Reportage: Väck läslusten!

Vad finns det för likheter mellan bokkaraktären Slatten och Robin Hood? Följ med till Lerbergsskolan i Höganäs där tvåorna tränar läsförståelse genom att diskutera och fundera.

Lerbergsskolan i Höganäs.

MED LUNCHMÄTTA MAGAR och rastsoliga kinder går det fort för eleverna att hämta böckerna och slå sig ner i sina läsgrupper. Snart turas de om att läsa ett stycke var i Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson.

– Han rättar till stän…k…, stänkskärmen, läser en flicka och tittar upp mot sina två läskompisar. Vad är det?

De andra är också osäkra, så Stina Schölander kommer bort till deras bord.

– Visst var det en bild på en cykel i boken? Leta upp den så kan ni se vad det är, säger hon. Att visualisera är viktigt. Det sätter igång tankeprocessen och hjälper en att förstå, menar Stina Schölander. Hon är utbildad 1–7-lärare, förstelärare, och med och utvecklar kommunens läs- och skrivplan. Hennes intresse för läsutveckling gör att hon har gott om material att dela med sig av till kollegerna, exempelvis frågekort anpassade till skolans klassuppsättningar.

– Jag tror att vi lärare ofta ger eleverna för svåra böcker. Generellt har barn i dag inte samma tålamod som förr. Jag letar efter böcker med mycket bilder, som ändå har ett avancerat innehåll. För att utvecklas behöver det finnas ett visst motstånd. Samtidigt måste läsningen bygga på lust. Det allra viktigaste är att de tycker att det är roligt, tycker Stina Schölander.

Hon berättar att parläsning – att läsa i grupper om två eller tre – fungerar bra och är uppskattat bland eleverna.

– Jag sätter ihop par som passar, gärna svagare läsare tillsammans med starkare. Sedan lång tid har vi också jobbat med att lyssna in och inte rätta eller stressa varandra.

STINA SCHÖLANDERS arbetssätt har vuxit fram genom åren och modifierats i takt med att hon fått nya erfarenheter och kunskaper. En viktig källa är Barbro Westlunds forskning om metakognition. Även den kanadensiska läraren Adrienne Gears två första böcker om läsförståelse har inspirerat. Adrienne Gear använder sig av fem strategier: kopplingar, frågor, visualisering, inferenser (att dra slutsatser) och att förändra synsätt. Genom att aktivera sina tankeprocesser och använda sina egna erfarenheter kan eleverna skapa mening och förståelse i skönlitterära texter.

I klassrummet fyller tvåorna nu i ett tankeformulär, en stencil med reflekterande frågor där handlingar och känslor i boken kopplas till dem själva (Har du gjort något liknande?) och till andra fiktiva karaktärer. Någon jämför bokens Slatten med Robin Hood: ”Båda ger saker till fattiga”. En annan hittar en koppling mellan Slatten och en youtuber han följer, eftersom båda säger ”det känns ända ner i lilltån”.

Stina Schölander kopplar in datorn och presenterar nästa högläsningsbok: Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund. Flera av barnen jublar. Men innan hon börjar läsa tittar de tillsammans på bilderna i det första kapitlet – utan text.

– Vad tror ni händer här?

– Lisa ser rädd ut. Kanske har Wolfgang gjort något jätteläskigt, svarar en pojke.

GENOM ATT VISA kapitlet bild för bild väcks elevernas fantasi, känslor och funderingar, menar Stina Schölander. Dessutom byggs spänningen upp och lusten att få veta vad det är som faktiskt händer i boken. När hon slår upp första sidan blir det knäpptyst. Stina Schölander läser inte bara med munnen. Hon läser med hela ansiktet, med sin kroppshållning och sina gester.

– Storytelling är min grej. Jag måste vara lika inne i boken som jag vill att barnen ska vara.

Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker Stina Schölander. Men grundförutsättningarna har också varit goda. Det går bara 18 elever i klassen och samtliga har svenska som modersmål.

– Vi har många starka läsare, även killar, och vi har några svagare. Men även de svagare läser aktivt, de sitter inte bara med en uppslagen bok. För mig är det betalning nog.

För att inte prata om den där regniga dagen häromveckan. Stina Schölander brukar ta med sig en korg med böcker ut på rasterna. När det ringde in den här blöta eftermiddagen kom hon knappt igenom kapprummet. På golvet bland skokaoset satt en hel drös tvåor med nackarna böjda över sina böcker.

Läs mer:
Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson (Lilla Piratförlaget).
Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund (Rabén & Sjögren).
Aktiv läskraft. Att undervisa lässtrategier för läsförståelse av Barbro Westlund, tre böcker i olika nivåer (Natur & Kultur).


Forskaren: ”Pendeln har svängt”

I dag är svenska fjärdeklassare bra på läsförståelse. Den senaste PIRLS-studien visar att vi till och med gått om Kanada.

