Reportage: Väck läslusten!

Vad finns det för likheter mellan bokkaraktären Slatten och Robin Hood? Följ med till Lerbergsskolan i Höganäs där tvåorna tränar läsförståelse genom att diskutera och fundera.

Lerbergsskolan i Höganäs.

MED LUNCHMÄTTA MAGAR och rastsoliga kinder går det fort för eleverna att hämta böckerna och slå sig ner i sina läsgrupper. Snart turas de om att läsa ett stycke var i Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson.

– Han rättar till stän…k…, stänkskärmen, läser en flicka och tittar upp mot sina två läskompisar. Vad är det?

De andra är också osäkra, så Stina Schölander kommer bort till deras bord.

– Visst var det en bild på en cykel i boken? Leta upp den så kan ni se vad det är, säger hon. Att visualisera är viktigt. Det sätter igång tankeprocessen och hjälper en att förstå, menar Stina Schölander. Hon är utbildad 1–7-lärare, förstelärare, och med och utvecklar kommunens läs- och skrivplan. Hennes intresse för läsutveckling gör att hon har gott om material att dela med sig av till kollegerna, exempelvis frågekort anpassade till skolans klassuppsättningar.

– Jag tror att vi lärare ofta ger eleverna för svåra böcker. Generellt har barn i dag inte samma tålamod som förr. Jag letar efter böcker med mycket bilder, som ändå har ett avancerat innehåll. För att utvecklas behöver det finnas ett visst motstånd. Samtidigt måste läsningen bygga på lust. Det allra viktigaste är att de tycker att det är roligt, tycker Stina Schölander.

Hon berättar att parläsning – att läsa i grupper om två eller tre – fungerar bra och är uppskattat bland eleverna.

– Jag sätter ihop par som passar, gärna svagare läsare tillsammans med starkare. Sedan lång tid har vi också jobbat med att lyssna in och inte rätta eller stressa varandra.

STINA SCHÖLANDERS arbetssätt har vuxit fram genom åren och modifierats i takt med att hon fått nya erfarenheter och kunskaper. En viktig källa är Barbro Westlunds forskning om metakognition. Även den kanadensiska läraren Adrienne Gears två första böcker om läsförståelse har inspirerat. Adrienne Gear använder sig av fem strategier: kopplingar, frågor, visualisering, inferenser (att dra slutsatser) och att förändra synsätt. Genom att aktivera sina tankeprocesser och använda sina egna erfarenheter kan eleverna skapa mening och förståelse i skönlitterära texter.

I klassrummet fyller tvåorna nu i ett tankeformulär, en stencil med reflekterande frågor där handlingar och känslor i boken kopplas till dem själva (Har du gjort något liknande?) och till andra fiktiva karaktärer. Någon jämför bokens Slatten med Robin Hood: ”Båda ger saker till fattiga”. En annan hittar en koppling mellan Slatten och en youtuber han följer, eftersom båda säger ”det känns ända ner i lilltån”.

Stina Schölander kopplar in datorn och presenterar nästa högläsningsbok: Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund. Flera av barnen jublar. Men innan hon börjar läsa tittar de tillsammans på bilderna i det första kapitlet – utan text.

– Vad tror ni händer här?

– Lisa ser rädd ut. Kanske har Wolfgang gjort något jätteläskigt, svarar en pojke.

GENOM ATT VISA kapitlet bild för bild väcks elevernas fantasi, känslor och funderingar, menar Stina Schölander. Dessutom byggs spänningen upp och lusten att få veta vad det är som faktiskt händer i boken. När hon slår upp första sidan blir det knäpptyst. Stina Schölander läser inte bara med munnen. Hon läser med hela ansiktet, med sin kroppshållning och sina gester.

– Storytelling är min grej. Jag måste vara lika inne i boken som jag vill att barnen ska vara.

Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker Stina Schölander. Men grundförutsättningarna har också varit goda. Det går bara 18 elever i klassen och samtliga har svenska som modersmål.

– Vi har många starka läsare, även killar, och vi har några svagare. Men även de svagare läser aktivt, de sitter inte bara med en uppslagen bok. För mig är det betalning nog.

