Programmera mera!

I Storbritannien är programmering ett eget skolämne. På Bradley Stoke Community School i Bristol ger täta kontakter med universitet tillgång till eftertraktade lärare i ämnet.

RICH WILLIAMS började som IT-tekniker på Bradley Stoke Community School, när den för drygt tio år sedan invigdes i utkanten av Bristol i sydvästra England. Efter ett par år vidareutbildade han sig till lärare och är nu motorn i skolans undervisning i programmering.

– Jag vill få eleverna att känna passion för programmering. Vårt uppdrag är att uppmuntra deras intresse och hjälpa de elever som siktar på att gå vidare till högskolestudier, säger Rich Williams.

Han är propert klädd i kavaj och slips, i likhet med kollegan som nyss stod i entrén och hälsade alla välkomna till skoldagen. Många av de 1 200 eleverna har med sig ett stort teknikintresse hemifrån.

I villaområdet runt skolan bor många familjer med föräldrar som arbetar i ingenjörstäta storföretag som Airbus och Rolls Royce. Några elever blir skjutsade till skolan i rymliga suvar, andra kommer släntrande längs de välansade gräsmattorna.

Till skillnad från i Sverige, är programmering sedan några år tillbaka ett eget ämne i brittiska grundskolor och gymnasier. Nya läroplaner är på plats, men fortfarande har skolorna svårt att få tag i kompetenta lärare.

– En av mina specialiteter är att lära upp lärarstudenter i ämnet. Vi samarbetar med flera lokala universitet och jag är mentor för deras studenter när de kommer till oss för att göra sin praktik, säger Rich Williams.

Han är också bollplank för University of the West of England och University of Bath i deras arbete med att intervjua nya lärarstudenter.

– Jag och de övriga sju programmeringslärarna på skolan kan även ta med våra elever till universiteten och låta dem pröva olika praktiska övningar som högskolestudenter gör inom programmering och andra delar av IT.

FRÅN ETT KLASSRUM på andra våningen i den vidsträckta skolbyggnaden hörs ett intensivt knattrande. Vid de stationära datorerna, utspridda som en solfjäder, sitter ett femtontal elever i full koncentration, med ryggen ut mot den tomma ytan i mitten av rummet.

– Med den här möbleringen kan jag följa deras arbete och lätt komma åt att hjälpa till, säger Rich Williams. Eleverna, alla i 17–18-årsåldern, tränar sig i att se hur ett program för näthandel är uppbyggt.

Vilka är fördelarna med att ha programmering som eget ämne?

– Det blir mer fokus på tekniken jämfört med om programmeringen skulle vara integrerad i vanliga ämnen, säger Connor Maule.

Hans kompis Matt Esposito håller med:

– Matte kommer alltid att vara matte, även om du lägger in lite programmering på lektionerna, säger han.

Flera av eleverna hoppas kunna arbeta med programmering i framtiden. De tycker alla att det är bra att det är ett eget ämne, men ser en tydlig nackdel; bara en tjej i klassen läser ämnet.

Rich Williams är medveten om obalansen och försöker uppmuntra fler tjejer att välja ämnet, bland annat genom att visa att programmering är mycket mer än teknik.

– För mig handlar det om att lösa problem och att tänka kritiskt. Undervisning i källkritik är ett sätt att både bredda ämnet och skapa en naturlig koppling till andra skolämnen.

Är inte det ett argument för att integrera programmering i andra ämnen snarare än tvärt om?

– Nej, sprider du ut det på andra ämnen blir lärarna inte specialister. Matteläraren kommer att vara jättebra i de logiska delarna, men inte kunna svara på elevernas frågor om varför saker händer i den tekniska processen, säger Rich Williams.

Han konstaterar att läroplanen för programmering fortfarande är ganska ny. Skolan har anpassat undervisningen efter styrdokumenten men ännu inte kunnat klarlägga vilken skillnad det har gjort för elevernas möjlighet att ta till sig kunskaperna.

Han hoppas att snart kunna arbeta tillsammans med forskare för att se vilka arbetsmetoder som fungerar bäst.

– Har vi gjort rätt förändringar? Hur står sig vår undervisning jämfört med andra länder? Det vill jag att forskare ska hjälpa oss att ta reda på.

DEN BRITTISKA REGERINGEN har lanserat ett program dit skolor kan ansöka om att få bli forskningsskolor, men det är ganska allmänt hållet och inte tillräckligt inriktat på programmering för att Bradley Stoke Community School har velat ansluta sig.

Men skolans universitetskontakter underlättar ändå det som i dagsläget är det största problemet för skolor som arbetar med att bygga upp sin undervisning i programmering: att hitta kunniga lärare.

– Många skolor har svårt att leva upp till de krav som kommer med det nya ämnet. De lärare som undervisar i ämnet har inte alltid utbildning inom IT. Kanske kan de en del om datorer och mjukvara, men inte specifikt programmering. Därför är det just nu stor efterfrågan på bra specialdesignad vidareutbildning, säger Steve Moir, som är rektor på Bradley Stoke Community School.

De egna erfarenheterna försöker han sprida genom att ge Rich Williams utrymme för att hålla föredrag och ge praktiska tips till andra skolor i Bristolregionen.

Av Torbjörn Tenfält

Foto Magnus Hartman


Fakta/Programmering

  • Undervisning i programmering hjälper eleverna att utveckla kunskaper om datorns möjligheter och hur man kan arbeta med datorprogram och olika programmeringsspråk.
  • I Sverige bestämde regeringen i våras att digital kompetens ska få större tyngd i skolans styrdokument, men slog samtidigt fast att programmering inte blir ett eget ämne. I stället ska det bakas in i teknik, matematik, samhällskunskap och ytterligare några ämnen.
  • Storbritannien, som i flera avseenden ligger långt framme i den digitala utvecklingen, har valt en annan väg. År 2014 lanserades programmering som ett nytt separat ämne i skolan. Ett argument för att inte integrera det i övriga ämnen är behovet av praktisk teknisk kunskap på det digitala området.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017.

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolporten nr 1/2018.

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-12 11:17 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Missade du?
Tema: Arbetsmiljö

Tema: Arbetsmiljö

Missade du vårt temabrev om arbetsmiljö? Här kan du läsa ikapp!

Till temabrevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Lön & Karriär
  Illustration av Malin Koort

Lön & Karriär

Ta del av det senaste inom lönestatistik, arbetsmiljö, organisation och arbetslag, karriärtjänster och mycket mer.

Till Lön & Karriär
Mest läst senaste veckan

Mer än var tredje rektor utsatt för hot och våld

Mer än var tredje rektor inom grundskolan uppger sig ha varit utsatt för hot eller våld under det senaste året. Och den vanligaste förövaren är en elev eller elevens anhöriga. Det visar en kartläggning i Göteborgs kommun.

Studie: Reflektion med kolleger minskar lärarstress

Reflekterande samtal mellan lärarkolleger och annan personal i grupper kan förebygga stressrelaterad ohälsa, enligt en studie från Linnéuniversitetet.

”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning”

Nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning. (pdf)

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare.

Pedagogbrist drabbar elever med språkstörning

Skolorna har svårt att ge elever med språkstörning rätt stöd, delvis på grund av brist på specialpedagoger och logopeder, samt kunskapsbrister. Det visar en kartläggning från Specialpedagogiska skolmyndigheten, som nu satsar på utökad utbildning och fler insatser.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats