Reportage: Väck läslusten!

Vad finns det för likheter mellan bokkaraktären Slatten och Robin Hood? Följ med till Lerbergsskolan i Höganäs där tvåorna tränar läsförståelse genom att diskutera och fundera.

Lerbergsskolan i Höganäs.

MED LUNCHMÄTTA MAGAR och rastsoliga kinder går det fort för eleverna att hämta böckerna och slå sig ner i sina läsgrupper. Snart turas de om att läsa ett stycke var i Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson.

– Han rättar till stän…k…, stänkskärmen, läser en flicka och tittar upp mot sina två läskompisar. Vad är det?

De andra är också osäkra, så Stina Schölander kommer bort till deras bord.

– Visst var det en bild på en cykel i boken? Leta upp den så kan ni se vad det är, säger hon. Att visualisera är viktigt. Det sätter igång tankeprocessen och hjälper en att förstå, menar Stina Schölander. Hon är utbildad 1–7-lärare, förstelärare, och med och utvecklar kommunens läs- och skrivplan. Hennes intresse för läsutveckling gör att hon har gott om material att dela med sig av till kollegerna, exempelvis frågekort anpassade till skolans klassuppsättningar.

– Jag tror att vi lärare ofta ger eleverna för svåra böcker. Generellt har barn i dag inte samma tålamod som förr. Jag letar efter böcker med mycket bilder, som ändå har ett avancerat innehåll. För att utvecklas behöver det finnas ett visst motstånd. Samtidigt måste läsningen bygga på lust. Det allra viktigaste är att de tycker att det är roligt, tycker Stina Schölander.

Hon berättar att parläsning – att läsa i grupper om två eller tre – fungerar bra och är uppskattat bland eleverna.

– Jag sätter ihop par som passar, gärna svagare läsare tillsammans med starkare. Sedan lång tid har vi också jobbat med att lyssna in och inte rätta eller stressa varandra.

STINA SCHÖLANDERS arbetssätt har vuxit fram genom åren och modifierats i takt med att hon fått nya erfarenheter och kunskaper. En viktig källa är Barbro Westlunds forskning om metakognition. Även den kanadensiska läraren Adrienne Gears två första böcker om läsförståelse har inspirerat. Adrienne Gear använder sig av fem strategier: kopplingar, frågor, visualisering, inferenser (att dra slutsatser) och att förändra synsätt. Genom att aktivera sina tankeprocesser och använda sina egna erfarenheter kan eleverna skapa mening och förståelse i skönlitterära texter.

I klassrummet fyller tvåorna nu i ett tankeformulär, en stencil med reflekterande frågor där handlingar och känslor i boken kopplas till dem själva (Har du gjort något liknande?) och till andra fiktiva karaktärer. Någon jämför bokens Slatten med Robin Hood: ”Båda ger saker till fattiga”. En annan hittar en koppling mellan Slatten och en youtuber han följer, eftersom båda säger ”det känns ända ner i lilltån”.

Stina Schölander kopplar in datorn och presenterar nästa högläsningsbok: Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund. Flera av barnen jublar. Men innan hon börjar läsa tittar de tillsammans på bilderna i det första kapitlet – utan text.

– Vad tror ni händer här?

– Lisa ser rädd ut. Kanske har Wolfgang gjort något jätteläskigt, svarar en pojke.

GENOM ATT VISA kapitlet bild för bild väcks elevernas fantasi, känslor och funderingar, menar Stina Schölander. Dessutom byggs spänningen upp och lusten att få veta vad det är som faktiskt händer i boken. När hon slår upp första sidan blir det knäpptyst. Stina Schölander läser inte bara med munnen. Hon läser med hela ansiktet, med sin kroppshållning och sina gester.

– Storytelling är min grej. Jag måste vara lika inne i boken som jag vill att barnen ska vara.

Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker Stina Schölander. Men grundförutsättningarna har också varit goda. Det går bara 18 elever i klassen och samtliga har svenska som modersmål.

– Vi har många starka läsare, även killar, och vi har några svagare. Men även de svagare läser aktivt, de sitter inte bara med en uppslagen bok. För mig är det betalning nog.

För att inte prata om den där regniga dagen häromveckan. Stina Schölander brukar ta med sig en korg med böcker ut på rasterna. När det ringde in den här blöta eftermiddagen kom hon knappt igenom kapprummet. På golvet bland skokaoset satt en hel drös tvåor med nackarna böjda över sina böcker.

Läs mer:
Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson (Lilla Piratförlaget).
Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund (Rabén & Sjögren).
Aktiv läskraft. Att undervisa lässtrategier för läsförståelse av Barbro Westlund, tre böcker i olika nivåer (Natur & Kultur).