För att inte prata om den där regniga dagen häromveckan. Stina Schölander brukar ta med sig en korg med böcker ut på rasterna. När det ringde in den här blöta eftermiddagen kom hon knappt igenom kapprummet. På golvet bland skokaoset satt en hel drös tvåor med nackarna böjda över sina böcker.

Läs mer:
Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson (Lilla Piratförlaget).
Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund (Rabén & Sjögren).
Aktiv läskraft. Att undervisa lässtrategier för läsförståelse av Barbro Westlund, tre böcker i olika nivåer (Natur & Kultur).


Forskaren: ”Pendeln har svängt”

I dag är svenska fjärdeklassare bra på läsförståelse. Den senaste PIRLS-studien visar att vi till och med gått om Kanada.

– Det är mycket glädjande. Vi ligger nu i den bättre kategorin tillsammans med flera andra länder, även om vi inte är i topp, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Barbro Westlund är också den forskare som introducerade kanadensiskan Adrienne Gear och hennes metoder i Sverige. När Barbro Westlund själv började sin forskarbana och jämförde Sverige och Kanada, såg det helt annorlunda ut.

– Mycket har hänt sedan dess. Läsförståelse är oerhört viktigt, men som med alla trender finns det en risk att det går för långt. Min försiktiga hypotes är att Kanada kan ha sjunkit för att de har överfokuserat på läsförståelsestrategierna.

Att till exempel gå igenom en lässtrategi i taget, i upp till två månader, vilket är en av rekommendationerna i Adrienne Gears nya bok, ställer sig Barbro Westlund lite tveksam till.

– Så lång tid behövs inte. Kanske tio timmar totalt för explicita genomgångar, förutom för elever med problem. Det är innehållet i texten som ska stå i fokus, inte strategianvändningen.

Fakta/Barbro Westlunds råd till lärare:

  • Kom ihåg att textens innehåll är överordnat allt annat.
  • Överdriv inte undervisningen i strategierna för läsundervisning. Att använda dem är däremot en annan sak.
  • Som lärare måste du förstå teorin bakom en metod. Quick fix eller receptsamlingar duger inte. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund och det kan den inte göra om lärarna inte förstår det de gör i grunden.
  • Bokvalen är viktiga. Innehållet måste vara tillräckligt komplext för att kunna diskuteras.

Av Hanna Welin 

Foto Aline Lessner


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-10-01 09:59 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:51 av


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

”Stoppa den subtila rasismen i skolan”

Det finns tecken som tyder på att elever med invandrarbakgrund kan få lägre betyg än vad de förtjänar. Nu måste vi stoppa den subtila rasismen i skolan, skriver gymnasieläraren Erik Rezazadeh.

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Lärarnas Riksförbund varnar för följderna av att förlänga försöksverksamheten med undantagsregler för att anställa obehöriga lärare. ”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skolverket om böter: ”Viktigt med dialog i första hand”

Ekot har rapporterat om att en handfull kommuner är beredda att utfärda böter till föräldrar som fortsätter att hålla sina barn hemma i höst på grund av rädsla för coronasmitta. Något som kritiseras bland annat av föräldrar som tillhör riskgrupper.

Skolporten satsar på digitala konferenser

Coronakrisen har inneburit stora förändringar för alla i samhället. Skolporten storsatsar nu på en digital lösning med filmade föreläsningar som innebär att alla, oavsett var de bor och om de tillhör en riskgrupp eller har personer i sin omgivning som tillhör en riskgrupp, kommer att ha likvärdig tillgång till fortbildning.

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digitala konferenser. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

”Ett riktigt dåligt förslag om förskollärarnas utbildning”

Den personalkategori som ökat mest i förskolan de senaste åren är den som saknar utbildning för att arbeta med barn, skriver forskaren Ingegerd Tallberg Broman i en replik.

Larmet: Skoluppgift kan trigga till ätstörning

Amanda är en av 200 000 svenskar som drabbats av ätstörningar.Under våren kom larm om att en skoluppgift där elever skriver matdagbok kan trigga i gång problemen.

Uppgifter som främjar elevers lärande

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av inlämningsuppgifter och lärarstöd vid eget arbete i samhällsorienterande ämnen (SO-ämnen) i årskurs 8. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 skolhuvudmän och 24 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Leart om distansundervisning: ”Man lär sig inte lika mycket”

En enkät som kommunen gjort bland gymnasielever i Halmstad visar att 4 av 10 upplever att deras studieresultat påverkats negativt av distansstudierna till följd av coronapandemin. Leart Berisha, som går restauranglinjen på Sturegymnasiet i Halmstad, är en av dem som känner igen sig i den bilden.

