Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan

Han vill att forskningen om hjärnans utveckling under barndomen ska användas i klassrummet. Därför är han med och bygger den unga forskningsdisciplinen kognitiv neurovetenskap. Möt forskaren Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm Brain Institute.
Foto: Ulla Montan

Torkel Klingbergs forskningsgenombrott handlar om att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Den tidigare förhärskande uppfattningen var att hjärnans möjligheter är statiska, men Torkel Klingberg har visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott.

Sakta men säkert har detta nu börjat nå utanför forskarvärlden, och Torkel Klingberg har själv varit aktiv i det arbetet. Enligt honom borde det vara lika självklart för lärare i teoretiska ämnen att ta del av nya forskningsresultat om hjärnan, som att en idrottslärare behöver förståelse för fysiologi.

Skolporten möter Torkel Klingberg på Klingberglab, vid Stockholm Brain Institute och han är mycket glad. Det egna labbet har just tilldelats ett anslag från Wallenbergstiftelsen på sex miljoner kronor för vidare forskning om barns lärande med inriktning på matematik.

År 2007 startade hans forskargrupp de första mätningarna i det så kallade Nynäshamnsprojektet, även kallat Brainchild. Det är från detta projekt som resultaten om arbetsminnet kommer. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik, miljö, psykologi, matematik, läsning och hjärnans utveckling. Datainsamlingen är klar, men bearbetningen av data kommer att fortsätta i ytterligare många år, med nya resultat som följd.

– Vad jag känner till har inget så omfattande gjorts i Sverige tidigare. Vi ser till så många faktorer. Det betyder inte att vi förstår allt, men vi kan se ett större sammanhang. Och detta har också gett oss en knuff att närma oss skolan, säger Torkel Klingberg.

Studien har till exempel nyligen visat att gener som tidigare kopplats till dyslexi också är kopplade till utvecklingen av hjärnans vita substans i allmänhet och därmed till läsförmåga även hos personer utan dyslexi.

Torkel Klingberg har skrivit flera uppskattade populärvetenskapliga böcker utifrån studierna.

– Jag ser det som en viktig uppgift för oss forskare att föra ut det vi gör. Böckerna är viktiga i försöken att överbrygga avståndet mellan forskning, skola och allmänhet.

Blir du insläppt i skolans värld?

– Absolut. De senaste två åren har jag mött ett starkt intresse hos lärare och lärarstudenter och specialpedagoger, säger han men påpekar att det är skillnad på skolans värld och ämnet pedagogik inom akademin som svenska forskare företräder.

Det är också skälet till att även om skolans personal visar stort intresse för forskningen om hjärnan och lärandet, så har den inte i någon större utsträckning nått in i undervisningen i skolorna. Det bekymrar Torkel Klingberg.

– Vi behöver mer tvärvetenskapligt samarbete där neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och didaktik och kanske även konst och IT skapar ett nytt forskningsområde för lärande, säger Torkel Klingberg.

– Tyvärr är tendensen bland forskare att bli superspecialister. Men att kombinera discipliner vore det bästa. Internationellt är intresset för kombinationer stort.

Torkel Klingberg har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om ”modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen ska utformas”.

– Det har funnits en tradition inom pedagogiken att tillhöra en riktning som har svaren på allt. Men jag tror inte på stora övergripande ideologier. Undervisningen borde vara mer baserad på forskningsrön än på vad som är politiskt korrekt eller på modet.

Han tycker dock att det börjar hända saker och han nämner att bland annat metastudierna av John Hattie, som kopplar samman undervisningsstrategier och resultaten i klassrummen, bidragit till detta.

Torkel Klingbergs forskning visar tydligt på de stora individuella skillnaderna mellan elever. Frågan är hur undervisningen kommer att te sig i framtiden.

– Jag har ingen åsikt om vart vi ska, men jag tror kanske att skolan blir mer individualiserad. Digitaliseringen hjälper till i denna utveckling och läraren blir mer av en coach. Det är ett möjligt scenario.

Forskningen har visat tydliga tecken på att negativa förväntningar skapar stress som sänker prestationerna. Vad kan lärare göra för att motverka detta?

– Det finns kunskap om motion, stress och sömn som är enkel att tillämpa och borde vara till stor nytta i skolan. Lärare kan också arbeta för att bli av med fördomar som till exempel att pojkar är bättre än flickor på matte. De kan visa på forskning som visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors resultat.

