Inget skolkande, hög lärartäthet och möjlighet till jobb efter studenten. För eleverna på Perstorps tekniska gymnasium är förutsättningar goda att lyckas. Ändå är söktrycket ganska svalt.

Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.

I TMF:s årliga undersökning av trä- och möbelindustrins rekryteringsbehov framgår ett fortsatt stort arbetskraftsbehov – närmare 7 000 tjänster. Företagen räknar med fortsatt expansion, dock med förbehåll för hur konjunkturen och industrins förutsättningar i övrigt utvecklas.

Elever från Högbergskolan i Tierp har nästan 100% etableringsgrad på arbetsmarknaden och hög lön efter de tagit studenten. Skolan menar att samarbetet med näringslivet är en stor del av framgången men att företag måste inse att för att få kompetenta medarbetare krävs delaktighet.

Allt fler tjejer vill bli lastbilsförare, det presenterar Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd i en ny rapport. Alléskolan i Hallsberg är en av de gymnasieskolor som sticker ut.

Långtidsutredningen föreslår att behörighetskraven till yrkesprogrammen tas bort. Då skulle fler få möjlighet att klara gymnasiet, är tanken.

Andelen elever med examen ökar på högskole­förberedande program men minskar för yrkes­programmen visar nya siffror. Och totalt sett är det nära en tredjedel av eleverna som inte når examen inom fem år i gymnasieskolan.

I en den här rapporten belyser Svenskt Näringsliv ett antal kritiska framgångsfaktorer för att få fler behöriga yrkeslärare. Syftet med rapporten är att bidra till konstruktiva samtal och lösningar på en ökad tillgång och kvalitet i svensk yrkesutbildning. (pdf)

1 130 yrkeslärare. Det är så många som behöver slutföra sina studier varje år för att det inte ska råda brist de kommande elva åren, varnar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Regeringen har beslutat om förändringar för åtta yrkes­program. Ett mål är att fler ska bli undersköterskor. "Jag tror stenhårt på det här med en mer gemensam utbildning", säger Per Frössevi, lärare på vård- och omsorgsprogrammet.

Regeringen satsar på vuxenutbildningen. Den som har störst behov av studier ska ges förtur och språk blir en naturlig del av yrkesutbildningen. ”Förändringarna är ett steg i rätt riktning för en mer effektiv kompetensförsörjning”, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.

Språk- och yrkeslärare ska arbeta tillsammans på komvux, för att nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden snabbare. Det föreslår regeringen i en plan för vuxenutbildningen.