Reportage: Väck läslusten!

Vad finns det för likheter mellan bokkaraktären Slatten och Robin Hood? Följ med till Lerbergsskolan i Höganäs där tvåorna tränar läsförståelse genom att diskutera och fundera.

Lerbergsskolan i Höganäs.

MED LUNCHMÄTTA MAGAR och rastsoliga kinder går det fort för eleverna att hämta böckerna och slå sig ner i sina läsgrupper. Snart turas de om att läsa ett stycke var i Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson.

– Han rättar till stän…k…, stänkskärmen, läser en flicka och tittar upp mot sina två läskompisar. Vad är det?

De andra är också osäkra, så Stina Schölander kommer bort till deras bord.

– Visst var det en bild på en cykel i boken? Leta upp den så kan ni se vad det är, säger hon. Att visualisera är viktigt. Det sätter igång tankeprocessen och hjälper en att förstå, menar Stina Schölander. Hon är utbildad 1–7-lärare, förstelärare, och med och utvecklar kommunens läs- och skrivplan. Hennes intresse för läsutveckling gör att hon har gott om material att dela med sig av till kollegerna, exempelvis frågekort anpassade till skolans klassuppsättningar.

– Jag tror att vi lärare ofta ger eleverna för svåra böcker. Generellt har barn i dag inte samma tålamod som förr. Jag letar efter böcker med mycket bilder, som ändå har ett avancerat innehåll. För att utvecklas behöver det finnas ett visst motstånd. Samtidigt måste läsningen bygga på lust. Det allra viktigaste är att de tycker att det är roligt, tycker Stina Schölander.

Hon berättar att parläsning – att läsa i grupper om två eller tre – fungerar bra och är uppskattat bland eleverna.

– Jag sätter ihop par som passar, gärna svagare läsare tillsammans med starkare. Sedan lång tid har vi också jobbat med att lyssna in och inte rätta eller stressa varandra.

STINA SCHÖLANDERS arbetssätt har vuxit fram genom åren och modifierats i takt med att hon fått nya erfarenheter och kunskaper. En viktig källa är Barbro Westlunds forskning om metakognition. Även den kanadensiska läraren Adrienne Gears två första böcker om läsförståelse har inspirerat. Adrienne Gear använder sig av fem strategier: kopplingar, frågor, visualisering, inferenser (att dra slutsatser) och att förändra synsätt. Genom att aktivera sina tankeprocesser och använda sina egna erfarenheter kan eleverna skapa mening och förståelse i skönlitterära texter.

I klassrummet fyller tvåorna nu i ett tankeformulär, en stencil med reflekterande frågor där handlingar och känslor i boken kopplas till dem själva (Har du gjort något liknande?) och till andra fiktiva karaktärer. Någon jämför bokens Slatten med Robin Hood: ”Båda ger saker till fattiga”. En annan hittar en koppling mellan Slatten och en youtuber han följer, eftersom båda säger ”det känns ända ner i lilltån”.

Stina Schölander kopplar in datorn och presenterar nästa högläsningsbok: Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund. Flera av barnen jublar. Men innan hon börjar läsa tittar de tillsammans på bilderna i det första kapitlet – utan text.

– Vad tror ni händer här?

– Lisa ser rädd ut. Kanske har Wolfgang gjort något jätteläskigt, svarar en pojke.

GENOM ATT VISA kapitlet bild för bild väcks elevernas fantasi, känslor och funderingar, menar Stina Schölander. Dessutom byggs spänningen upp och lusten att få veta vad det är som faktiskt händer i boken. När hon slår upp första sidan blir det knäpptyst. Stina Schölander läser inte bara med munnen. Hon läser med hela ansiktet, med sin kroppshållning och sina gester.

– Storytelling är min grej. Jag måste vara lika inne i boken som jag vill att barnen ska vara.

Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker Stina Schölander. Men grundförutsättningarna har också varit goda. Det går bara 18 elever i klassen och samtliga har svenska som modersmål.

– Vi har många starka läsare, även killar, och vi har några svagare. Men även de svagare läser aktivt, de sitter inte bara med en uppslagen bok. För mig är det betalning nog.

För att inte prata om den där regniga dagen häromveckan. Stina Schölander brukar ta med sig en korg med böcker ut på rasterna. När det ringde in den här blöta eftermiddagen kom hon knappt igenom kapprummet. På golvet bland skokaoset satt en hel drös tvåor med nackarna böjda över sina böcker.