Enligt Torkel Klingberg borde forskare och lärare kunna samarbeta om att hitta fler orsaker till barns stress.

– Jag hoppas förstås att forskningen kommer att kunna ge upphov till nya metoder att lära ut mer effektivt. I första steget handlar det om att hjälpa barn med svårigheter, men nästa steg blir att kunna hjälpa även andra.

Utvecklingen inom hjärnforskningen har gått rasande fort sedan mitten av 1990-talet då kognitiv neurovetenskap, en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning, blev ett eget forskningsfält. Torkel Klingberg har varit med sedan dess.

Men hans inriktning var inte självklar från början:

– Efter gymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Först läste jag matte och spelade fiol i Toronto i Canada ett år.

Åter i Sverige sökte han till universitetet men ändrade ansökan inte mindre än fyra gånger. Till slut blev det biologi i Uppsala, men han tröttnade redan efter tre dagar och anmälde sig även till institutionen för psykologi.

– Jag hade känslan av att jag ville arbeta driven av intresse och kombinationen med biologi och psykologi blev bra, säger han eftertänksamt och man kan anta att det är ur det starka intresset han hämtar energin att arbeta så intensivt. Men förutsättningen för att kunna göra det är att det finns struktur. Arbetsrummet på Klingberglab är mycket ordentligt, inga slarviga pappershögar vare sig på skrivbordet eller på golvet.

– Jag har behov av att organisera och att försöka vara effektiv.

När det blev dags för c-uppsatsen i psykologin gjorde han den på Karolinska institutet. Ämnet var neuropsykofarmaka och dess inverkan på hjärnan. Kopplingen mellan hur hjärnan fungerar biologiskt och psykologin blev hans spår.

– Jag sökte in på läkarforskarlinjen där du kan läsa forskarkurser parallellt och även forska på somrarna.

Torkel Klingberg valde hjärnforskningen ungefär samtidigt som den nya tekniken i form av magnetresonanskameran, MR-kameran, skapade helt nya möjligheter att studera hjärnan.

Ett av fynden i hans avhandling är att arbetsminnet för olika typer av information använder sig delvis av samma områden i hjärnan, vilket man inte känt till tidigare. Det visade tester med simultanuppgifter. Han fortsatte att forska om arbetsminnet hos barn först vid Stanford University, USA, och sedan på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.

I våras publiceras en amerikansk artikel som ifrågasatte det amerikanska företaget Cogmeds marknadsföring i USA. Cogmed startades av Torkel Klingberg 2009 för att utveckla och sälja träningsprogram för hjärnans arbetsminne, som bygger på hans forskningsresultat. Enligt artikeln kommersialiserar företaget kunskapen om hjärnan och framförallt att det faktum att arbetsminnet går att träna upp. Skribentens spår var att det blir en hets kring träning för alla barn. Han intervjuade Torkel Klingberg som bekräftade att det ännu inte finns tillräckligt med data som visar på träningens effekter specifikt på skolarbete.

– Men det finns numera mycket forskning och ett konsensus om att arbetsminnet kan tränas upp och att detta leder till förbättringar också av uppmärksamheten. Exempelvis får barn en bättre förmåga att komma ihåg instruktioner och vad de ska göra härnäst. Detta är den viktiga milstolpen som motsäger den tidigare uppfattningen om att arbetsminnet är konstant. Sedan får vidare forskning utröna om det finns ytterligare effekter att uppnå, förutom på arbetsminne och uppmärksamhet, inom matematik, läsning eller annat.

– Visst är jag medskyldig till kommersialiseringen av så kallad hjärnträning, men som hjälp för barn med nedsatt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Jag tycker det vore synd att ta bort den möjligheten för de barnen därför att detta eventuellt kan stressa andra barn.

– Stora forskningsprojekt startar till exempel nu i både USA och Europa. Förhoppningsvis kommer vi att kunna avkoda hjärnans aktiviteter och därigenom bättre förstå barns svårigheter med matte och läsning och i nästa steg hitta effektiva hjälpmedel, säger han men menar att det är mycket kvar.

– Parallellt behöver vi också mer precisa diagnoser för adhd, dyslexi, dyskalkyli och andra svårigheter. Diagnoserna är alltför diffusa i dag och sammanfattar individer som är väldigt olika, vars problem förmodligen också har olika orsaker.

Du leder aktivt din forskargrupp, skriver själv, föreläser och skriver böcker, hur hinner du med?

