En majoritet av eleverna är osäkra på om yrkesprogram ger högskolebehörighet och endast 60 procent är nöjda med sitt gymnasieval. Det visar en ny rapport från gymnasium.se
Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten att få apl och jobb efter skolan. "Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder", säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Enligt skollagen ska huvudmannen för komvux erbjuda validering om en elev behöver det. En inledande kartläggning kan visa på individens behov av validering.
Nästa läsår ska högskolebehörighet ingå som grund på yrkesprogrammen. Yrkesläraren Jeanette Graf hoppas att hennes skola har kvar behörigheten inom 2 500 poäng. Utökat program tror hon blir för tufft för många elever.
Fler än någonsin examinerades från ett yrkeshögskoleprogram 2021. Samtidigt sjunker examensgraden. Den ökade andelen distansutbildning antas vara en av orsakerna. ”Förändringen är väntad med tanke på att fler läser på distans”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.
De allra flesta som studerar vidare efter gymnasiet har examinerats från ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Hur stor andel som läser på högskoleförberedande- respektive yrkesprogram varierar mellan olika delar av landet.
Sverige behöver yrkesutbildad arbetskraft. Men det finns många fördomar kring arbetaryrkena och utbildningen de kräver i skolan. Vesna Prekopic föreslår spetsutbildningar som ett steg för att förändra attityderna.
Det anses inte lika fint att gå i skolan för att lära sig ett yrke som för att läsa vidare på universitetet. Därför behövs en attitydförändring. Det finns inget finare än att komma ut och fylla en funktion i arbetslivet, skriver Peter Letmark i en krönika.
Nästan 300 000 yrkesutbildade kommer att fattas i Sverige inom 13 år. Yrkesprogrammen på gymnasiet kan vara en del av lösningen, men attraktionskraften är låg. På Bispgårdens gymnasium satsar skolan och företagen stenhårt för att locka elever.
Tusen miljarder kronor. Det är de samhällsekonomiska kostnaderna till följd av kompetensbrist i Sverige fram till år 2035, enligt Svenskt Näringsliv. Den socialdemokratiska regeringen försökte öka attraktionskraften för ungdomar att välja yrkesprogram på gymnasiet.