Med Liberalerna i regeringen sätts utbildning i centrum för arbetsmarknadspolitiken. Det börjar med att få skolan att återgå till grunderna med studiero, kunskapsfokus och tidiga insatser i klassrummet, skriver arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Yrkesvuxutredningen innehåller flera intressanta inslag som en ny utbildningsform, Yrkesskola. Men som helhet hade det behövts större fokus på kompetensförsörjning och arbetsmarknadens kompetensbehov, skriver Hanna Cederqvist, Svenskt Näringsliv.

En ny skolform, yrkesskola, ska lösa problemet med bristen på yrkesutbildad arbetskraft och få fler vuxna att sadla om. Det föreslås i en utredning som lämnas till regeringen på fredagen.

Många svenskar går arbetslösa eller vantrivs på jobbet, alltmedan marknaden ropar efter yrkesutbildad personal. Jag föreslår därför en helt ny skolform: yrkesskola, skriver särskilda utredaren Elof Hansjons.

Forældre anbefaler hellere deres sønner at tage en erhvervsuddannelse. Det er problematisk, mener Erhvervsskolernes Elevorganisation.

Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar har tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. "Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin", säger Christoffer Stahre, kursansvarig.

 Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl. "Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt", säger Elin Kebert, Byggföretagen.

Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.

Det måste till en alldeles särskild skrupelfrihet för att inte bara sno åt sig skattebetalarnas pengar till egna lyxvanor, utan också dra undan mattan för unga människor som gör sitt bästa för att utbilda sig och få ett jobb, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Gymnasieantagningen i länet är öppen i ytterligare några dagar och 15- och 16-åringarna försöker landa i ett beslut. Vad sjutton ska man bli när man blir stor? Räcker betygen till det? Tänk om man ångrar sig? skriver Susanne Sjöstedt i en ledartext.

Det är inte alls ovanligt att elever får gå om årskurser, eller blir erbjudna ett fjärde år på gymnasiet. Ett annan lösning skulle kunna vara att införa prova-på-veckor innan valet till gymnasiet, där eleverna får en inblick i kunskapskraven, skriver yrkesläraren Olof Geijer.