– Jag vet inte riktigt. Jag hoppas att jag är bra på att prioritera och organisera.

När du umgås med dina två döttrar, i vilken utsträckningen är forskaren i dig med?

– Det är klart att med all min kunskap är forskaren alltid med, men jag inser också att man inte kan ha sina barn som modeller. Och förresten, vilken 15–åring gör det som pappa vill, ler han.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-11-18 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Fler svenska barn och ungdomar än någonsin får adhd-medicin. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar nya siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

På måndag ska nya VFU-studenter dimpa ner i skolorna, till tomma salar och lärare som redan jobbar på gränsen…

Har jobbat hemifrån idag, tog en spruta igår och vaknade med feber. Det kändes skönt att i några timmar kunna sitta i pyjamas med datorn på köksbordet, utan att bli störd mer än av katten, skriver rektor Maria Löfgren Nicolai.

Halverad sjukfrånvaro hos distanselever

Fler elever än vanligt är med på lektionerna i gymnasiet nu när undervisningen sker på distans och eleverna jobbar hemifrån på grund av coronaviruset. Sjukfrånvaron i gymnasiet har i snitt halverats de senaste dagarna. Det visar siffror som gymnasiechef Åsa Ridne i Linköpings kommun tagit fram. ”Detta hade vi inte förväntat oss”, säger hon. ”Det här är väldigt intressant, här finns mycket att lära för oss.”

Hälften av förskolebarnen i Stockholm är hemma

Hälften av alla förskolebarn i Stockholms stad är hemma, visar P4 Stockholms enkät. Tommast är det i Rinkeby-Kista där fyra av fem barn hemma. Bakgrunden är Stockholms stad direktiv om att alla barn som har minsta symptom på förkylning ska skickas hem.

Betygsforskaren: Så påverkar corona kunskapsinlärningen

Mer distansundervisning, inställda nationella prov och klassrum som gapar tomma.  Många oroas just nu över hur coronaviruset kommer att påverka elevernas kunskaper. ”Om situationen kvarstår till sommaren så kommer det bli tufft att bedöma eleverna lika rättvist”, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik.

Virus-pandemin: Kommuner portar barn från förskolan

Coronakrisen har slagit till med plötslig kraft, och alla är berörda. Förskolor och skolor har fortfarande öppet – men läget kan ändras med kort varsel. Flera nyheter i månadens förskolebrev handlar därför om pandemin och vad det innebär för förskolan och förskoleklassen. 

Kritik mot distansundervisning för särskolebarn

Efter förra veckans beslut om att gymnasieelever ska studera på distans, och så även särskoleeleverna, så finns det bland berörda föräldrar en oro om vad som skulle hända om grundskolan gör detsamma. ”För mig skulle det innebära att jag inte kan jobba”, menar Elisabeth Lindström som har sina två söner i grundskolans särskola.

När skolan flyttar hem : Hur ser en skoldag hemma ut?

Nu är det upp till många föräldrar att se till så att skolarbetet blir gjort. Hur får jag mitt barn att plugga istället för att spela dataspel? Hur lång är en lektion? Och hur mycket lärare måste jag bli? När skolan flyttar hem tar hjälp av en erfaren lärare och får råd av en familj i Italien som är inne på sin femte vecka med skola hemma. (webb-tv)

Utbildningsministern: Jag vill inte peka finger

Situationen med coronasmittan har lett till att flera kommuner stoppar barn till arbetslösa och föräldralediga från att gå i förskolan. Detta är inte förenligt med skollagen. Enligt utbildningsminister Anna Ekström är läget nu extra ansträngt, som har förståelse för kommunernas agerande.

”BEO är inte det största problemet med Skolinspektionen”

Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag, skriver rektor Linnea Lindwuist och läraren Fredrik Lundin.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Rätt stöd i rätt tid!

Södertäljes utsatta barn riskerar att få det värre om skolorna stängs

Samtidigt som gymnasieskolor, högskolor, universitet och komvux ställer om till distansundervisning på grund av corona, växer oron över att de mest utsatta barnen i samhället kan komma att få det värre.

Marcus Larsson: Sänk kraven på lärarna i corona-krisen

Om landets lärare ska slippa bränna ut sig måste ansvariga politiker sluta låtsas att undervisningskvaliteten inte blir lidande av coronakrisen, menar läraren och skoldebattören Marcus Larsson. ”Staten måste sänka kraven om vi ska ha några lärare kvar när det här väl är över”, säger han.