Forskaren: ”Pendeln har svängt”

I dag är svenska fjärdeklassare bra på läsförståelse. Den senaste PIRLS-studien visar att vi till och med gått om Kanada.

– Det är mycket glädjande. Vi ligger nu i den bättre kategorin tillsammans med flera andra länder, även om vi inte är i topp, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Barbro Westlund är också den forskare som introducerade kanadensiskan Adrienne Gear och hennes metoder i Sverige. När Barbro Westlund själv började sin forskarbana och jämförde Sverige och Kanada, såg det helt annorlunda ut.

– Mycket har hänt sedan dess. Läsförståelse är oerhört viktigt, men som med alla trender finns det en risk att det går för långt. Min försiktiga hypotes är att Kanada kan ha sjunkit för att de har överfokuserat på läsförståelsestrategierna.

Att till exempel gå igenom en lässtrategi i taget, i upp till två månader, vilket är en av rekommendationerna i Adrienne Gears nya bok, ställer sig Barbro Westlund lite tveksam till.

– Så lång tid behövs inte. Kanske tio timmar totalt för explicita genomgångar, förutom för elever med problem. Det är innehållet i texten som ska stå i fokus, inte strategianvändningen.

Fakta/Barbro Westlunds råd till lärare:

  • Kom ihåg att textens innehåll är överordnat allt annat.
  • Överdriv inte undervisningen i strategierna för läsundervisning. Att använda dem är däremot en annan sak.
  • Som lärare måste du förstå teorin bakom en metod. Quick fix eller receptsamlingar duger inte. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund och det kan den inte göra om lärarna inte förstår det de gör i grunden.
  • Bokvalen är viktiga. Innehållet måste vara tillräckligt komplext för att kunna diskuteras.

Av Hanna Welin 

Foto Aline Lessner


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-10-01 09:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Språkstörning, 6 november i Stockholm

Språket är nyckeln till kunskapshämtning - hur stödjer vi elever med språklig sårbarhet? Vilka insatser möjliggör språkligt lärande för alla elever? Hur ser relationerna ut mellan arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur stödjer vi elever med flerspråkig bakgrund? Välkommen till en intensiv och givande heldag!

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

”Skolverkets preciseringar kan bli ett farligt prejudikat”

Den signal som Skolverket vill ge stänger dörren för vad litteraturen är, och stryper den till att bli en socialpedagogisk nyttighet, skriver Jonas Thente i sitt svar till Skolverkets Anna Westerholm.

”Nyttan med läxor är långt ifrån självklar”

Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.

”Var finns visionen för svensk skola?”

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Klart med två nya chefer i Svedala kommun

Kommunstyrelsen har fattat beslut att anställa två nya toppchefer i Svedala kommun. Fredrik Aksell tar över som utbildningschef och Boris Blumenfeld blir ny ekonomi- och utvecklingschef.

Utbildning en del av rehabilitering

Intresset för att utbilda sig är stort på landets anstalter. Med en examen får den som levt i kriminalitet en chans till ett annat liv efter frisläppning.

Skolpersonal och föräldrar i protest mot nedskärningar i skolan

Lärare, skolpersonal och föräldrar i Karlshamns kommun har nu fått nog av de nedskärningar som görs i skolan för att hålla budgeten. Under söndagen samlades de i en gemensam manifestation för att protestera mot skolbesparingarna.

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan. Skolvärlden har pratat med tre av dem som bestämt sig för att det är nog nu.

Endast 20 minuters lunchrast på skola – oro över att barnen stressas

Efter SVT Nyheters rapportering kring skollunchen har föräldrar hört av sig till oss med en oro för att barnen på några skolor har för korta luncher. En av dem som hört av sig är Anna Karlberg vars barn på Mariehemsskolan i Umeå bara har 20 minuter lunch på schemat.

Bättre skolresultat genom fysisk aktivitet

Eleverna i årskurs 4 på Ljustadalens skola i Sundsvall startar numera skoldagen med rörelse. Syftet är att förbättra såväl måluppfyllelsen som det psykiska välbefinnandet. Pulssmart heter projektet som ska pågå under tre år.

400 lärare och nobelpristagare diskuterade klimatet: ”vi måste lära eleverna att kräva ansvar”

I samband med Nobelveckan samlades cirka 400 lärare från 14 olika länder och tre tidigare nobelpristagare för att diskutera vad lärare kan och ska göra för klimatarbetet. En av lärarna från Örebro var Maria Törnblom, som tar med sig mycket från dagens diskussioner.

På nytt jobb: ”Jag pekar inte med hela handen”

Hon är en prisad dirigent och en erfaren rektor med meriter från flera av Stockholms förortsskolor. Men som ny rektor för Adolf Fredriks musikklasser har Anna Alvring helt nya utmaningar att ta sig an.

