Programmera mera!

I Storbritannien är programmering ett eget skolämne. På Bradley Stoke Community School i Bristol ger täta kontakter med universitet tillgång till eftertraktade lärare i ämnet.

RICH WILLIAMS började som IT-tekniker på Bradley Stoke Community School, när den för drygt tio år sedan invigdes i utkanten av Bristol i sydvästra England. Efter ett par år vidareutbildade han sig till lärare och är nu motorn i skolans undervisning i programmering.

– Jag vill få eleverna att känna passion för programmering. Vårt uppdrag är att uppmuntra deras intresse och hjälpa de elever som siktar på att gå vidare till högskolestudier, säger Rich Williams.

Han är propert klädd i kavaj och slips, i likhet med kollegan som nyss stod i entrén och hälsade alla välkomna till skoldagen. Många av de 1 200 eleverna har med sig ett stort teknikintresse hemifrån.

I villaområdet runt skolan bor många familjer med föräldrar som arbetar i ingenjörstäta storföretag som Airbus och Rolls Royce. Några elever blir skjutsade till skolan i rymliga suvar, andra kommer släntrande längs de välansade gräsmattorna.

Till skillnad från i Sverige, är programmering sedan några år tillbaka ett eget ämne i brittiska grundskolor och gymnasier. Nya läroplaner är på plats, men fortfarande har skolorna svårt att få tag i kompetenta lärare.

– En av mina specialiteter är att lära upp lärarstudenter i ämnet. Vi samarbetar med flera lokala universitet och jag är mentor för deras studenter när de kommer till oss för att göra sin praktik, säger Rich Williams.

Han är också bollplank för University of the West of England och University of Bath i deras arbete med att intervjua nya lärarstudenter.

– Jag och de övriga sju programmeringslärarna på skolan kan även ta med våra elever till universiteten och låta dem pröva olika praktiska övningar som högskolestudenter gör inom programmering och andra delar av IT.

FRÅN ETT KLASSRUM på andra våningen i den vidsträckta skolbyggnaden hörs ett intensivt knattrande. Vid de stationära datorerna, utspridda som en solfjäder, sitter ett femtontal elever i full koncentration, med ryggen ut mot den tomma ytan i mitten av rummet.

– Med den här möbleringen kan jag följa deras arbete och lätt komma åt att hjälpa till, säger Rich Williams. Eleverna, alla i 17–18-årsåldern, tränar sig i att se hur ett program för näthandel är uppbyggt.

Vilka är fördelarna med att ha programmering som eget ämne?

– Det blir mer fokus på tekniken jämfört med om programmeringen skulle vara integrerad i vanliga ämnen, säger Connor Maule.

Hans kompis Matt Esposito håller med:

– Matte kommer alltid att vara matte, även om du lägger in lite programmering på lektionerna, säger han.

Flera av eleverna hoppas kunna arbeta med programmering i framtiden. De tycker alla att det är bra att det är ett eget ämne, men ser en tydlig nackdel; bara en tjej i klassen läser ämnet.

Rich Williams är medveten om obalansen och försöker uppmuntra fler tjejer att välja ämnet, bland annat genom att visa att programmering är mycket mer än teknik.

– För mig handlar det om att lösa problem och att tänka kritiskt. Undervisning i källkritik är ett sätt att både bredda ämnet och skapa en naturlig koppling till andra skolämnen.

Är inte det ett argument för att integrera programmering i andra ämnen snarare än tvärt om?

– Nej, sprider du ut det på andra ämnen blir lärarna inte specialister. Matteläraren kommer att vara jättebra i de logiska delarna, men inte kunna svara på elevernas frågor om varför saker händer i den tekniska processen, säger Rich Williams.

Han konstaterar att läroplanen för programmering fortfarande är ganska ny. Skolan har anpassat undervisningen efter styrdokumenten men ännu inte kunnat klarlägga vilken skillnad det har gjort för elevernas möjlighet att ta till sig kunskaperna.

Han hoppas att snart kunna arbeta tillsammans med forskare för att se vilka arbetsmetoder som fungerar bäst.

– Har vi gjort rätt förändringar? Hur står sig vår undervisning jämfört med andra länder? Det vill jag att forskare ska hjälpa oss att ta reda på.

DEN BRITTISKA REGERINGEN har lanserat ett program dit skolor kan ansöka om att få bli forskningsskolor, men det är ganska allmänt hållet och inte tillräckligt inriktat på programmering för att Bradley Stoke Community School har velat ansluta sig.

Men skolans universitetskontakter underlättar ändå det som i dagsläget är det största problemet för skolor som arbetar med att bygga upp sin undervisning i programmering: att hitta kunniga lärare.

– Många skolor har svårt att leva upp till de krav som kommer med det nya ämnet. De lärare som undervisar i ämnet har inte alltid utbildning inom IT. Kanske kan de en del om datorer och mjukvara, men inte specifikt programmering. Därför är det just nu stor efterfrågan på bra specialdesignad vidareutbildning, säger Steve Moir, som är rektor på Bradley Stoke Community School.

De egna erfarenheterna försöker han sprida genom att ge Rich Williams utrymme för att hålla föredrag och ge praktiska tips till andra skolor i Bristolregionen.