Utredning om fritidshem

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshem. Nu presenteras den färdiga utredningen.

Rapport: Därför misslyckas vissa skolhuvudmän medan andra lyckas

Idag presenterar Friskolornas riksförbund en genomgång av skolans förändrade förutsättningar och resultat det senaste årtiondet. Rapporten visar på de gemensamma drag de skolhuvudmän som lyckas har och vad som är typiskt för de som misslyckas med sitt uppdrag att lämna ifrån sig elever som har behörighet till gymnasiet.

Wiman: Vi är lärare och vi bär på samhället

Så kom den till sist – blomstertiden med lust och fägring. Vi i grundskolan kommer att få vinka hejdå till våra elever som vanligt. Men ändå är verkligen ingenting som vanligt. Det skriver Marie Wiman i en krönika.

Stockholm startar kommunala resursskolor

Varje stadsdel i Stockholm ska starta minst en särskild grupp för elever som har så omfattande behov att hemskolan inte klarar undervisningen. Stadsdelsgrupperna får egna lokaler, en sorts kommunala resursskolor.

”Dagens skolsystem är orättvist – ändra det”

Vi anser att det är högt tid att komma tillrätta med de inneboende systemfel som präglar skolsystemet sedan närmare 30 år tillbaka. För verkligheten talar sitt tydliga språk. Det är uppenbart att en marknadsorienterad styrning av skolan inte är ändamålsenlig, skriver LO:s ledning.

Konferenser

Information om höstens konferenser

På grund av rådande omständigheter övergår några av höstens konferenser helt till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas då automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Konferenser som övergår till webbkonferens:

  • Specialpedagogik, 2-3 september, Göteborg
  • Specialpedagogik, 17-18 september, Stockholm
  • Svenska som andraspråk, 8-9 september, Malmö
  • Elevhälsa, 15-16 september, Stockholm
  • Biologi, 28 september, Stockholm
  • Franska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Tyska, 6-7 oktober, Stockholm
  • Spanska, 8-9 oktober, Stockholm
  • Fortbildning
    Skolporten satsar på digitala konferenser

    Skolporten satsar på digitala konferenser

    I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

    Läs hela artikeln
    SKOLPORTENS MAGASIN
    Skolportens magasin
      Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

    Skolportens magasin

    Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

    Läs mer här
    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel

    Skolportens lärarpanel läser all ny utbildningsvetenskaplig forskning kring skolan och förskolan.

    Läs mer
    Läsårstider
    När börjar höstterminen?

    När börjar höstterminen?

    Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

    Hitta din kommun
    Fjärr- och distansundervisning
    Skola på distans

    Skola på distans

    Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

    Läs mer
    Skolporten 20 år
    Uppdrag: Att göra skillnad

    Uppdrag: Att göra skillnad

    Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

    Läs mer
    Annonsera
    Vill du synas hos oss?

    Vill du synas hos oss?

    Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

    Läs mer
    Nyhetskategorier
    Student
    För dig som ska bli lärare

    För dig som ska bli lärare

    Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

    Läs mer
    Utmärkelser

    Södertäljes skolor och förskolor får priset Guldtrappan 2020

    Södertälje ligger i framkant när det gäller den digitala skolutvecklingen. Nu vinner kommunen utmärkelsen Guldtrappan.

    Läs fler
    Namn och Nytt

    Ny rektor vid Linköpings universitet

    I dag beslutade regeringen att anställa Jan-Ingvar Jönsson som rektor vid Linköpings universitet. Jan-Ingvar Jönsson tillträder tjänsten den 1 juli.

    Anna Örjebo slutar som skolchef

    Det fortsätter att storma inom skolvärlden i Östersunds kommun. På onsdagen stod det klart att Anna Örjebo slutar som skolchef efter bara nio månaders tjänstgöring. Istället blir hon chef på kulturskolan.

    Gd slutar och blir chef på Skolinspektionen

    Agneta Broberg har varit Diskrimineringsombudsman i nästan sju år. Nu står det klart att hon kommer att bli regionchef på Skolinspektionen.

    Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

    Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.