Studie­pedagogerna gav tillbaka lusten att undervisa

FAGERSTA

På Risbroskolan med elever i årskurs 7–9 har lärarna fått tillbaka lusten att undervisa sedan mentorskapet flyttades över till studiepedagoger.

När Bjarne Engström – läraren som få trodde skulle gå in i väggen – brände ut sig, så bidrog det till förändringar på Risbroskolan i Fagersta.

För fyra år sedan gick svenskläraren Bjarne Engström in i väggen. Då hade han under lång tid upplevt hur kraven på dokumentation hade ökat – både på gott och ont.

– Men mest på gott faktiskt, säger Bjarne Engström. Bedömningen fungerade inte tidigare, eftersom det inte fanns någon dokumentation. Om det bara står ”OK” är det svårt att veta var en elev befinner sig och hur man kan ta sig vidare, fortsätter han.

Det formativa arbetssättet fick Bjarne Engström att inse hur mycket han kunde göra som pedagog. Han försökte bli allt mer formativ och skriva allt bättre omdömen, ända tills det brast. Beskedet om att Bjarne – en lärare som få trodde skulle gå in i väggen – hade bränt ut sig kom som en chock för de andra på skolan.

Han tror att det kan ha påverkat skolledningen att göra något åt situationen. Hösten år 2015 anställdes i alla fall tre beteendevetare på deltid som studiepedagoger samtidigt som lärarnas undervisningstid minskades med en timme i veckan. Sedan tidigare fanns det också en lagassistent som avlastade lärarna i det administrativa arbetet.

– För mig har det varit som att lyfta en stor börda från mina axlar. Det skapar en känsla av att jag faktiskt har tid att göra det som jag tyckte var så viktigt: att göra dokumentationen ordentligt och ge feedback till eleverna som verkligen för dem framåt, säger Bjarne Engström.

Nu kan han i samtalen med eleverna koncentrera sig på deras kunskaper, medan studiepedagogerna sköter frågor om till exempel frånvaro. Han tycker också att det har blivit lättare att förhålla sig objektiv i bedömningssituationen.

– Det är ett fruktansvärt svårt uppdrag att sätta slutbetyg på någon i nian och ändå ha en mentorsrelation. Man kanske till och med undviker att sätta ett F.

Dessutom tycker han att det har blivit lättare att planera. Tidigare hände det ofta att hela den måndagsförmiddag som han hade satt av för planering gick åt till att ringa samtal om stökiga elever.

– Då fick jag hitta på vad jag skulle göra med klassen på väg mellan tröskeln till klassrummet och tavlan, säger han. Enligt skolans egna utvärderingar upplever de flesta lärarna att deras arbetssituation har förbättrats, att stressen har sjunkit och att det finns mer tid till undervisning.

Intressant nog har också elevernas betyg höjts under samma tid, samtidigt som lärarnas sjukskrivning har gått ner med i genomsnitt fem dagar per år – något som motsvarar 200 vikariedagar. Finns det då inte några nackdelar? Ett uppenbart problem är att det kostar pengar att nyanställa. Men Bjarne Engström menar också att det finns risk för att man lämpar över för många sysslor på studiepedagogerna.

– Lärarjobbet handlar fortfarande om både kunskap och fostran. Men vi slipper en del av tankemödan i det sociala arbetet, säger han.

Av Staffan Eng
Foto: Adam af Ekenstam

Fakta/Motverka hög arbetsbelastning

På Arbetsmiljöverkets hemsida finns filmer, broschyrer och böcker. För att hantera en ohälsosam arbetsbelastning föreslås fyra steg:

  1. Ta reda på hur arbetsbelastningen ser ut. Gör enkäter eller studera verksamhetsresultat, tidrapporter och sjukskrivningar. Gruppsamtal och intervjuer är det bästa sättet att få en bild av orsakerna till problemen.
  2. Använd resultaten till att bedöma riskerna för olika arbetstagare. Hur svåra är konsekvenserna? Vad är sannolikheten för att de inträffar? Riskerna blir större ju längre en ohälsosam arbetsbelastning pågår.
  3. Åtgärda problemen genom att minska kraven eller öka resurserna. Ange tydligt vad som förväntas av olika befattningar. Prioritera akuta problem och långsiktiga åtgärder som riktar in sig på de bakomliggande orsakerna. Skriv in resten i en handlingsplan.
  4. Gör en systematisk uppföljning. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan det bero på att det finns andra orsaker till problemen.
    Källa: Arbetsmiljöverket

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017. 

