Reportage: Väck läslusten!

Vad finns det för likheter mellan bokkaraktären Slatten och Robin Hood? Följ med till Lerbergsskolan i Höganäs där tvåorna tränar läsförståelse genom att diskutera och fundera.

Lerbergsskolan i Höganäs.

MED LUNCHMÄTTA MAGAR och rastsoliga kinder går det fort för eleverna att hämta böckerna och slå sig ner i sina läsgrupper. Snart turas de om att läsa ett stycke var i Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson.

– Han rättar till stän…k…, stänkskärmen, läser en flicka och tittar upp mot sina två läskompisar. Vad är det?

De andra är också osäkra, så Stina Schölander kommer bort till deras bord.

– Visst var det en bild på en cykel i boken? Leta upp den så kan ni se vad det är, säger hon. Att visualisera är viktigt. Det sätter igång tankeprocessen och hjälper en att förstå, menar Stina Schölander. Hon är utbildad 1–7-lärare, förstelärare, och med och utvecklar kommunens läs- och skrivplan. Hennes intresse för läsutveckling gör att hon har gott om material att dela med sig av till kollegerna, exempelvis frågekort anpassade till skolans klassuppsättningar.

– Jag tror att vi lärare ofta ger eleverna för svåra böcker. Generellt har barn i dag inte samma tålamod som förr. Jag letar efter böcker med mycket bilder, som ändå har ett avancerat innehåll. För att utvecklas behöver det finnas ett visst motstånd. Samtidigt måste läsningen bygga på lust. Det allra viktigaste är att de tycker att det är roligt, tycker Stina Schölander.

Hon berättar att parläsning – att läsa i grupper om två eller tre – fungerar bra och är uppskattat bland eleverna.

– Jag sätter ihop par som passar, gärna svagare läsare tillsammans med starkare. Sedan lång tid har vi också jobbat med att lyssna in och inte rätta eller stressa varandra.

STINA SCHÖLANDERS arbetssätt har vuxit fram genom åren och modifierats i takt med att hon fått nya erfarenheter och kunskaper. En viktig källa är Barbro Westlunds forskning om metakognition. Även den kanadensiska läraren Adrienne Gears två första böcker om läsförståelse har inspirerat. Adrienne Gear använder sig av fem strategier: kopplingar, frågor, visualisering, inferenser (att dra slutsatser) och att förändra synsätt. Genom att aktivera sina tankeprocesser och använda sina egna erfarenheter kan eleverna skapa mening och förståelse i skönlitterära texter.

I klassrummet fyller tvåorna nu i ett tankeformulär, en stencil med reflekterande frågor där handlingar och känslor i boken kopplas till dem själva (Har du gjort något liknande?) och till andra fiktiva karaktärer. Någon jämför bokens Slatten med Robin Hood: ”Båda ger saker till fattiga”. En annan hittar en koppling mellan Slatten och en youtuber han följer, eftersom båda säger ”det känns ända ner i lilltån”.

Stina Schölander kopplar in datorn och presenterar nästa högläsningsbok: Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund. Flera av barnen jublar. Men innan hon börjar läsa tittar de tillsammans på bilderna i det första kapitlet – utan text.

– Vad tror ni händer här?

– Lisa ser rädd ut. Kanske har Wolfgang gjort något jätteläskigt, svarar en pojke.

GENOM ATT VISA kapitlet bild för bild väcks elevernas fantasi, känslor och funderingar, menar Stina Schölander. Dessutom byggs spänningen upp och lusten att få veta vad det är som faktiskt händer i boken. När hon slår upp första sidan blir det knäpptyst. Stina Schölander läser inte bara med munnen. Hon läser med hela ansiktet, med sin kroppshållning och sina gester.

– Storytelling är min grej. Jag måste vara lika inne i boken som jag vill att barnen ska vara.

Undervisningens fokus på läsförståelse har gett resultat, tycker Stina Schölander. Men grundförutsättningarna har också varit goda. Det går bara 18 elever i klassen och samtliga har svenska som modersmål.

– Vi har många starka läsare, även killar, och vi har några svagare. Men även de svagare läser aktivt, de sitter inte bara med en uppslagen bok. För mig är det betalning nog.

För att inte prata om den där regniga dagen häromveckan. Stina Schölander brukar ta med sig en korg med böcker ut på rasterna. När det ringde in den här blöta eftermiddagen kom hon knappt igenom kapprummet. På golvet bland skokaoset satt en hel drös tvåor med nackarna böjda över sina böcker.

