Nu råder akut brist på plåtslagare, och det kommer att bli värre om inte åtgärder tas för att säkra utbildningsplatserna, skriver fack och arbetsgivare gemensamt i en debattartikel.
Lärlingsutbildningen har i modern tid aldrig haft någon större omfattning inom utbildningssystemet i Sverige så som den haft i Danmark, Tyskland och Österrike, skriver Katarina Hasselström, ledamot i Lärarförbundets skolformsnämnd för gymnasieskolan.
Yrkesprogrammen styrs allt mer av näringslivet, och då minskar deras demokratiska funktion. Elever får inte kunskap nog att ifråga sätta, enligt Mattias Nylund, forskare vid Göteborgs universitet.
Det är sedan tidigare känt att det råder brist på behöriga yrkeslärare i gymnasieskolan. På grund av pensionsavgångar kommer bristen troligen att öka ännu mer de kommande åren.
Elever som läser vid gymnasiets yrkesprogram halkar efter sina jämnåriga i kunskap om samhällets strukturer. Det ökar klasskillnaderna, hävdar två pedagogikforskare. Ibrahim Baylan (S), säger till Skolvärlden att han är övertygad om att de har rätt.
Den nya gymnasieskolan riskerar att öka klasskillnaderna i det svenska samhället snarare än att minska dem. Det skriver pedagogikforskarna Andreas Fejes och Mattias Nylund.
SKL instämmer i utbildningsdepartementets förslag om att införa ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Det fjärde året kan anpassas för att matcha arbetsmarknadens efterfrågan. Förslaget ställer dock följdfrågor.
Ungdomar väljer bort de yrkesförberedande gymnasielinjerna till förmån för de studieförberedande. Istället för ett val som snabbt leder ut i arbetslivet prioriteras att hålla många dörrar öppna. Men trots att man går en praktiskt inriktad linje finns möjligheten att läsa på högskola och universitet efter examen.
Offentlig sektor behöver rekrytera många nya medarbetare, inte minst mot bakgrund av de kommande årens stora pensionsavgångar. Därför behöver vi lära av den framgångsrika danska modellen med studentmedarbetare. Detskriver Sofia Larsen, ordförande Jusek, i en debattartikel.