Programmera mera!

I Storbritannien är programmering ett eget skolämne. På Bradley Stoke Community School i Bristol ger täta kontakter med universitet tillgång till eftertraktade lärare i ämnet.

RICH WILLIAMS började som IT-tekniker på Bradley Stoke Community School, när den för drygt tio år sedan invigdes i utkanten av Bristol i sydvästra England. Efter ett par år vidareutbildade han sig till lärare och är nu motorn i skolans undervisning i programmering.

– Jag vill få eleverna att känna passion för programmering. Vårt uppdrag är att uppmuntra deras intresse och hjälpa de elever som siktar på att gå vidare till högskolestudier, säger Rich Williams.

Han är propert klädd i kavaj och slips, i likhet med kollegan som nyss stod i entrén och hälsade alla välkomna till skoldagen. Många av de 1 200 eleverna har med sig ett stort teknikintresse hemifrån.

I villaområdet runt skolan bor många familjer med föräldrar som arbetar i ingenjörstäta storföretag som Airbus och Rolls Royce. Några elever blir skjutsade till skolan i rymliga suvar, andra kommer släntrande längs de välansade gräsmattorna.

Till skillnad från i Sverige, är programmering sedan några år tillbaka ett eget ämne i brittiska grundskolor och gymnasier. Nya läroplaner är på plats, men fortfarande har skolorna svårt att få tag i kompetenta lärare.

– En av mina specialiteter är att lära upp lärarstudenter i ämnet. Vi samarbetar med flera lokala universitet och jag är mentor för deras studenter när de kommer till oss för att göra sin praktik, säger Rich Williams.

Han är också bollplank för University of the West of England och University of Bath i deras arbete med att intervjua nya lärarstudenter.

– Jag och de övriga sju programmeringslärarna på skolan kan även ta med våra elever till universiteten och låta dem pröva olika praktiska övningar som högskolestudenter gör inom programmering och andra delar av IT.

FRÅN ETT KLASSRUM på andra våningen i den vidsträckta skolbyggnaden hörs ett intensivt knattrande. Vid de stationära datorerna, utspridda som en solfjäder, sitter ett femtontal elever i full koncentration, med ryggen ut mot den tomma ytan i mitten av rummet.

– Med den här möbleringen kan jag följa deras arbete och lätt komma åt att hjälpa till, säger Rich Williams. Eleverna, alla i 17–18-årsåldern, tränar sig i att se hur ett program för näthandel är uppbyggt.

Vilka är fördelarna med att ha programmering som eget ämne?

– Det blir mer fokus på tekniken jämfört med om programmeringen skulle vara integrerad i vanliga ämnen, säger Connor Maule.

Hans kompis Matt Esposito håller med:

– Matte kommer alltid att vara matte, även om du lägger in lite programmering på lektionerna, säger han.

Flera av eleverna hoppas kunna arbeta med programmering i framtiden. De tycker alla att det är bra att det är ett eget ämne, men ser en tydlig nackdel; bara en tjej i klassen läser ämnet.

Rich Williams är medveten om obalansen och försöker uppmuntra fler tjejer att välja ämnet, bland annat genom att visa att programmering är mycket mer än teknik.

– För mig handlar det om att lösa problem och att tänka kritiskt. Undervisning i källkritik är ett sätt att både bredda ämnet och skapa en naturlig koppling till andra skolämnen.

Är inte det ett argument för att integrera programmering i andra ämnen snarare än tvärt om?

– Nej, sprider du ut det på andra ämnen blir lärarna inte specialister. Matteläraren kommer att vara jättebra i de logiska delarna, men inte kunna svara på elevernas frågor om varför saker händer i den tekniska processen, säger Rich Williams.

Han konstaterar att läroplanen för programmering fortfarande är ganska ny. Skolan har anpassat undervisningen efter styrdokumenten men ännu inte kunnat klarlägga vilken skillnad det har gjort för elevernas möjlighet att ta till sig kunskaperna.

Han hoppas att snart kunna arbeta tillsammans med forskare för att se vilka arbetsmetoder som fungerar bäst.

– Har vi gjort rätt förändringar? Hur står sig vår undervisning jämfört med andra länder? Det vill jag att forskare ska hjälpa oss att ta reda på.

DEN BRITTISKA REGERINGEN har lanserat ett program dit skolor kan ansöka om att få bli forskningsskolor, men det är ganska allmänt hållet och inte tillräckligt inriktat på programmering för att Bradley Stoke Community School har velat ansluta sig.

Men skolans universitetskontakter underlättar ändå det som i dagsläget är det största problemet för skolor som arbetar med att bygga upp sin undervisning i programmering: att hitta kunniga lärare.

– Många skolor har svårt att leva upp till de krav som kommer med det nya ämnet. De lärare som undervisar i ämnet har inte alltid utbildning inom IT. Kanske kan de en del om datorer och mjukvara, men inte specifikt programmering. Därför är det just nu stor efterfrågan på bra specialdesignad vidareutbildning, säger Steve Moir, som är rektor på Bradley Stoke Community School.

De egna erfarenheterna försöker han sprida genom att ge Rich Williams utrymme för att hålla föredrag och ge praktiska tips till andra skolor i Bristolregionen.

Av Torbjörn Tenfält

Foto Magnus Hartman


Fakta/Programmering

  • Undervisning i programmering hjälper eleverna att utveckla kunskaper om datorns möjligheter och hur man kan arbeta med datorprogram och olika programmeringsspråk.
  • I Sverige bestämde regeringen i våras att digital kompetens ska få större tyngd i skolans styrdokument, men slog samtidigt fast att programmering inte blir ett eget ämne. I stället ska det bakas in i teknik, matematik, samhällskunskap och ytterligare några ämnen.
  • Storbritannien, som i flera avseenden ligger långt framme i den digitala utvecklingen, har valt en annan väg. År 2014 lanserades programmering som ett nytt separat ämne i skolan. Ett argument för att inte integrera det i övriga ämnen är behovet av praktisk teknisk kunskap på det digitala området.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolporten nr 1/2018.

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-12 11:17 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
Mest läst senaste veckan

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)

”Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen”

Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje punkt.

”Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls”

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det istället skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Ny vd för Skolporten

Birgitta Hartzell har utsetts till ny vd för Skolporten AB, hon tillträdde tjänsten den 1 januari 2019. Birgitta Hartzell har närmast haft rollen som företagets vice vd och har även under många år varit chef för Skolportens konferensverksamhet.

Skolansvar kan tas från små kommuner

Alla kommuner bör kanske inte göra allt inom välfärden. Den slutsatsen drar forskarna i SNS Konjunkturråd som publicerar sin årliga rapport i dag.

Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier