Per Kornhall om vad som kan ha påverkat resultaten i Timss och Pisa

Denna vecka och nästa presenteras resultaten från Pisa- och Timss-mätningarna. Debattören och forskaren Per Kornhall siar om vad som kan påverka resultaten.

Snart är det dags igen. Resultaten har de senaste gångerna sänt chockvågor genom Sverige. Mängder av journalister, spinndoktorer och andra debattörer har skrivit debattinlägg och gjort analyser utifrån dem – med mer eller mindre stor kunskap om vad mätningarna faktiskt säger. Hur kommer de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss att se ut?

per-kornhall_1eva-wernlid

Per Kornhall. Foto: Eva Wernlid

Jag önskar att jag hade en kristallkula. Nu måste jag själv komma fram till vad jag tror om de kommande resultaten. Kommer det att vända nu? Eller fortsätter vårt fall? Vad kan ha påverkat resultaten? Vi har haft en mängd reformer. Lärarlegitimation, kursplaner, betygsystem, förstelärare och så vidare. Men har vi gjort något åt de grundläggande mekanismerna i styrning och finansiering? Nej. Vi har heller inte vänt trenden för läraryrket – nu saknas det fler lärare än någonsin och bristen blir snabbt större. Kan vi förvänta oss några förbättringar?

För att kunna göra en sådan bedömning kanske vi behöver gå till forskning om undervisningsutveckling. Det enda som förändrar elevers lärande och därmed också resultaten är vad som händer på lektioner, i samspelet mellan lärare och elev. Har vi då haft några reformer som påverkat detta? Ja, jag tror det. Jag skulle vilja peka på två skeenden. Det ena är den generella diskussionen som tagit fart om att huvudman, rektor och lärare faktiskt har ett ansvar för att se till att alla barn klarar sig. Det andra är att vi för första gången på länge har haft en fortbildningssatsning som nått på djupet, omfattat många lärare och handlat om klassrummet: Matematiklyftet.

Min förhoppning är att vi kommer att se en förbättring av matematikresultaten. För det är framför allt där vi har satt in insatser. Om det är så är det en signal om betydelsen av ett välstrukturerat kollegialt lärande och av att någon (i detta fall staten) tar ansvar för lärares fortbildning, dess kvalitet och att denna sker på en tydlig forskningsgrund.

Däremot tror jag tyvärr att likvärdigheten har försämrats ytterligare sedan förra undersökningen för tre år sedan. På detta område har vi inte gjort något. Där får vi hoppas på Skolkommissionens troliga förslag om likvärdig statlig finansiering.

Vi kan vara säkra på en sak: Alla som vill påverka svensk skola kommer att använda resultaten för att påverka i den riktning just de vill. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer att prata om betydelsen av kommunerna, friskolelobbyn om friskolorna, de borgerliga om betyg och de rödgröna om sina reformer, och så vidare.

Jag skulle vilja att Pisa och Timss användes som de är menade: för analyser som ger underlag till kloka framtidsbeslut baserade på forskning – och i politisk enighet.

Men en så drastisk framtidsvision kanske inte ens den fiktiva kristallkulan klarar av att frammana.

 

skola_vet_grund_per_kornhallFakta/Per Kornhall är fristående konsult, författare och debattör samt forskare vid Mälardalens högskola på halvtid. Han är medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté samt svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter. Han har skrivit ett flertal böcker, bland annat Förstelärare – En handbok (Natur & Kultur 2015), och Skola på vetenskaplig grund (Natur & Kultur 2016), tillsammans med Andreas Ryve och Kirsti Hemmi.

 


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5/2016. 

Omslag Skolporten 5 2016

Tema: Formativ bedömning. Dessutom: El Sistema växer i Sverige. Debatt: Per Kornhall om Pisa. Intervju med skolforskaren Alma Harris om distribuerat ledarskap.

Nästa nr av Skolporten kommer 5 december!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova-på-priset:

2 nr för endast 99 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-11-29 10:08 av John Miller
Sidan uppdaterades 2016-12-02 10:59 av John Miller


Relaterat

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Magasin skolporten
Nytt nummer ute 24/10

Nytt nummer ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Fokus
Förskola
  Foto: Alexander Dummer/Unsplash

Förskola

På denna sida samlar vi allt för dig som arbetar i eller är intresserad av förskolan: forskning, utveckling, nyheter, rapporter, lediga tjänster och mycket mer.

Fokus Förskola
Mest läst senaste 30 dagarna

Med blick för elevernas behov

Ett tuggummi, en keps och ett eget bås. På Källbrinksskolan i Huddinge försöker man se till vad varje elev behöver. Som ett led i det arbetet har hela skolan npf-säkrats.

Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

Malla Taipale har använt sina erfarenheter från friskolevärlden för att rädda flera krisdrabbade kommunala skolor med stor framgång. Hennes strategi som ny rektor är bland annat att byta ut dåliga lärare. ”Se till att de inte undervisar – elever har rätt till bra utbildning”, säger hon.

Tre skånska skolor bäst på att upptäcka särskilda behov

Tre skolor i Skåne ligger i topp i landet när det gäller att tidigt upptäcka barn som har speciella behov. Nu ska de inspirera andra svenska skolor.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat och minskat stressen för lärarna.

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. ”Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det”, säger hon.