Läs mer:
Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson (Lilla Piratförlaget).
Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund (Rabén & Sjögren).
Aktiv läskraft. Att undervisa lässtrategier för läsförståelse av Barbro Westlund, tre böcker i olika nivåer (Natur & Kultur).


Forskaren: ”Pendeln har svängt”

I dag är svenska fjärdeklassare bra på läsförståelse. Den senaste PIRLS-studien visar att vi till och med gått om Kanada.

– Det är mycket glädjande. Vi ligger nu i den bättre kategorin tillsammans med flera andra länder, även om vi inte är i topp, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Barbro Westlund är också den forskare som introducerade kanadensiskan Adrienne Gear och hennes metoder i Sverige. När Barbro Westlund själv började sin forskarbana och jämförde Sverige och Kanada, såg det helt annorlunda ut.

– Mycket har hänt sedan dess. Läsförståelse är oerhört viktigt, men som med alla trender finns det en risk att det går för långt. Min försiktiga hypotes är att Kanada kan ha sjunkit för att de har överfokuserat på läsförståelsestrategierna.

Att till exempel gå igenom en lässtrategi i taget, i upp till två månader, vilket är en av rekommendationerna i Adrienne Gears nya bok, ställer sig Barbro Westlund lite tveksam till.

– Så lång tid behövs inte. Kanske tio timmar totalt för explicita genomgångar, förutom för elever med problem. Det är innehållet i texten som ska stå i fokus, inte strategianvändningen.

Fakta/Barbro Westlunds råd till lärare:

  • Kom ihåg att textens innehåll är överordnat allt annat.
  • Överdriv inte undervisningen i strategierna för läsundervisning. Att använda dem är däremot en annan sak.
  • Som lärare måste du förstå teorin bakom en metod. Quick fix eller receptsamlingar duger inte. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund och det kan den inte göra om lärarna inte förstår det de gör i grunden.
  • Bokvalen är viktiga. Innehållet måste vara tillräckligt komplext för att kunna diskuteras.

Av Hanna Welin 

Foto Aline Lessner


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ’Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-10-01 09:59 av
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:51 av


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Väck läslusten inför läslovet

Du vet väl att lovet vecka 44 numera kallas läslovet? För att få läsflyt och lust att läsa behöver elever bli inspirerade och motiverade till läsning. Att uppmärksamma läslovet på skolan kan vara en del i ett gemensamt läsfrämjande arbete – som varar hela året.

Nya checklistor ska hjälpa Vasa övningsskola att ta emot elever med annan språklig bakgrund: ”Skolan här bryr sig om barnen”

Det är utmanande för grundskolan att nå ut till familjer med annan språklig bakgrund. På Vasa övningsskola håller man årligen föräldramöten riktade särskilt till dessa familjer. Yle Österbotten fick följa med på ett av höstens möten.

Risk för betygsinflation när lärare får ökad makt

Från och med skolstarten i höst är det ett nytt betygssystem som gäller i landets grund- och gymnasieskolor. Det betyder att lärare fått större frihet när de sätter betyg på sina elever, vilket välkomnas av en del. Men forskare och lärare varnar för att det kan leda till ännu mer betygsinflation.

Rektorn i Kiruna om skolkrisen: Som en slumrade vulkan

Skolkrisen i Kiruna kommun har inte bara lokala orsaker, det säger Siv-Britt Mangi, som är rektor på Vittangi skola – där man just nu kämpar med att lösa bemanningen, efter ett fackligt skyddsstopp förra veckan. Rektorn tror att de problem som skolan i Kiruna brottas med – är långt ifrån unika för kommunen

”Slynglar på Timbro vet inget om riktigt arbete”

Somliga kallar det en revolution eller ett helt nytt sätt att se på arbetslivet. Själv skulle jag kanske välja lite mindre bokstäver. Men en sak vet jag. Det nya studiestöd som arbetande människor kan söka från och med i lördags kommer att förändra enskilda liv i grunden, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Skolinspektionen: Elever måste få visa att de tycker om någon

Den kristna friskolan, Fokusskolan i Nyköping, får kritik av Skolinspektionen för att skolan har haft en regel som säger att elever inte ska vara ihop med någon så att det syns under skoltid.Enligt Skolinspektionens beslut från i somras, och som P4 Sörmland har tagit del av, stämmer regeln inte överens med de författningar som gäller för skolornas uppdrag om gestalta och förmedla individens frihet och integritet.

”Även lärare behöver rast”

Den senaste tiden har två skolor i Kiruna kommun stängts till följd av skyddsstopp. På grund av underbemanning har de befintliga lärarna blivit utarbetade med både psykiska och fysiska symtom som följd. Arbetsplatsen har alltså stängts för att situationen anses utgöra ett hot mot lärarnas hälsa, skriver Henrik l Barva på ledarplats.