”Sänk kraven på lärare vid distansundervisning!”

Det är ett omöjligt krav på lärarna att bibehålla samma kvalitet i undervisningen när skolorna håller stängt. Elevernas rätt till kunskap måste få väga lättare, och lärarnas rätt till en hållbar arbetsmiljö tyngre i vågskålen, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Hur fungerar distansundervisning?

Hur går man på bästa sätt över till att undervisa elever som sitter hemma? Vad behöver man tänka på när det gäller tekniska och sociala behov? I programmet medverkar Fredrik Wall, lärare i matematik och pedagogisk utvecklingsledare på Sofia distans och Stefan Hrastinski, professor i digitalt lärande vid KTH. Programledare är Maja Åström.

Temabrev
TEMABREV: Distansundervisning

TEMABREV: Distansundervisning

Stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning

Läs mer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Konferenser
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin

Skolportens magasin

TEMA FÖRSKOLEKLASSEN: En brygga eller en vallgrav mellan förskola och skola? Förslaget om en tioårig grundskola gör diskussionen om förskoleklassen livligare än någonsin.

Läs mer!
Mest läst senaste veckan

TEMABREV: Distansundervisning

Det här brevet har vi fyllt med stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning. Bland annat länken till Skola hemma där Skolverket tillsammans med myndigheter, forskare och företag samlat information och hjälpmedel för skolorna. 

Kommuner portar barn från förskolan

En rad kommuner stoppar nu barn till arbetslösa och föräldralediga från att gå i förskolan. Detta för att minska trycket på personalen under virus-pandemin.

Nya regler: Så ska du hantera skolmåltiden

Nu träder de tuffare reglerna i kraft om hur mat får serveras och ätas på skolor och förskolor. Det får inte förekomma trängsel eller längre köer till mat eller vid bord men elever får fortfarande ta maten själva.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

5 tips – så blir du bra på matte

Tycker du matte är tråkigt? Eller kanske har svårt att begripa hur mycket du än försöker? Prisade matematikläraren Daniel Carlsson vid Linköpings universitet ger här fem tips på vad du kan tänka på.

Han får Sveriges största lärarpris

Matematikläraren Daniel Carlsson blir den första mottagaren av Ingemars lärarpris som, med sin prissumma på en halv miljon kronor, blir Sveriges största.

”Det gäller att fånga de roliga stunderna”

Med ett brinnande intresse för naturkunskap och historieberättande som bidragande orsaker utsågs Maria Johansson nyligen till Årets förskolekraft 2020. Ett pris som gjorde henne förvånad, men också väldigt rörd.

Johanna Hallberg är Årets pedagog i Trelleborg 2020

Johanna Hallberg har tilldelats utmärkelsen Årets pedagog i Trelleborg 2020 av bildningsnämndens ordförande Lars Mikkelä (M) och utbildningschef Sofia Henderup Larsson. Johanna Hallberg arbetar som fritidspedagog på Serresjöskolan.

Pris för nätsmarta skolor till Mora

Internetstiftelsens källkritikpris ”Det gyllene förstoringsglaset” går till Mora kommun. Där ska satsningen Nätsmart Mora stötta elever, lärare och vårdnadshavare i källkritisk och integritet på nätet.

Läs fler
Namn och Nytt

Ny rektor klar

Johan Laasonen blir ny rektor på Ahlafors Fria Skola i Ale Kommun. Han tillträder tjänsten fredag den 12 juni.

Folkbildning lockar Tollares nya rektor

”Vi ska lära ut, inte bara producera betyg”, säger Anna Eriksson, ny rektor för IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare i Nacka.

Hon blir rektor på nya Realgymnasiet i Örebro

Hösten 2020 startar Lärande i Sverige AB upp ett nytt Realgymnasium i Örebro. Rektor för nytillskottet blir Becky Evensen som tillträder sin tjänst i mars 2020. Becky kommer närmast från Hvilan gymnasium i Stockholm där hon varit rektor.

Campus Manilla välkomnar ny rektor

Vi välkomnar Robert Mellander som ny rektor för Campus Manilla. Den 20 april tillträder Robert sin nya tjänst som rektor för Campus Manilla grundskola och Campus Manilla gymnasium.

Johan Hartman blir strategichef på Utbildningsradion (UR)

Johan Hartman blir strategichef på Utbildningsradion (UR). Han har arbetat i många år med olika ansvarsområden inom Sveriges Television.