För andra året i rad ökar andelen elever som söker till yrkesprogram, visar statistik från Skolverket. Det är bra, men ökningen är för liten, skriver Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.
Bristen på yrkeskunskap blir alltmer akut i Sverige. Yrkesprogrammen på gymnasiet lockar för få elever. Den stora majoriteten väljer högskoleförberedande teoretiska program. Följden blir att färre kan utföra de praktiska jobben, skriver Johan Aspelin, Golvbranschen GBR, och Johan Onno, Mur- och Putsföretagen.
Eleverna i Piteå ska få välja inriktning och framtida yrke redan i årskurs 9. Beslutet gäller för fordons- och transportprogrammet. "Det här minkar stressen i gymnasiet då eleverna slipper tävla med varandra om att komma in på transportinriktningen", säger yrkesläraren Mikael Junttila.
Elever på vård- och omsorgsprogrammen utsätts ofta för sexuella trakasserier när de är ute på APL, av både patienter och deras anhöriga. "Yrkeslärarna har ett rätt svårt uppdrag när det gäller det här", enligt professor Maria Hedlin.
Fordonsbranschen skriker efter folk och på Elmia lantbruk i Jönköping försökte man locka gymnasieelever till sig – och eleverna märker av det stora intresset.
Eleverna i Skellefteå påbörjade sina vuxenutbildningar riktade mot industrin. Några veckor senare lade batteritillverkaren Northvolt sitt jättevarsel. "Det känns ändå rätt. Jag skulle aldrig ångra att jag började plugga nu", säger Saga Berglund.
Högskoleförberedande program är till för dem med ”läshuvud” och yrkesprogram för de övriga. Så ser samhället på yrkesprogrammen, än i dag, anser hantverkaren och forskaren Ruhi Tyson. Och att det är hög tid att höja yrkesutbildningarnas värde.
Det finns mycket att vinna för både enskilda och samhället om fler lär sig praktiska yrken. Gruppen som går yrkesprogram måste premieras även när det gäller poäng och urvalsgrupp till högre studier, skriver Ruhi Tyson, docent i pedagogik.
Fordonseleverna på Anders Ljungstedts Gymnasium har fått Rejmes toppmoderna verkstadslokaler som sitt klassrum. Det ovanliga samarbetet mellan skola och företag gör alla till vinnare. ”Vi får nytta av varandra på ett helt nytt sätt”, säger läraren Ted Borg.
Nu är det dags för tuffa beslut som faktiskt stödjer arbetet för att dimensionera utbildning utifrån arbetsmarknadens behov. Staten har här ett ypperligt tillfälle att bidra till kompetensförsörjningen som såväl näringslivet som välfärden brottas med skriver Anders Henriksson, Sveriges Kommuner och Regioner.