”Svaret på skolans problem är inte konservativa ideal”

Svensk skola har en del problem men att bara beskylla vänsterblocket för det är ensidigt och felaktigt. Det är inte heller hårda tag, konservativa ideal och förenklade debatter som lärare efterlyser för en bättre skola, utan arbetsro och resurser, skriver gymnasielärare Emil Molander.

Få känner till det nya studiestödet: ”Ett bekymmer”

Från och med 1 oktober kan den som är etablerad på arbetsmarknaden söka ett nytt studiestöd för att vidareutbilda sig. Stödet är mycket generösare än det vanliga studiestödet. Men flera undersökningar visar att få känner till möjligheten.  

”Smitta och kunskapsbrist på Göteborgs universitet”

Att som universitet uppmana elever med förkylningssymptom att stanna hemma utan att erbjuda alternativa lösningar innebär endast två saker – kunskapsbrist och ökad smitta. Det är onekligen en skenbar orimlighet, skriver Rasmus S. Andersson, student på statsvetenskapsprogrammet, GU.

Sara Bruun: Kan bli roligare med nya lgr22

En kort bit in på första terminen med grundskolans nya läroplan Lgr22 är språkläraren, bloggaren och sommarprataren Sara Bruun försiktigt optimistisk – men slår samtidigt ner på vad hon kallar för ”skolverksfloskler”.

Psykiska besvär påverkar studiesituationen i hög grad

Att studera med psykiska besvär påverkar studiesituationen i hög grad och kräver mycket av studenterna. Det framgår av en studie som Universitets- och högskolerådet låtit göra. Stödinsatser på olika nivåer kan underlätta för studenterna.

Färre vill läsa tyska – nu satsar Ronnebyskolan på ett tyskt lyft

Tyska språket får sig ett lyft på Knut Hahn-skolan i Ronneby. Ja, för när man nu ser att allt färre väljer att läsa just tyska som andraspråk, så vill man höja språkets status – och nu får man också hjälp av tysk-svenska Handelskammaren. De har utnämnt Knut Hahn till en av fyra projektskolor i Sverige i en satsning som just är tänkt att lyfta tyskan.

”Bättre IT-verktyg i skolan med mer samverkan”

Med sitt uppdrag att ta fram en ny nationell digitalisering strategi för skolan skulle Skolverket kunna ta initiativ till arbetet tillsammans med skolans huvudmän kommunerna. Det skriver Tina Thörner, grundare av YourAcademy och Fredrik Svensson, affärsutvecklingschef på Redpill Linpro.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Namn och Nytt
Monika Wahlstedt ny rektor för Tärnsjö skola

Monika började sin tjänst som rektor för Tärnsjö skola före midsommar och är egentligen inte ny utan tillbaka i Heby kommun efter sju år.

Ny rektor för Hägerneholms rektorsområde

Daniel Palm är ny rektor för Hägerneholms rektorsområde. Här kan du läsa mer om honom och vad han ser mest fram emot i sin nya roll.

Nya rektorer på Storfors tre skolor

Från och med höstterminen har Storfors tre skolor nya rektorer. ”Det känns som att vi har väldigt bra förutsättningar inför det kommande läsåret med en riktigt god stämning och höga ambitioner”, säger skolchef Annelie Izindre.

Läs fler Namn och Nytt
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

”Revansch” – därför blev Guldäpplekandidaten lärare

Årets tre finalister är korade. Andreas Enström, är förstelärare i digitalisering på Skapaskolan i Huddinge, Martin Howe, förstelärare på mellanstadiet, Paradisskolan Borlänge och Pernilla Andersson, lärare på ekonomiprogrammet, Eksjö gymnasium. En av dem får Guldäpplet 2022.

Förskolan som vunnit gastronomipris

Diana Roik är inte bara skolledare på Stora Hammars skola i Höllviken. Numer kan hon också lägga till titeln ”Årets gastronomiska rektor 2022” på sitt visitkort.

Vinnarna av “Årets elevhälsoförbättrare” utsedda

Nu är årets vinnare av “Årets Elvevhälsoförbättrare” utsedda. Juryn hade en väldigt svår uppgift att välja en vinnare bland alla bra bidrag som kom in. Årets vinnare blev Åsa Bankert och Malin Jisander Centrala barn- och elevhälsan i Lomma kommun.

Läs fler
Nyhetskategorier