Studie­pedagogerna gav tillbaka lusten att undervisa

FAGERSTA

På Risbroskolan med elever i årskurs 7–9 har lärarna fått tillbaka lusten att undervisa sedan mentorskapet flyttades över till studiepedagoger.

När Bjarne Engström – läraren som få trodde skulle gå in i väggen – brände ut sig, så bidrog det till förändringar på Risbroskolan i Fagersta.

För fyra år sedan gick svenskläraren Bjarne Engström in i väggen. Då hade han under lång tid upplevt hur kraven på dokumentation hade ökat – både på gott och ont.

– Men mest på gott faktiskt, säger Bjarne Engström. Bedömningen fungerade inte tidigare, eftersom det inte fanns någon dokumentation. Om det bara står ”OK” är det svårt att veta var en elev befinner sig och hur man kan ta sig vidare, fortsätter han.

Det formativa arbetssättet fick Bjarne Engström att inse hur mycket han kunde göra som pedagog. Han försökte bli allt mer formativ och skriva allt bättre omdömen, ända tills det brast. Beskedet om att Bjarne – en lärare som få trodde skulle gå in i väggen – hade bränt ut sig kom som en chock för de andra på skolan.

Han tror att det kan ha påverkat skolledningen att göra något åt situationen. Hösten år 2015 anställdes i alla fall tre beteendevetare på deltid som studiepedagoger samtidigt som lärarnas undervisningstid minskades med en timme i veckan. Sedan tidigare fanns det också en lagassistent som avlastade lärarna i det administrativa arbetet.

– För mig har det varit som att lyfta en stor börda från mina axlar. Det skapar en känsla av att jag faktiskt har tid att göra det som jag tyckte var så viktigt: att göra dokumentationen ordentligt och ge feedback till eleverna som verkligen för dem framåt, säger Bjarne Engström.

Nu kan han i samtalen med eleverna koncentrera sig på deras kunskaper, medan studiepedagogerna sköter frågor om till exempel frånvaro. Han tycker också att det har blivit lättare att förhålla sig objektiv i bedömningssituationen.

– Det är ett fruktansvärt svårt uppdrag att sätta slutbetyg på någon i nian och ändå ha en mentorsrelation. Man kanske till och med undviker att sätta ett F.

Dessutom tycker han att det har blivit lättare att planera. Tidigare hände det ofta att hela den måndagsförmiddag som han hade satt av för planering gick åt till att ringa samtal om stökiga elever.

– Då fick jag hitta på vad jag skulle göra med klassen på väg mellan tröskeln till klassrummet och tavlan, säger han. Enligt skolans egna utvärderingar upplever de flesta lärarna att deras arbetssituation har förbättrats, att stressen har sjunkit och att det finns mer tid till undervisning.

Intressant nog har också elevernas betyg höjts under samma tid, samtidigt som lärarnas sjukskrivning har gått ner med i genomsnitt fem dagar per år – något som motsvarar 200 vikariedagar. Finns det då inte några nackdelar? Ett uppenbart problem är att det kostar pengar att nyanställa. Men Bjarne Engström menar också att det finns risk för att man lämpar över för många sysslor på studiepedagogerna.

– Lärarjobbet handlar fortfarande om både kunskap och fostran. Men vi slipper en del av tankemödan i det sociala arbetet, säger han.

Av Staffan Eng
Foto: Adam af Ekenstam

Fakta/Motverka hög arbetsbelastning

På Arbetsmiljöverkets hemsida finns filmer, broschyrer och böcker. För att hantera en ohälsosam arbetsbelastning föreslås fyra steg:

  1. Ta reda på hur arbetsbelastningen ser ut. Gör enkäter eller studera verksamhetsresultat, tidrapporter och sjukskrivningar. Gruppsamtal och intervjuer är det bästa sättet att få en bild av orsakerna till problemen.
  2. Använd resultaten till att bedöma riskerna för olika arbetstagare. Hur svåra är konsekvenserna? Vad är sannolikheten för att de inträffar? Riskerna blir större ju längre en ohälsosam arbetsbelastning pågår.
  3. Åtgärda problemen genom att minska kraven eller öka resurserna. Ange tydligt vad som förväntas av olika befattningar. Prioritera akuta problem och långsiktiga åtgärder som riktar in sig på de bakomliggande orsakerna. Skriv in resten i en handlingsplan.
  4. Gör en systematisk uppföljning. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan det bero på att det finns andra orsaker till problemen.
    Källa: Arbetsmiljöverket

Artikeln finns i kommande nr av Skolportens forskningsmagasin, ute 13/9

TEMA: Arbetsmiljö. Hur ser arbetsmiljön egentligen ut för landets lärare?

INTERVJU: Skådespelerskan Saga Becker om att vara trans i skolan

UTBLICK: Programmering på schemat i England

DEBATT: Experten Per Måhl om betyget godkänt

DESSUTOM: Så bemöts nyanlända bäst i förskolan

 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-08-16 12:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-21 13:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

”Ta avstånd från åsikterna, inte individen”

Peter Sundin vände sig till gemenskapen i nazistiska rörelser när skolan pekade ut honom som rasist. I dag arbetar han med att förebygga nazism och tycker att skolan måste öppna upp för samtal i stället för att fördöma.

