Studie­pedagogerna gav tillbaka lusten att undervisa

FAGERSTA

På Risbroskolan med elever i årskurs 7–9 har lärarna fått tillbaka lusten att undervisa sedan mentorskapet flyttades över till studiepedagoger.

När Bjarne Engström – läraren som få trodde skulle gå in i väggen – brände ut sig, så bidrog det till förändringar på Risbroskolan i Fagersta.

För fyra år sedan gick svenskläraren Bjarne Engström in i väggen. Då hade han under lång tid upplevt hur kraven på dokumentation hade ökat – både på gott och ont.

– Men mest på gott faktiskt, säger Bjarne Engström. Bedömningen fungerade inte tidigare, eftersom det inte fanns någon dokumentation. Om det bara står ”OK” är det svårt att veta var en elev befinner sig och hur man kan ta sig vidare, fortsätter han.

Det formativa arbetssättet fick Bjarne Engström att inse hur mycket han kunde göra som pedagog. Han försökte bli allt mer formativ och skriva allt bättre omdömen, ända tills det brast. Beskedet om att Bjarne – en lärare som få trodde skulle gå in i väggen – hade bränt ut sig kom som en chock för de andra på skolan.

Han tror att det kan ha påverkat skolledningen att göra något åt situationen. Hösten år 2015 anställdes i alla fall tre beteendevetare på deltid som studiepedagoger samtidigt som lärarnas undervisningstid minskades med en timme i veckan. Sedan tidigare fanns det också en lagassistent som avlastade lärarna i det administrativa arbetet.

– För mig har det varit som att lyfta en stor börda från mina axlar. Det skapar en känsla av att jag faktiskt har tid att göra det som jag tyckte var så viktigt: att göra dokumentationen ordentligt och ge feedback till eleverna som verkligen för dem framåt, säger Bjarne Engström.

Nu kan han i samtalen med eleverna koncentrera sig på deras kunskaper, medan studiepedagogerna sköter frågor om till exempel frånvaro. Han tycker också att det har blivit lättare att förhålla sig objektiv i bedömningssituationen.

– Det är ett fruktansvärt svårt uppdrag att sätta slutbetyg på någon i nian och ändå ha en mentorsrelation. Man kanske till och med undviker att sätta ett F.

Dessutom tycker han att det har blivit lättare att planera. Tidigare hände det ofta att hela den måndagsförmiddag som han hade satt av för planering gick åt till att ringa samtal om stökiga elever.

– Då fick jag hitta på vad jag skulle göra med klassen på väg mellan tröskeln till klassrummet och tavlan, säger han. Enligt skolans egna utvärderingar upplever de flesta lärarna att deras arbetssituation har förbättrats, att stressen har sjunkit och att det finns mer tid till undervisning.

Intressant nog har också elevernas betyg höjts under samma tid, samtidigt som lärarnas sjukskrivning har gått ner med i genomsnitt fem dagar per år – något som motsvarar 200 vikariedagar. Finns det då inte några nackdelar? Ett uppenbart problem är att det kostar pengar att nyanställa. Men Bjarne Engström menar också att det finns risk för att man lämpar över för många sysslor på studiepedagogerna.

– Lärarjobbet handlar fortfarande om både kunskap och fostran. Men vi slipper en del av tankemödan i det sociala arbetet, säger han.

Av Staffan Eng
Foto: Adam af Ekenstam

Fakta/Motverka hög arbetsbelastning

På Arbetsmiljöverkets hemsida finns filmer, broschyrer och böcker. För att hantera en ohälsosam arbetsbelastning föreslås fyra steg:

  1. Ta reda på hur arbetsbelastningen ser ut. Gör enkäter eller studera verksamhetsresultat, tidrapporter och sjukskrivningar. Gruppsamtal och intervjuer är det bästa sättet att få en bild av orsakerna till problemen.
  2. Använd resultaten till att bedöma riskerna för olika arbetstagare. Hur svåra är konsekvenserna? Vad är sannolikheten för att de inträffar? Riskerna blir större ju längre en ohälsosam arbetsbelastning pågår.
  3. Åtgärda problemen genom att minska kraven eller öka resurserna. Ange tydligt vad som förväntas av olika befattningar. Prioritera akuta problem och långsiktiga åtgärder som riktar in sig på de bakomliggande orsakerna. Skriv in resten i en handlingsplan.
  4. Gör en systematisk uppföljning. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan det bero på att det finns andra orsaker till problemen.
    Källa: Arbetsmiljöverket

Artikeln finns i kommande nr av Skolportens forskningsmagasin, ute 13/9

TEMA: Arbetsmiljö. Hur ser arbetsmiljön egentligen ut för landets lärare?