– Det är mycket glädjande. Vi ligger nu i den bättre kategorin tillsammans med flera andra länder, även om vi inte är i topp, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Barbro Westlund är också den forskare som introducerade kanadensiskan Adrienne Gear och hennes metoder i Sverige. När Barbro Westlund själv började sin forskarbana och jämförde Sverige och Kanada, såg det helt annorlunda ut.

– Mycket har hänt sedan dess. Läsförståelse är oerhört viktigt, men som med alla trender finns det en risk att det går för långt. Min försiktiga hypotes är att Kanada kan ha sjunkit för att de har överfokuserat på läsförståelsestrategierna.

Att till exempel gå igenom en lässtrategi i taget, i upp till två månader, vilket är en av rekommendationerna i Adrienne Gears nya bok, ställer sig Barbro Westlund lite tveksam till.

– Så lång tid behövs inte. Kanske tio timmar totalt för explicita genomgångar, förutom för elever med problem. Det är innehållet i texten som ska stå i fokus, inte strategianvändningen.

Fakta/Barbro Westlunds råd till lärare:

  • Kom ihåg att textens innehåll är överordnat allt annat.
  • Överdriv inte undervisningen i strategierna för läsundervisning. Att använda dem är däremot en annan sak.
  • Som lärare måste du förstå teorin bakom en metod. Quick fix eller receptsamlingar duger inte. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund och det kan den inte göra om lärarna inte förstår det de gör i grunden.
  • Bokvalen är viktiga. Innehållet måste vara tillräckligt komplext för att kunna diskuteras.

Av Hanna Welin 

Foto Aline Lessner


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-10-01 09:59 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:51 av Emma Svensson


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Många lärare har reagerat på att elever är borta från skolan i samband med terminsstarten – utan en beviljad ledighetsansökan. I Mariestad använder sig två friskolor av flexibla lov istället. ”Vi ser att det är väldigt uppskattat”, säger skolledaren Mårten Bremer.

Lösningen för en fungerande elevhälsa: ”Spindeldokument”

Skolans uppdrag är att ge alla elever det stöd de behöver – men att lyckas sätta in rätt stöd i rätt tid är ofta lättare sagt än gjort.  På Alléskolan i Lomma fångar man upp elever i tidig ålder genom en satsning på elevhälsomöten och något som kallas ”spindeldokument”. ”Funkar elevhälsan på en skola så funkar väldigt mycket”, berättar rektor Mats Bauer.

Malmö vill prova läsår med tre terminer

Tre terminer i stället för två och ett kortare sommarlov. Den modellen vill Malmös grundskolenämnd testa under en försöksperiod på någon eller några grundskolor. En ansökan kommer att lämnas in till regeringen.

”Ett år med Anna Ekström – vad har hon åstadkommit?”

Frågan är nu – kommer Anna Ekström (S) att kunna/vilja/våga leverera? Och vad kommer hon att kunna leverera givet det parlamentariska läget? Det är för tidigt att svara på det. Hon har (förvånande nog) suttit i ett år bara. Och jag är glad att hon inte började som Jan Björklund en gång gjorde, med att riva upp en reform bara för att ersätta den med en ännu mindre genomtänkt, skriver skolexperten Per Kornhall.

Skolpersonal ska bli bättre på att upptäcka hedersförtryckta barn

Pedagoger och socialsekreterare ska bli bättre på att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck. Därför har Uppsala kommun och Tjejers rätt i samhället, TRIS, tagit fram en utbildningsbox som ska skickas ut till alla kommunens skolor.

Psykologen om selektivt ätande: ”Är inget nytt”

Skolköken märker av en ökning av specialkost till barn som äter selektivt. Enligt psykologen Torun Täljedal på Habiliteringscentrum i Västerås beror det här troligen på ökad kunskap och förståelse. ”Man tänker förhoppningsvid inte längre att det här är barn som bara trilskas, utan faktiskt har riktiga problem”, säger hon.

Ökning i Fagersta av elever som vill ha selektiv kost

Svenska skolkök lagar allt mer specialkost och en typ som ökat är mat till elever som äter selektivt. I flera fall handlar det om individuellt anpassad mat eftersom barnens behov ser väldigt olika ut. I Fagersta har antalet selektiva portioner ökat med mer än hälften på bara två år.

Majoriteten kör för fort vid kommunens grundskolor

Sju av tio kör fortare än tillåtet förbi grundskolor i Uppsala kommun. Det visar en sammanställning från NTF Öst. Clara som går på Valsätraskolan har sett det med egna ögon, då hon själv blivit påkörd utanför sin skola.

Skolsköterska gav elev varmt vaccin – anmäls av kommunen

En skolsköterska i Sörmland har vaccinerat ett barn med vaccin som varit alldeles för varmt, enligt en anmälan från kommunen till Inspektionen för vård och omsorg.