Läs mer:
Slatten, Kakan och tjuven av Moni Nilsson (Lilla Piratförlaget).
Handbok för superhjältar 4 av Elias och Agnes Våhlund (Rabén & Sjögren).
Aktiv läskraft. Att undervisa lässtrategier för läsförståelse av Barbro Westlund, tre böcker i olika nivåer (Natur & Kultur).


Forskaren: ”Pendeln har svängt”

I dag är svenska fjärdeklassare bra på läsförståelse. Den senaste PIRLS-studien visar att vi till och med gått om Kanada.

– Det är mycket glädjande. Vi ligger nu i den bättre kategorin tillsammans med flera andra länder, även om vi inte är i topp, säger Barbro Westlund, som är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Barbro Westlund är också den forskare som introducerade kanadensiskan Adrienne Gear och hennes metoder i Sverige. När Barbro Westlund själv började sin forskarbana och jämförde Sverige och Kanada, såg det helt annorlunda ut.

– Mycket har hänt sedan dess. Läsförståelse är oerhört viktigt, men som med alla trender finns det en risk att det går för långt. Min försiktiga hypotes är att Kanada kan ha sjunkit för att de har överfokuserat på läsförståelsestrategierna.

Att till exempel gå igenom en lässtrategi i taget, i upp till två månader, vilket är en av rekommendationerna i Adrienne Gears nya bok, ställer sig Barbro Westlund lite tveksam till.

– Så lång tid behövs inte. Kanske tio timmar totalt för explicita genomgångar, förutom för elever med problem. Det är innehållet i texten som ska stå i fokus, inte strategianvändningen.

Fakta/Barbro Westlunds råd till lärare:

  • Kom ihåg att textens innehåll är överordnat allt annat.
  • Överdriv inte undervisningen i strategierna för läsundervisning. Att använda dem är däremot en annan sak.
  • Som lärare måste du förstå teorin bakom en metod. Quick fix eller receptsamlingar duger inte. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund och det kan den inte göra om lärarna inte förstår det de gör i grunden.
  • Bokvalen är viktiga. Innehållet måste vara tillräckligt komplext för att kunna diskuteras.

Av Hanna Welin 

Foto Aline Lessner


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-10-01 09:59 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2019-10-17 10:51 av Emma Svensson


Relaterat

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

”Vem är en skicklig lärare?”

En skicklig lärare är duktig på att nå fram med ett budskap till sina elever. En abstrakt beskrivning som egentligen inte säger någonting om en person då framgångsfaktorn, att nå fram, påverkas av så många andra parametrar för att lyckas, skriver läraren Alexander Skytte i ett blogginlägg.

Höjda Pisa-poäng kan ge Sverige mångmiljardlyft

Bättre resultat i Pisa kan höja Sveriges BNP med tusentals miljarder under kommande årtionden, visar en ny rapport om vinsterna med höjda elevkunskaper. Och det finns en grupp elever som är mest lönsam att satsa på.

Premiär för Poddagogen!

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu att lyssna på. "Vi på Skolporten är fantastiskt glada över att kunna sprida ny forskning om skolan och förskolan genom det här roliga podd-samarbetet med Janne Kontio och Sofia Lundmark", säger Moa Duvarci Engman, redaktör på Skolporten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofiprofessorn och författaren Åsa Wikforss bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet. Med den kommer en lärarhandledning. ”Lärare vet att de har en väldigt viktig roll i att rusta eleverna mot desinformation”, säger hon.

Lärarrum och ölbryggeri är Ulf Karlströms vardag

60 procent slöjdlärare och 40 procent ölbryggare. Uffe Karlström tycker sig ha hittat den perfekta yrkeskombinationen. ”Visst är en lokal ölkultur fantastiskt att arbeta med. Men lärarjobbet släpper jag aldrig”, säger bryggeriets disponent, som han tituleras på företagets hemsida

Nya arbetstider på Wiks folkhögskola får lärare att säga upp sig

Ett nytt arbetstidsavtal på Wiks folkhögskola har lett till att lärare sjukskriver sig och säger upp sig. Lärare förbjuds också att vistas i skolans lokaler efter arbetstid och ledningen anser det olämpligt att lärare umgås med deltagare på fritiden. ”Det känns som att man rycker undan mattan för min identitet som folkhögskollärare,” säger en lärare.

Tioåringens ord: Jag kommer också bli skjuten

Han är bara tio – men det sägs att han redan agerar springpojke. Gängen rekryterar de unga med drömmar om att köra Lamborghini, drömmar om dyra märkeskläder från topp till tå. Med nedskärningarna i skolan blir jag ännu en i raden av vuxna som lämnar barnen åt sitt öde, skriver Torsten Gunnehill, lärarassistent i Malmö.