Skolporten 4/2018.

Senaste numret av Skolporten har tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte prenumerant? Just nu 2 nr för 99 kr! 

Sidan publicerades 2017-08-16 12:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-10 07:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i fokus, 4-5 feb 2019

Konferensen för skolledare! Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Hur arbetar du strategiskt med rekrytering? Att lyckas med svåra samtal. Boka-tidigt-rabatt t.o.m. 31 dec!

Förskoleklassen, 31 januari-1 februari i Stockholm

Två viktiga dagar för dig som arbetar i förskoleklassen! Ta del av föreläsningar om bl.a. kartläggning om språklig medvetenhet, problemlösning i matematiken, lågaffektivt bemötande, digitalt lärande, källkritik med yngre barn och mycket mer. Välkommen!

Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

”Ta avstånd från åsikterna, inte individen”

Peter Sundin vände sig till gemenskapen i nazistiska rörelser när skolan pekade ut honom som rasist. I dag arbetar han med att förebygga nazism och tycker att skolan måste öppna upp för samtal i stället för att fördöma.

”Tidigare betyg riskerar strypa kunskapsglädjen”

Den första tiden i grundskolan ska inte vara till för att sätt bokstäver på elever, den ska vara till för att väcka intresse om lärandet och se till att det intresset inte sinar bort. Det skriver Erik Nordlund, tidigare ordförande för Sveriges elevråd.

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten? Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Att skapa balans i ett gränslöst arbetsliv

Många akademiker har stora möjligheter att själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna frihet upplevs ofta som någonting positivt. Men det innebär också utmaningar och risker ur ett arbetsmiljöperspektiv. Saco har tagit fram en policy för hur man kan skapa balans i det gränslösa arbetslivet.

”En humanitär katastrof – skapad av svenska politiker”

Valåret 2018 var de på allas läppar. De unga afghanerna. I dag är det annorlunda. Den situation som dessa pojkar befinner sig i är så långt ifrån humanism och medmänsklighet man kan komma, skriver Lotta Gröning i en krönika.

Schools pushing children into home schooling, say councils

Watchdog told that parents are coerced into home educating, often before GCSEs.

”Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra”

Jag klandrar systemet. Det som skapat en skola där lärarna inte längre ska ägna sig åt att förmedla och utveckla kunskaper utan serva kunder, sköta omsorg och vara ett socialt nav i tonåringarnas liv. För alla de saker som skedde på vägen är väsentliga pusselbiter i den konstruktionen, skriver läraren Mikael Bruér i ett blogginlägg.

Lönerapport 2018

Löner och löneutveckling år 1913–2017 efter klass och kön. (pdf)

Fahlén: Nya regeringen kan innebära nystart för skolan

Det mest glädjande med överenskommelsen och en ny regering är att det nu finns ett brett stöd för Lärarnas riksförbunds mångåriga krav på att staten tar ansvar för svensk skola. Det blir nu möjligt med en nystart för skolan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Grundskollärare har haft störst löneökning

Kvinna och anställd i offentlig sektor. Där har du de senaste årens lönevinnare. Tjänstemännen fortsätter att dra ifrån, enligt en ny rapport från LO.

Armbrytning ska ersätta skärmtid på skola

För att få eleverna att ta en rast från sina mobiler har man nu satt in armbrytningsbord på Dackeskolan i Tingsryd.

Pelle: Därför är jag lokalombud

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Karlstads universitet firar 20 år

Nästa vecka väntar ett högtidligt firande på Karlstads universitet. För nu är det 20 år sedan Högskolan i Karlstad fick status att bli ett universitet.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
Mest läst senaste veckan

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)

”Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen”

Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje punkt.

Så påverkas skolan av den politiska uppgörelsen

Grundskolan blir tioårig, friskolorna får fortsätta ta ut vinster och ett förstatligande av skolan utreds. S och MP bildar regering om Centerns förtroenderåd och Liberalernas partiråd säger ja – och om V lägger ner sina röster.

”Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls”

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det istället skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Ny vd för Skolporten

Birgitta Hartzell har utsetts till ny vd för Skolporten AB, hon tillträdde tjänsten den 1 januari 2019. Birgitta Hartzell har närmast haft rollen som företagets vice vd och har även under många år varit chef för Skolportens konferensverksamhet.

Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier