiss, skriver Dag Gustavsson på ledarplats.

Regeringen ändrar sig i fråga om yrkesprogrammen och vill nu att alla elever ska kunna få högskolebehörighet utan att behöva läsa extrakurser.