Malå kommun har stått för blöjor på förskolan i över 30 år

Vem ska stå för blöjorna? Det är det heta samtalet på många förskolor efter en dom i kammarrätten som fått många att klia sig i huvudet. I Malå däremot har det inte varit något snack om saken de senaste 30 åren – förskolan köper själva in blöjorna och alla barn får samma service.

Facket kritiska till Växjös nya modell för skolval

Den nya modell för skolval som Växjö nu inför var från början en del i ett förslag som syftade till att minska segregationen och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Men nu får Växjö kommun kritik från fackligt håll för att deras modell inte tar tillräcklig hänsyn till just de aspekterna.

Maria Wiman: Sluta med övertron på dokumentation

Lärarnas tidnings krönikör Maria Wiman är en av många lärare runt om i Sverige som dignar under dokumentationsbördan. Här skriver hon en krönika om hur hon tänkte när hon drabbades av den så kallade lärarsjukan och menar att det är dags att man slutar med den hysteriska övertron på dokumentation.

Den onödiga dokumentationen i skolan måste bort

Lärarförbundet kräver att regeringen tillsätter en utredning för att lätta på dokumentationskraven i skolan. Vi vill även att varje skolhuvudman rensar bort krav på dokumentation som inte har stöd i de statliga författningarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Stödet minskar för offentlighetsprincip i privata skolor

Redan 2013 var riksdagens partier överens om att offentlighetsprincipen ska gälla även i privat ägda skolor. Men ännu har inga regler ändrats. Och det finns inte längre någon tydlig majoritet i riksdagen för att införa en offentlighetsprincip. Flera partier som då skrev under på överenskommelsen, har ändrat sig eller tvekar.

Konferenser
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Carolin är 25 år – jobbar som rektor

Carolin Lindström har jobbat som barnskötare och inom förskolan, pluggat till legitimerad förskollärare, varit föräldraledig och fått jobb som biträdande rektor – och är bara 25 år gammal.

Skolsköterska gav elev varmt vaccin – anmäls av kommunen

En skolsköterska i Sörmland har vaccinerat ett barn med vaccin som varit alldeles för varmt, enligt en anmälan från kommunen till Inspektionen för vård och omsorg.

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder till kommunerna. Se hela listan – kommun för kommun.

Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Maria prisas för sitt arbete med syv

Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för sitt engagemang för likvärdig studie- och yrkesvägledning. ”En bra vägledning kan göra skillnad för väldigt många elever”, säger hon.

”Läraryrket är en konst”

Utnämningen ”Världens bästa lärare” firar ett hantverk, inte en person. Det tycker vinnaren och bildläraren Andria Zafirakou som vill att kreativiteten ska få större tyngd i skolan.

Årets Vikarie 2019 är Erik Börjesson, 19 år, från Enskede i Stockholm

Utmärkelsen Årets Vikarie 2019 tilldelades i veckan Erik Börjesson, som har jobbat som vikarie för Pedagogpoolen sen han tog studenten i våras. Han vikarierar i alla ämnen i grundskolan och även på förskola.

Tre skolor fick ta emot utmärkelser för vinnande kvalitetskultur

Under en ceremoni på Rikskonferensen Bättre Skola i Upplands Väsby fick Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun, Virginska gymnasiet i Örebro och Nya Rydsskolan i Linköping ta emot kvalitetsutmärkelser.

Förskolepersonal filmade sig själva på jobbet – vann jämställdhetspris

Sju pedagoger på Derome förskola filmade sig själva för att upptäcka om de behandlade pojkar och flickor olika. I efterhand är de nöjda med det modiga beslutet att granska sig själva.

Läs fler
Namn och Nytt

Magnus Wallerå ny chef för utbildning, forskning & innovation

Magnus Wallerå är ny chef för Svenskt Näringslivs avdelning för utbildning, forskning och innovation. Han börjar sin tjänst 15 mars.

Ny rektor på Utsäljeskolan i Huddinge

Utsäljeskolans nuvarande rektor Kicki Holmgren-Larsson avslutar sin tjänst på skolan den 31 januari 2020. Hennes efterträdare – Marianne Widercrantz – tillträder sin tjänst den 1 april.

Ny rektor på Hagaskolan i Dals-Eds kommun

Rektorsrekryteringen på Hagaskolan åk 4-9 är nu klar. Maria Engström, 41 år, från Melleruds kommun tillträder tjänsten den 1 augusti. Maria bor tillsammans med sin familj i Mellerud och har de tre senaste åren arbetat som rektor i Åmåls kommun.

Chef för utbildningsförvaltningen är utsedd

Nu är det klart att Linda Lindahl blir förvaltningschef för utbildningsförvaltningen i Enköping från den första januari.

Han blir utbildningschef i Borgholms kommun

Roland Hybelius tillträder som utbildningschef den 1 mars och avslutar då sin tjänst som områdeschef på utbildningsförvaltningen i Växjö.