Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster, med två nivåer. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning. Det skriver yrkeslärarna Magnus Svensson och Åke Nilsson.

Trots lågkonjunkturen brottas svenska företag med akut brist på yrkesutbildad arbetskraft, särskilt inom bygg, industri och transport. Sju av tio företag har svårt att rekrytera, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv.

Som et led i at få flere unge til at vælge en erhvervsuddannelse, får 8. og 9. klasseselever fra næste skoleår mulighed for at komme i juniormesterlære to dage hver uge.

Elektrikergymnasiet startade 2006 av fyra el-lärare i Stockholm. "Vi ville förändra utbildningen", säger Petri Savala, en av de fyra kollegorna.

El-programmet fortsätter att vara landets populäraste yrkesprogram. Programmet har år efter år flest antal sökande bland yrkesprogrammen. "Jag visste redan i åttan att jag ville bli elektriker", säger Xander Pilot som går i ettan på Elektrikergymnasiet i Hägersten.

Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.

En ny reform af professionsuddannelserne og åbningen af en ny omfattende støtteordning til kurser giver lærerne flere muligheder for efter- og videreuddannelse. Få overblikket her.

Per Måhl ställer en fråga i sin debattartikel i Göteborgs-Posten: Vad tycker näringslivet om det nyligen föreslagna betygssystemet? Frågan är ställd utifrån behovet av att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Svaret är att vi delar en del av hans farhågor – och samtidigt ser viktiga möjligheter, skriver Gustav Blix och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.

Motorbranschcollege har med stolthet utsett 2024 års arbetslag. Utmärkelsen tilldelas Kristinehedsgymnasiet i Halmstad. Denna utmärkelse är baserad på flera kriterier, bland annat lärarnas samarbete över ämnesgränser, stöd från skolledning, samt lärarnas fortbildning och kompetensutveckling.

Det är stor brist på undersköterskor i Skellefteå, men få elever på Baldergymnasiets vård- och omsorgsprogram tar examen och ännu färre börjar jobba åt kommunen. "Det är ju ett jätteproblem, säger Linda Dehlin", avdelningschef för vård och omsorg i Skellefteå kommun.

Många föräldrar uppmuntrar också sina barn att välja högskoleförberedande program för att hålla alla dörrar öppna. Men en relativt stor del av eleverna som väljer högskoleförberedande program går aldrig vidare till högre studier. För dem hade en yrkesutbildning kunnat vara en snabbare väg till jobb och egen försörjning, skriver debattörerna.