Tuffa tider i byggbranschen gör att få byggelever tar sig ut som lärlingar för att avsluta sin utbildning. I Västerbotten får bara hälften en lärlingsplats.

Regeringens förslag om att införa en yrkesskola väcker både möjligheter och frågor. Yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fasth reflekterar över vad de nya programmen kan innebära för elevernas framtid, anställningsbarhet och hur det kan påverka undervisningen.

Vad skulle det nya yrkesprogrammen få för effekter för elever, skola och samhället i stort? Vi frågade fyra lärare och två forskare om deras syn på saken.

Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.

Mats Ek, yrkeslärare på el och energiprogrammet, är försiktigt positiv till förslaget om nya yrkesprogram, med mer fokus på yrkesämnen och mer tid för praktiskt lärande. Samtidigt ser han risker med sänkta krav på förkunskaper.

Helt nya och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få fler elever att klara av gymnasieskolan. "För att dessa nya program ska lyckas behövs nationell reglering och tillräckliga resurser", säger Sveriges Lärares Anna Olskog.

Ett helt nytt och mindre omfattande yrkesprogram vid sidan av de andra nationella programmen – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få in fler elever till gymnasiet.

En utredning föreslår ett nytt treårigt yrkesprogram som ska vända sig till elever som saknar gymnasiebehörighet. Förslaget som fanns med i Tidöavtalet, syftar till att fler elever som i dag inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram ändå ska kunna få en yrkesutbildning.

Ett helt nytt och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få in fler elever till gymnasiet.

I dag har utredningen om Fler vägar till arbetslivet överlämnat sina förslag till utbildningsminister Johan Pehrson. Utredningen föreslår bland annat att gymnasieskolan ska kompletteras med nya yrkesprogram för att skapa fler vägar till utbildning och arbete. 

Finns det något i undervisningen som man skulle vilja ha mer tid till? Och vad är egentligen roligast att undervisa om? Vi bad tre lärare runt om i landet att svara.

Vård- och omsorgseleverna i Mariestad befinner sig ofta mitt i verkligheten. Här jobbar man med verksamhetsnära projekt. Nu senast genom att spela in stadspromenader för dementa personer, i 3D-format.