Få tjejer och ickebinära söker sig till tekniska utbildningar på gymnasiet. Det vill nu fyra elever på Hitachigymnasiet i Västerås ändra på.

Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.

Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.

Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram.

Allt fler elever på yrkesprogram lär sig starta eget. Antalet nya UF-företag är fler än någonsin. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.

Ungdomar måste tänka annorlunda redan när de söker till gymnasiet och vara medvetna om var jobben finns. Det menar Robert Grubesic, som är verksamhetsutvecklare på yrkeshögskolan i Jönköping.

Det svenska ingenjörsundret hackar när elever väljer bort teknikutbildningar. Men en ny undersökning visar att det finns en en stor dold potential.

Ungdomar från högstadiet och gymnasiet låter sig inspireras av polisyrket, vård- och omsorgsyrken, spelbranschen och industrin. Men för industriprogrammen är intresset lågt. – Jag tror inte det är min grej, det känns farligt, säger Khadijo Ahmed.

Linköpings kommun försöker med nya grepp locka ungdomar att välja yrkesprogram.

El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket. Prognoser har tagits fram för samtliga program.

Många inser allt för sent att högskoleförberedande innebär att ett program bara en halv utbildning. Det skriver Pontus Westerholm på ledarplats.

Fler elever måste läsa yrkesutbildningar på gymnasiet. Annars finns det risk för stor brist inom till exempel industri, vård och omsorg, menar Skolverket som vill att utbudet på gymnasiet matchas mot arbetsmarknadens behov.