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

Skånska skolan minskade matsvinnet med 85 procent

Skolkamraterna bestämde sig för att göra något för klimatet och satte i gång direkt. På några veckor såg de till att matsvinnet på deras skola i Landskrona minskade med 85 procent. Nu prisas Öresundsgymnasiet som årets mest hållbara gymnasieskola.

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet, skriver Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet, m.fl.

Elevhälsa svårt men viktigt

Hälsa är inte skolans kärnverksamhet, men att elever mår bra är en förut­sättning för att skolan ska lyckas med sin huvuduppgift: att lära barn och unga vad de behöver för att utvecklas till goda medborgare – och hålla sig friska. Därför blir elevhälsa en av de viktigaste uppgifterna en rektor har. Och kanske en av de svåraste.

Obligatorisk förskola för barn till nyanlända – politikerna är oense

I Sverige finns det ingen förskoleplikt, men nu ska obligatorisk förskola för nyanlända barn eller barn till nyanlända utredas. Det här efter att regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att frågan ska vara med som en punkt i januariavtalet.

”Så kan skolan bli en förändrande kraft i klimatomställningen”

Vad innebär det på djupet för oss som tänkande, kännande varelser att leva i en värld med klimatförändringar? skriver Eva-Lotta Hultén, journalist och författare.

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Löneskillnaden: 49 000 kronor

Stavros Louca är Sveriges högst avlönade förstelärare.Det skiljer 49 000 kronor på en heltidslön mellan honom och försteläraren Anna Söderberg. ”Jag får det jag förtjänar”, säger Stavros Louca. ”Bedrövligt”, säger Anna Söderberg om löneskillnaderna.

Pisa for dummies

Vill du förstå hur den svenska skolan faktiskt mår utifrån Pisa-resultaten? Då ska du börja med att läsa den här guiden som berättar var fallgroparna ligger och vilka siffror som faktiskt betyder något.

Lärarlönelyftet – En lägesbeskrivning

Lärarlönelyftet är ett riktat statsbidrag till skolhuvudmän för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare. På uppdrag av regeringen följer Statskontoret upp reformen. Det här är en lägesbeskrivning inom uppdraget som ska slutredovisas i juni 2021. (pdf)

Läsårstider

Fyll i läsårstiderna för din kommun för 2020/2021.

Till formuläret
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Fritidshemmet. Fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid för eleverna där deras intressen och kompetenser tas till vara, menar forskarna i nya numret av Skolportens magasin. INTERVJU: Det är dags för en jämlik skola – möt Dennis Beach, professor vid Högskolan i Borås.

Läs mer!
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Fortbildning
Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk

Välkommen till två dagar med den senaste forskningen och praktiska exempel för lärare i svenska som andraspråk. 2-3 april 2020 i Malmö.

Läs mer om konferensen
Utmärkelser

Nationell filmtävling för unga avgjord

Elever från Helsingborg segrare med en film som fångar budskapet, skapar inlevelse och berör.

Han är Årets lärare i fritidshem

Mattias Henriksson på Hillerstorpsskolans fritidshem i Gnosjö tar med barnen till lokala föreningar och arbetsplatser. Nu får han utmärkelsen Årets lärare i fritidshem.

Anders från Helsingborg är Sveriges bästa mattelärare

Anders Månsson från Helsingborg nominerades av sina elever till Sveriges bästa matematiklärare på Lärargalan. Han kammade hem priset och delar nu med sig receptet på en lyckad mattelektion.

Pedagogiskt pris 2019 delades ut

Under måndagen den 2 december delade Örebro kommun ut Pedagogiskt pris 2019. Förskolans pris gick till Angelica Eriksson, Sofia Axelsson och Liselott Karlsson på Kårstaängens förskola. Grundskolans pris gick till Emma Frisk Carlström, Brunnsskolan och gymnasiets pris till Tobias Norgren-Bergström, Virginska gymnasiet.

Fredrik från Ronneby prisas som årets nytänkande lärare

Under söndagskvällen sände SVT Lärargalan där lärare från hela landet prisades för deras arbete. En av som prisades var Fredrik Johansson från Ronneby.

Läs fler
Namn och Nytt

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.

Tomas Rylander får pedagogiska ledarskapspriset

Ett unikum som rektor och en mycket engagerad ledare som alltid tar sig tid för elever och personal. Så lyder delar av nomineringarna som ledde till att Tomas Rylander fick 2019 års pedagogiska ledarskapspris.