Vill vända oacceptabelt låga resultat

Att bli rektor på en skola som brottats med låga elevresultat och stundtals svarta rubriker i media är en utmaning. Men för Pär Blondell var det ingen tvekan. Klart att han ville ha jobbet på Johannesskolan i Malmö.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
Nyhetsbrev
Häng med i nyhetsflödet

Häng med i nyhetsflödet

Vi bevakar ett hundratal nyhetskällor, organisationer och myndigheter varje dag. Prenumerera på våra nyhetsbrev så missar du inga viktiga skolnyheter!

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Elevhälsa. Samordningen av elevhälsan ses nu över av Skolverket och Socialstyrelsen. Inte en dag för tidigt, menar forskarna. INTERVJU: Möt Susanne Kjällander, som forskar om digital teknik i förskolan. SPECIAL: 13 sidor om läsning!

Läs mer!
Mest läst senaste veckan

Anna Ekström om kommunernas besparingar: ”Allvarligt”

Utbildningsminister Anna Ekström ser allvarligt på svaren i Ekots enkät som visar att en stor andel av landets kommuner sparar på skolan. Det är ett kommunalt ansvar, men staten kan hjälpa till, säger hon.

”För att lösa lärarbristen måste skolans styrning ändras i grunden”

Ska vi komma till rätta med lärarbristen måste vi ändra skolans styrning i grunden. Det skriver Linnéa Lindquist, rektor för Hammarkullsskolan och initiativtagare till Skolledarupproret.

Utbildningspolitiska ställningstaganden från Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbunds medlemmar har djup kunskap om och bred erfarenhet av hur skolan fungerar ur en mängd perspektiv. Följande områden har förbundsstyrelsen valt att lyfta fram som de största utmaningarna för en hög kvalitet i förskolan och skolan i framtiden.

Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

Vilka praktiska verktyg finns till hjälp för att utesluta falsk information? Välkommen till en konferens med fokus på källkritik - 28 januari 2020.

Läs mer om konferensen
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Våga-vara-snäll stipendiet gick till skola

Pelle Stipendiet 2019 gick till Borgmästarskolan i Luleå för att de arbetar med karaktärerna kring Pelle Svanslös och att eleverna då utvecklar en större förståelse för varandras olikheter. På prischecken står det 46 500 kronor.

Susanne Kjällander, forskare vid Stockholms universitet, får Guldäpplejuryns särskilda pris 2019

Juryn för Guldäpplet har utsett Susanne Kjällander, filosofie doktor och lektor vid Stockholms universitet, till mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2019.

Skolans kvalitetspris till Edina Muratagic

Edina Muratagic, biträdande rektor på Järvenskolan i Katrineholm , tilldelas 2019 års kvalitetspris från bildningsnämnden. Hon får det för sitt engagerade arbete med att utveckla studiehandledning för nyanlända elever.

Lundaläraren har fler än 3,14 anledningar att jubla

Lundaläraren Martin Nilsson är ny världsrekordhållare i Pi Matrix, det vill säga att minnas decimaler i talet pi ≈ 3,14.

LMK-stiftelsens Medicinpris 2019

Årets Medicinpris tilldelas forskaren Johan Mårtensson. Temat för årets pris är  ”Tvärvetenskap i fokus – möten mellan medicin och humaniora”. Mårtenssons forskning syftar till att utveckla metoder som kan förstå, förklara och förbättra möjligheterna för lärande.

Läs fler
Namn och Nytt

Klart med två nya chefer i Svedala kommun

Kommunstyrelsen har fattat beslut att anställa två nya toppchefer i Svedala kommun. Fredrik Aksell tar över som utbildningschef och Boris Blumenfeld blir ny ekonomi- och utvecklingschef.

På nytt jobb: ”Jag pekar inte med hela handen”

Hon är en prisad dirigent och en erfaren rektor med meriter från flera av Stockholms förortsskolor. Men som ny rektor för Adolf Fredriks musikklasser har Anna Alvring helt nya utmaningar att ta sig an.

Lars Bergström ny vice preses vid KVA

Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, har tillträtt som ny förste vice preses i Kungliga Vetenskapsakademin.

Skolans kvalitetspris till Edina Muratagic

Edina Muratagic, biträdande rektor på Järvenskolan i Katrineholm , tilldelas 2019 års kvalitetspris från bildningsnämnden. Hon får det för sitt engagerade arbete med att utveckla studiehandledning för nyanlända elever.

Lena Gumaelius är utsedd till ny prorektor för Mälardalens högskola

Mälardalens högskola utser Lena Gumaelius till ny prorektor. Lena Gumaelius kommer närmast från ett uppdrag som lektor vid KTH, där hon leder forskningsgruppen ”Ingenjörsutbildningens roll i samhället”.