”Skoldebatten saknar verklighetsförankring”

Landets riksdags- och kommunpolitiker har en viktig men svår uppgift att på respektive nivå bygga en så bra skola som möjligt. För att säkerställa att det arbetet gynnar eleverna presenterar vi i dag vårt valmanifest, för att ge elevperspektiv i såväl debatten som i motioner och propositioner, skriver Jakob Amnér, Sveriges Elevråd – SVEA.  

”Eleven är och skall aldrig vara chef i klassrummet”

Det skall vara möjligt att locka med högre löner till lärare som antar utmaningen att undervisa i skolor som är kända för olika problem, men i det långa loppet räknas endast att eleverna får en god undervisning och en trygg miljö att vistas i under sju eller åtta timmar på dagen, skriver författaren Björn Radelid i en krönika

”Om vår lärare är sjuk finns ingen ersättare”

Tuva och Ville Carlson tycker att det behövs fler finsklärare. I hela Gävle finns det en lärare som måste åka mellan alla skolor, och snart går hon i pension.

L: Låt rektor stänga av elever permanent

Liberalerna föreslår att rektorer ska få rätt att stänga av stökiga elever direkt utan att inhämta yttranden från elev och vårdnadshavare. På gymnasiet ska rektor kunna stänga av en elev permanent. ”Skolresultaten i Sverige är för låga och en orsak är att vi har för stökigt i klassrummen”, säger Jan Björklund (L).

”Gymnasieelever tycker inte cannabis är så farligt längre”

Enligt en ny studie från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är andelen vuxna som använt cannabis någon gång det senaste året den högsta som noterats hittills i Sverige. Mellan åren 2013 och 2017 har andelen ökat från 2,5 % till 3,6 %.

Nytt skolmaterial om förintelsen ska hjälpa lärare

Forum för levande historia har tagit fram ett webbmaterial som ska hjälpa lärare som möter förintelseförnekare i klassrummen, rapporterar Ekot. Enligt Christer Mattsson, som föreläser om hur lärare ska bemöta antisemitism, har det blivit vanligare att elever förnekar förintelsen. Hör honom berätta vad som sägs i klassrummen och hur lärare ska bemöta förnekarna.

Stort behov av kunskap om antisemitism i skolan

Efter att lärare efterfrågat stöd släpper nu Forum för levande historia ett nytt digitalt undervisningsmaterial som ska fungera som stöd till både elever och lärare.

”Gör polisvetenskap till eget ämne och låt poliser forska”

Polisutbildningen behöver göras om till en treårig högskoleutbildning med en akademisk examen. Då blir både utbildning och yrket i sig attraktivare med nya möjliga karriärvägar. Görs polisvetenskap till ett eget ämne kan de akademiskt utbildade poliserna utveckla arbetssätt och metoder på vetenskapliga grund, skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

Högsta skolbetygen i nian på fem år

Nära 87 procent av niorna i Stockholms stads skolor klarade gymnasiebehörighet i våras. Det är den högsta siffran på fem år. ”Det positiva trendbrottet är tydligt. Jag blir både stolt och rörd, jag vet vilket enormt jobb våra skolor lägger ner,” säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

Hårdare intagningskrav kan förvärra lärarkrisen

Flera partier vill ställa hårdare krav på blivande lärarstudenter. Men det kan förvärra bristen på lärare i landet ytterligare, visar en granskning av SVT Nyheter. Höjs intagningsbetyget med ett snäpp skulle en stor del av höstens intagna till lärarutbildningen falla bort.

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan.  Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Den 9 september går Sverige till val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna?

Nytt lärarmaterial ska lära unga om demokrati

Om mindre än en månad är det val i Sverige och demokrati är en högaktuell fråga. Nu lanseras ett nytt material för skolan som ger unga en nära inblick i hur genomförandet av allmän och lika rösträtt gick till för snart hundra år sedan – och samtidigt väcker frågor om demokratins framtid.

Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta.

Tillitsutredningen vill avskaffa de riktade statsbidragen

De som bestämmer över skolan ska lita på lärarna och staten ska lita på kommunerna. Därför ersätts Lärarlönelyftet och övriga riktade statsbidrag till skolan av generella bidrag om Tillitsdelegationen får som den vill.

Rektorns tillstånd klassad som arbetsskada – fyra år efter tragedin

Rektorn Johan Johansson stängdes av från sin tjänst – och hamnade i en djup depression som slutade med ett självmordsförsök. Nu slår Försäkringskassan fast att rektorns psykiska problem orsakades av händelser kopplade till det tidigare arbetet i Karlskrona kommun..

Förvirring inför obligatorisk förskoleklass

I dag är det skolstart för många barn – och första terminen det är obligatoriskt för sexåringar att gå i förskoleklass. Men vad det egentligen innebär är oklart för en del pedagoger.