Av Torbjörn Tenfält

Foto Magnus Hartman


Fakta/Programmering

  • Undervisning i programmering hjälper eleverna att utveckla kunskaper om datorns möjligheter och hur man kan arbeta med datorprogram och olika programmeringsspråk.
  • I Sverige bestämde regeringen i våras att digital kompetens ska få större tyngd i skolans styrdokument, men slog samtidigt fast att programmering inte blir ett eget ämne. I stället ska det bakas in i teknik, matematik, samhällskunskap och ytterligare några ämnen.
  • Storbritannien, som i flera avseenden ligger långt framme i den digitala utvecklingen, har valt en annan väg. År 2014 lanserades programmering som ett nytt separat ämne i skolan. Ett argument för att inte integrera det i övriga ämnen är behovet av praktisk teknisk kunskap på det digitala området.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolporten nr 1/2018.

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-12 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjd, 7-8 maj i Stockholm

Skolportens årliga konferens för dig som är slöjdlärare är tillbaka! Med avstamp i såväl forskning som praktik belyser vi flera olika utmaningar i slöjdlärarens arbete. Ta del av två intressanta dagar som ger dig inspiration och fördjupad kunskap om slöjdens möjligheter!

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

Likvärdighetsproblem i förskolan tydliga efter tre års granskning

Det finns betydande kvalitetsskillnader i förskolans pedagogiska uppdrag vilket är ett likvärdighetsproblem. För högre kvalitet behövs både styrning och pedagogisk ledning som tydligare tar ett grepp om helheten i förskolans uppdrag – såväl lärande som omsorg. Det är en av slutsatserna när vi lämnar vår slutrapport om förskolan.

Orimligt tvinga in friskolorna i offentlighetsprincipen

Idag har regeringen offentliggjort den lagrådsremiss som säger att fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Friskolornas riksförbund betonar att det kommer att innebära en kraftig administrativ börda för de fristående skolorna, till ingen nytta.

Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor

I lagrådsremissen föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Rätten att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska också gälla hos enskilda som godkänts som huvudmän för fristående skolor. (pdf)

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA. ”Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet”, säger vägledaren Sara Nordström.

Så vill gymnasieskola i Enköping bryta normer

En del av det som Skolinspektionen pekar på i sin granskning av skolornas sexualundervisning visar att det bland annat borde pratas mer om könsroller och HBTQ-frågor. På Westerlundska gymnasiet i Enköping har man arbetat extra mycket med att fokusera på det.

Skolvalssystem i Nacka bröt mot lagen

Nackas skolplaceringssystem strider mot lagen. Det beskedet ger kammarrätten i en ny dom – och upphäver därmed förvaltningsrättens avgörande i samma fråga.

Lagförslag om större insyn i friskolor

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor. ”Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning. ”Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte”, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Debatt om porrfilter i skolor: ”Vi har ett ansvar”

I torsdagens Opinion live möttes debattörerna Linnéa Claeson och Joakim Jardenberg för att diskutera huruvida porrfilter bör införas i svenska skolor. ”Det är inte så enkelt att vi kan definiera vad som ska filtreras och inte”, säger debattören och IT-experten Joakim Jardenberg.

Utbyte mellan universiteten i Helsingfors och Stockholm

Ett hundratal lärare och studenter från Helsingfors universitet och Aalto-universitetet i Finland besökte i januari 2018 Stockholms universitet. Många idéer och erfarenheter utbyttes om samarbete kring forskning och lärarutbildning.

Nytt Masterprogram i förskoledidaktik

Programmet är en breddning och fördjupning i förhållande till förskollärarutbildningen. En av de viktigaste fördelarna med det nya masterprogrammet är att den fyller ett glapp mellan grund- och forskarutbildningen inom förskoldidaktik. Något som varit efterfrågat av studenter.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Stockholms stad i topp som favoritarbetsgivare

Unga vuxna som studerar till lärare och förskollärare rankar Stockholms stad som näst bästa arbetsgivare. Det visar Karriärbarometern 2017.

Effektivitet i toppklass inom grundskola och äldreomsorg i Täby kommun

Mest valuta för pengarna för grundskola och äldreomsorg får skattebetalarna i Täby kommun. Sammantaget för äldreomsorg och grundskola är Täby den kommun i Sverige som har högst kvalitet i verksamheten samtidigt som kostnaderna hålls på en lägre nivå än i andra kommuner.

Konferenser
Ny fokussida
Studie- och yrkesvägledning
  Foto: Warren Wong/Unsplash

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion för att hjälpa eleverna att göra hållbara val för sin framtid. Utöver nyheter hittar du debatt, forskning och rapporter i ämnet.

Till Studie- och yrkesvägledning
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolportens magasin
  Nytt nr ute 7 februari!

Tema: Förskola i Skolportens magasin

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Heja elevhälsa!

En ”Visättraanda” har sakta men säkert byggts upp hos eleverna på Visättraskolan i Huddinge kommun, i och med storsatsningen på elevhälsa och rastverksamhet. Läs Skolportens reportage från skolan.

Här är skolan där kränkningarna minskat med 80 procent

Åvestadalsskolan i Krylbo har precis som många andra skolor problem med kränkningar av olika slag. Men skolan har hittat sätt att vända utvecklingen.

Hör rektorns tre tips för att motverka kränkningar

Med tydliga regler och lika tydliga konsekvenser har Åvestadalsskolan lyckats minska kränkningarna med 80 procent. Här kan du höra rektor Björn Lidéns tre bästa tips för att motverka kränkningar och öka respekten på skolan.

Omöjliga betygskrav: Övertro på särskilt stöd

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna. – Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats