Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan

Han vill att forskningen om hjärnans utveckling under barndomen ska användas i klassrummet. Därför är han med och bygger den unga forskningsdisciplinen kognitiv neurovetenskap. Möt forskaren Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm Brain Institute.
Foto: Ulla Montan

Torkel Klingbergs forskningsgenombrott handlar om att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Den tidigare förhärskande uppfattningen var att hjärnans möjligheter är statiska, men Torkel Klingberg har visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott.

Sakta men säkert har detta nu börjat nå utanför forskarvärlden, och Torkel Klingberg har själv varit aktiv i det arbetet. Enligt honom borde det vara lika självklart för lärare i teoretiska ämnen att ta del av nya forskningsresultat om hjärnan, som att en idrottslärare behöver förståelse för fysiologi.

Skolporten möter Torkel Klingberg på Klingberglab, vid Stockholm Brain Institute och han är mycket glad. Det egna labbet har just tilldelats ett anslag från Wallenbergstiftelsen på sex miljoner kronor för vidare forskning om barns lärande med inriktning på matematik.

År 2007 startade hans forskargrupp de första mätningarna i det så kallade Nynäshamnsprojektet, även kallat Brainchild. Det är från detta projekt som resultaten om arbetsminnet kommer. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik, miljö, psykologi, matematik, läsning och hjärnans utveckling. Datainsamlingen är klar, men bearbetningen av data kommer att fortsätta i ytterligare många år, med nya resultat som följd.

– Vad jag känner till har inget så omfattande gjorts i Sverige tidigare. Vi ser till så många faktorer. Det betyder inte att vi förstår allt, men vi kan se ett större sammanhang. Och detta har också gett oss en knuff att närma oss skolan, säger Torkel Klingberg.

Studien har till exempel nyligen visat att gener som tidigare kopplats till dyslexi också är kopplade till utvecklingen av hjärnans vita substans i allmänhet och därmed till läsförmåga även hos personer utan dyslexi.

Torkel Klingberg har skrivit flera uppskattade populärvetenskapliga böcker utifrån studierna.

– Jag ser det som en viktig uppgift för oss forskare att föra ut det vi gör. Böckerna är viktiga i försöken att överbrygga avståndet mellan forskning, skola och allmänhet.

Blir du insläppt i skolans värld?

– Absolut. De senaste två åren har jag mött ett starkt intresse hos lärare och lärarstudenter och specialpedagoger, säger han men påpekar att det är skillnad på skolans värld och ämnet pedagogik inom akademin som svenska forskare företräder.

Det är också skälet till att även om skolans personal visar stort intresse för forskningen om hjärnan och lärandet, så har den inte i någon större utsträckning nått in i undervisningen i skolorna. Det bekymrar Torkel Klingberg.

– Vi behöver mer tvärvetenskapligt samarbete där neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och didaktik och kanske även konst och IT skapar ett nytt forskningsområde för lärande, säger Torkel Klingberg.

– Tyvärr är tendensen bland forskare att bli superspecialister. Men att kombinera discipliner vore det bästa. Internationellt är intresset för kombinationer stort.

Torkel Klingberg har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om ”modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen ska utformas”.

– Det har funnits en tradition inom pedagogiken att tillhöra en riktning som har svaren på allt. Men jag tror inte på stora övergripande ideologier. Undervisningen borde vara mer baserad på forskningsrön än på vad som är politiskt korrekt eller på modet.

Han tycker dock att det börjar hända saker och han nämner att bland annat metastudierna av John Hattie, som kopplar samman undervisningsstrategier och resultaten i klassrummen, bidragit till detta.

Torkel Klingbergs forskning visar tydligt på de stora individuella skillnaderna mellan elever. Frågan är hur undervisningen kommer att te sig i framtiden.

– Jag har ingen åsikt om vart vi ska, men jag tror kanske att skolan blir mer individualiserad. Digitaliseringen hjälper till i denna utveckling och läraren blir mer av en coach. Det är ett möjligt scenario.

Forskningen har visat tydliga tecken på att negativa förväntningar skapar stress som sänker prestationerna. Vad kan lärare göra för att motverka detta?

– Det finns kunskap om motion, stress och sömn som är enkel att tillämpa och borde vara till stor nytta i skolan. Lärare kan också arbeta för att bli av med fördomar som till exempel att pojkar är bättre än flickor på matte. De kan visa på forskning som visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors resultat.

Enligt Torkel Klingberg borde forskare och lärare kunna samarbeta om att hitta fler orsaker till barns stress.

– Jag hoppas förstås att forskningen kommer att kunna ge upphov till nya metoder att lära ut mer effektivt. I första steget handlar det om att hjälpa barn med svårigheter, men nästa steg blir att kunna hjälpa även andra.

Utvecklingen inom hjärnforskningen har gått rasande fort sedan mitten av 1990-talet då kognitiv neurovetenskap, en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning, blev ett eget forskningsfält. Torkel Klingberg har varit med sedan dess.

Men hans inriktning var inte självklar från början:

– Efter gymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Först läste jag matte och spelade fiol i Toronto i Canada ett år.

Åter i Sverige sökte han till universitetet men ändrade ansökan inte mindre än fyra gånger. Till slut blev det biologi i Uppsala, men han tröttnade redan efter tre dagar och anmälde sig även till institutionen för psykologi.

– Jag hade känslan av att jag ville arbeta driven av intresse och kombinationen med biologi och psykologi blev bra, säger han eftertänksamt och man kan anta att det är ur det starka intresset han hämtar energin att arbeta så intensivt. Men förutsättningen för att kunna göra det är att det finns struktur. Arbetsrummet på Klingberglab är mycket ordentligt, inga slarviga pappershögar vare sig på skrivbordet eller på golvet.

– Jag har behov av att organisera och att försöka vara effektiv.

När det blev dags för c-uppsatsen i psykologin gjorde han den på Karolinska institutet. Ämnet var neuropsykofarmaka och dess inverkan på hjärnan. Kopplingen mellan hur hjärnan fungerar biologiskt och psykologin blev hans spår.

– Jag sökte in på läkarforskarlinjen där du kan läsa forskarkurser parallellt och även forska på somrarna.

Torkel Klingberg valde hjärnforskningen ungefär samtidigt som den nya tekniken i form av magnetresonanskameran, MR-kameran, skapade helt nya möjligheter att studera hjärnan.

Ett av fynden i hans avhandling är att arbetsminnet för olika typer av information använder sig delvis av samma områden i hjärnan, vilket man inte känt till tidigare. Det visade tester med simultanuppgifter. Han fortsatte att forska om arbetsminnet hos barn först vid Stanford University, USA, och sedan på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.

I våras publiceras en amerikansk artikel som ifrågasatte det amerikanska företaget Cogmeds marknadsföring i USA. Cogmed startades av Torkel Klingberg 2009 för att utveckla och sälja träningsprogram för hjärnans arbetsminne, som bygger på hans forskningsresultat. Enligt artikeln kommersialiserar företaget kunskapen om hjärnan och framförallt att det faktum att arbetsminnet går att träna upp. Skribentens spår var att det blir en hets kring träning för alla barn. Han intervjuade Torkel Klingberg som bekräftade att det ännu inte finns tillräckligt med data som visar på träningens effekter specifikt på skolarbete.

– Men det finns numera mycket forskning och ett konsensus om att arbetsminnet kan tränas upp och att detta leder till förbättringar också av uppmärksamheten. Exempelvis får barn en bättre förmåga att komma ihåg instruktioner och vad de ska göra härnäst. Detta är den viktiga milstolpen som motsäger den tidigare uppfattningen om att arbetsminnet är konstant. Sedan får vidare forskning utröna om det finns ytterligare effekter att uppnå, förutom på arbetsminne och uppmärksamhet, inom matematik, läsning eller annat.

– Visst är jag medskyldig till kommersialiseringen av så kallad hjärnträning, men som hjälp för barn med nedsatt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Jag tycker det vore synd att ta bort den möjligheten för de barnen därför att detta eventuellt kan stressa andra barn.

– Stora forskningsprojekt startar till exempel nu i både USA och Europa. Förhoppningsvis kommer vi att kunna avkoda hjärnans aktiviteter och därigenom bättre förstå barns svårigheter med matte och läsning och i nästa steg hitta effektiva hjälpmedel, säger han men menar att det är mycket kvar.

– Parallellt behöver vi också mer precisa diagnoser för adhd, dyslexi, dyskalkyli och andra svårigheter. Diagnoserna är alltför diffusa i dag och sammanfattar individer som är väldigt olika, vars problem förmodligen också har olika orsaker.

Du leder aktivt din forskargrupp, skriver själv, föreläser och skriver böcker, hur hinner du med?

– Jag vet inte riktigt. Jag hoppas att jag är bra på att prioritera och organisera.

När du umgås med dina två döttrar, i vilken utsträckningen är forskaren i dig med?

– Det är klart att med all min kunskap är forskaren alltid med, men jag inser också att man inte kan ha sina barn som modeller. Och förresten, vilken 15–åring gör det som pappa vill, ler han.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-11-18 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Fler svenska barn och ungdomar än någonsin får adhd-medicin. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar nya siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

Headteachers to petition Downing Street: ‘There’s nothing left to cut’

More than 1,000 school leaders will converge on No 11 to demand an end to seven years of budget cuts.https://www.theguardian.com/education/2018/sep/25/headteachers-petition-downing-street-budget-cuts

Falun i framkant med utbildningsplikten

Studie- och yrkesvägledningsträffar har genererat i att fler nyanlända sökt in till yrkesutbildningar.

”Ett jätteproblem på alla skolor”

Torbjörn Kättström, rektor på Tiundaskolan, känner till att det finns problem med studiemiljön på skolan. ”Det räcker med att det finns en elev som stör ordningen för att alla ska bli störda”, säger han.

Karlstads nya mobila förskola på rull

Nu har Karlstads nya mobila förskola varit igång några veckor och frågar man förskollärarna Anna Karoin Öhman och Ulrika Furunäs så har det varit succé. ”Det har varit fantastiskt. Nytt för mig, nytt för barnen och härliga dagar ute i naturen”, säger förskolläraren Anna Karin Öhman.

Löftet: Slipp alla papper i skolan

Pappersberget vid terminsstart inom skolan ska bort nästa år. Det lovar Norrköpings kommun.

Elev vägrar gå i skolan – skola och region kritiseras av myndighet

En skola på Gotland får kritik från Skolinspektionen. Myndigheten anser att skolan och regionen inte gjort tillräckligt för att utreda en elevs frånvaro samt att man inte gett denne tillräckligt stöd.

Gymnasielagen får tillämpas – berör tusentals ensamkommande

Den så kallade gymnasielagen får tillämpas, enligt Migrationsöverdomstolen. Beslutet berör tusentals ensamkommande och innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Stort intresse att ta del av statliga pengar för att förbättra likvärdighet

Kommuner och fristående skolor har nu begärt ut nästan 971 miljoner från Skolverket. Pengarna ska användas för att förbättra likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Totalt har 288 kommuner och 361 övriga skolhuvudmän begärt ut pengar. Detta kan betyda att 97 procent av pengarna kommer att användas under den första perioden.

Skolverket: ”Det är huvudmannens ansvar”

Skolor får inte begära att elever har en diagnos för att få stöd i skolan. Trots det har flera föräldrar berättat för P4 Stockholm om skolor som krävt just det. Maria Olausson på Skolverket svarar på frågor om vad som faktiskt gäller och vem som har vilket ansvar.

Snart tuffare krav på friskoleägare

Utdrag ur brottsregistret. Koll hos Skatteverket och Kronofogden. De som vill äga och driva friskola kommer att bli granskade från och med nästa år. Skolinspektionen förbereder som bäst den nya lämplighetsprövningen.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång.

”Den hårda gränsen för godkänt skapar onödig utslagning”

Isak Skogstads förslag är bra, men kan bli betydligt bättre. Den skarpa gränsen mellan godkända och icke godkända betyg leder till att det sociala uppdraget blandas med kunskapsuppdraget. Därför kan vi få mycket större effekt ur förslaget om vi gör som ledande skolforskare föreslagit och luckrar upp godkäntgränsen, skriver Markus Stoor, högstadielärare och doktorand.

”MUF:s påståenden om lärarutbildningarna är flummiga”

Den som tror att 28 olika lärosätens uppläggning och innehåll för det stora antal lärarprogram som finns kan beskrivas med dessa tre lösryckta teser kan inte tas för annat än totalt okunnig. Eller för att använda Dousas eget favoritvokabulär: det är helt enkelt flummiga påståenden, skriver pedagogikforskaren Michael Tengberg.

Akut kris på Miun – sjuksköterskeutbildning läggs på is

Ytterligare en vårdutbildning vid Mittuniversitetet stoppas nu på grund av lärarbrist.

Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
För dig som arbetar i grundskolan

Läs ikapp: ta del av senaste utgåvan av Grundskolebrevet. Vi har sammanfattat det viktigaste från den senaste månadens skörd av nyheter och forskning.

Till brevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Internationella nyheter

Internationella nyheter

Skolporten har en omfattande bevakning av internationella skolnyheter. Du hittar dem på vår fokussida "Internationellt".

Till internationellt
Mest läst senaste veckan

Det nya avtalet är klart: ”Vi möter lärarbristen”

Det nya läraravtalet är till slut klart. Det signerades av parterna på torsdagskvällen och löper över tre år.

Nytt kommunalt avtal, vad betyder det för skolledare?

Skolledare, lärare eller studie- och yrkesvägledare som har kommun, landsting eller företag i Sobona (tidigare Pacta) som arbetsgivare, har fått ett nytt treårigt avtal. Det kallas #skolavtal18. Här presenteras de viktigaste bitarna som rör skolledare.

Rektorn: Det finns en fara i att skolor inte vågar öppna ögonen

Allt fler anmäler skolor i länet till Skolinspektionen. Ofta handlar det om elever som inte får det stöd som de behöver. Men så finns det skolor och lärare som gör på andra sätt för att hitta lösningar.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Ökad arbetsbörda för rektorerna oroar

Lärarnas samverkansråd, Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Sobona (tidigare Pacta) kom på torsdagskvällen överens om ett nytt avtal för landets lärare. Lärarnas arbetsmiljö står i centrum, parterna ska arbeta för att förbättra den och minska sjuktalen.