INTERVJU: Skådespelerskan Saga Becker om att vara trans i skolan

UTBLICK: Programmering på schemat i England

DEBATT: Experten Per Måhl om betyget godkänt

DESSUTOM: Så bemöts nyanlända bäst i förskolan

 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-08-16 12:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-21 13:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

”Ta avstånd från åsikterna, inte individen”

Peter Sundin vände sig till gemenskapen i nazistiska rörelser när skolan pekade ut honom som rasist. I dag arbetar han med att förebygga nazism och tycker att skolan måste öppna upp för samtal i stället för att fördöma.

Polisens teori: ett offer utsatt av skolpersonal i Bohuslän

Två skolanställda i Bohuslän utreds för grov barnvåldtäkt. Polisens teori just nu är att det ska handla om ett offer som ska ha utnyttjas under flera år.

Skola i Bergsjön hyllas av Fridolin

På måndagen fick Sandeklevsskolan i Bergsjön besök av utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), som berömde skolan för att den förbättrat sina resultat de senaste åren.

Anna Ekström: Klart att det inte ska förekomma i gymnasieskolan

”Jag reagerar om ungdomar som är engagerade i elevkårer blir utsatta för mutförsök”. Efter P3 Nyheters avslöjande kallar gymnasieminister Anna Ekström till möte.

Hundra skolor bjuds in i spåren av metoo

Hundra skolor bjuds in av stiftelsen Raoul Wallenberg Academy och förlaget Natur & Kultur för att ta fram lösningar på hur skolan ska vara trygg och jämställd fri från dålig jargong, trakasserier, sexuellt våld och kränkningar.

Idéhistoriker: »Bard-striden« i Lund gömmer det verkliga hotet mot universiteten

De pågående spaltstriderna om utvecklingen vid Lunds universitet handlar om fenomen i marginalen. Det som verkligen förskräcker är något helt annat, skriver Thomas Karlsohn, lektor och docent i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

Olikheter mellan förskolor i arbetet med särskilt stöd

Det finns stora kvalitetsskillnader i hur förskolor arbetar med särskilt stöd. Många förskolor har inte tillräckligt utvecklade arbetssätt och rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Det visar Skolinspektionens granskning av 35 förskolor som publiceras idag.

Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd

I denna rapport presenteras resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot förskolors och huvudmäns arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. (pdf)

M satsar på att stärka elever i behov av särskilt stöd

Moderaterna i Stockholms stad satsar 35,6 mkr mer för att stärka elever i behov av särskilt stöd i sitt budgetförslag för 2018. Satsningen ska gå till att utöka insatserna för fler speciallärare och specialpedagoger till grundskolan.

Nio av tio behöriga till gymnasiet efter sommarskola i Nyköping

Sommarskolan höjde gymnasiebehörigheten rejält i Nyköping.

Högskolan i Gävle får miljoner av Vetenskapsrådet

Projektet som pengarna skall användas, till ska utveckla en ny forskarskola kring digitala teknologier i utbildning.

Uppdrag att betala ut medel till OECD för deltagande i en översyn av yrkesutbildningen i Sverige

Kammarkollegiet ska betala ut medel till OECD för påbörjande av en översyn av yrkesutbildningen i Sverige under 2017. Översynen förväntas ge en analys av yrkesutbildningens utveckling i Sverige under den senaste tioårsperioden och resultera i policyråd för yrkesutbildning såväl på gymnasial som på eftergymnasial nivå.

Undersøkelse: Halvparten av lærere i barneskolen utsettes for vold fra elever

350 lærere i grunnskolen svarer i en ny undersøkelse at de er blitt utsatt for fysisk vold på skolen fra elever. Det er i barneskolen volden er mest utbredt.

Hälften av de nationella proven i matte ett ersättningsprov

När gymnasieelever skrev sina nationella prov i matematik i våras, var nästan vartannat prov ett ersättningsprov. Ökad stress för lärare och sämre statistik är två konsekvenser som Skolverket ser.

”I Danmark er det ikke nødvendigt at komme ud i stress”

Drengene har det mentalt godt, viser en ny undersøgelse. Vi mødte fire unge studerende foran forum på Frederiksberg.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
Magasin skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolinspektionen svarar på kritiken

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan får kritik för att fokusera för mycket på brister och problem. Generaldirektör Helén Ängmo försvarar myndighetens arbetssätt – och tänker börja använda det även i skolan.

Föräldrar byter kommun när stöd till elever varierar

Skolan ska vara likvärdig för alla barn, oavsett var man bor i landet. Men när det kommer till elever med särskilda behov, exempelvis barn som har ADHD eller Aspergers, kan stödet som erbjuds se väldigt olika ut i olika kommuner. Så pass att en del familjer känner sig tvungna att flytta för att få den hjälp som de menar sig ha rätt till.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.