2013-11-18 09:02  18226 Dela:

Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan

Han vill att forskningen om hjärnans utveckling under barndomen ska användas i klassrummet. Därför är han med och bygger den unga forskningsdisciplinen kognitiv neurovetenskap. Möt forskaren Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm Brain Institute.
Foto: Ulla Montan

Torkel Klingbergs forskningsgenombrott handlar om att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Den tidigare förhärskande uppfattningen var att hjärnans möjligheter är statiska, men Torkel Klingberg har visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott.

Sakta men säkert har detta nu börjat nå utanför forskarvärlden, och Torkel Klingberg har själv varit aktiv i det arbetet. Enligt honom borde det vara lika självklart för lärare i teoretiska ämnen att ta del av nya forskningsresultat om hjärnan, som att en idrottslärare behöver förståelse för fysiologi.

Skolporten möter Torkel Klingberg på Klingberglab, vid Stockholm Brain Institute och han är mycket glad. Det egna labbet har just tilldelats ett anslag från Wallenbergstiftelsen på sex miljoner kronor för vidare forskning om barns lärande med inriktning på matematik.

År 2007 startade hans forskargrupp de första mätningarna i det så kallade Nynäshamnsprojektet, även kallat Brainchild. Det är från detta projekt som resultaten om arbetsminnet kommer. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik, miljö, psykologi, matematik, läsning och hjärnans utveckling. Datainsamlingen är klar, men bearbetningen av data kommer att fortsätta i ytterligare många år, med nya resultat som följd.

– Vad jag känner till har inget så omfattande gjorts i Sverige tidigare. Vi ser till så många faktorer. Det betyder inte att vi förstår allt, men vi kan se ett större sammanhang. Och detta har också gett oss en knuff att närma oss skolan, säger Torkel Klingberg.

Studien har till exempel nyligen visat att gener som tidigare kopplats till dyslexi också är kopplade till utvecklingen av hjärnans vita substans i allmänhet och därmed till läsförmåga även hos personer utan dyslexi.

Torkel Klingberg har skrivit flera uppskattade populärvetenskapliga böcker utifrån studierna.

– Jag ser det som en viktig uppgift för oss forskare att föra ut det vi gör. Böckerna är viktiga i försöken att överbrygga avståndet mellan forskning, skola och allmänhet.

Blir du insläppt i skolans värld?

– Absolut. De senaste två åren har jag mött ett starkt intresse hos lärare och lärarstudenter och specialpedagoger, säger han men påpekar att det är skillnad på skolans värld och ämnet pedagogik inom akademin som svenska forskare företräder.

Det är också skälet till att även om skolans personal visar stort intresse för forskningen om hjärnan och lärandet, så har den inte i någon större utsträckning nått in i undervisningen i skolorna. Det bekymrar Torkel Klingberg.

– Vi behöver mer tvärvetenskapligt samarbete där neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och didaktik och kanske även konst och IT skapar ett nytt forskningsområde för lärande, säger Torkel Klingberg.

– Tyvärr är tendensen bland forskare att bli superspecialister. Men att kombinera discipliner vore det bästa. Internationellt är intresset för kombinationer stort.

Torkel Klingberg har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om ”modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen ska utformas”.

– Det har funnits en tradition inom pedagogiken att tillhöra en riktning som har svaren på allt. Men jag tror inte på stora övergripande ideologier. Undervisningen borde vara mer baserad på forskningsrön än på vad som är politiskt korrekt eller på modet.

Han tycker dock att det börjar hända saker och han nämner att bland annat metastudierna av John Hattie, som kopplar samman undervisningsstrategier och resultaten i klassrummen, bidragit till detta.

Torkel Klingbergs forskning visar tydligt på de stora individuella skillnaderna mellan elever. Frågan är hur undervisningen kommer att te sig i framtiden.

– Jag har ingen åsikt om vart vi ska, men jag tror kanske att skolan blir mer individualiserad. Digitaliseringen hjälper till i denna utveckling och läraren blir mer av en coach. Det är ett möjligt scenario.

Forskningen har visat tydliga tecken på att negativa förväntningar skapar stress som sänker prestationerna. Vad kan lärare göra för att motverka detta?

– Det finns kunskap om motion, stress och sömn som är enkel att tillämpa och borde vara till stor nytta i skolan. Lärare kan också arbeta för att bli av med fördomar som till exempel att pojkar är bättre än flickor på matte. De kan visa på forskning som visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors resultat.

Enligt Torkel Klingberg borde forskare och lärare kunna samarbeta om att hitta fler orsaker till barns stress.

– Jag hoppas förstås att forskningen kommer att kunna ge upphov till nya metoder att lära ut mer effektivt. I första steget handlar det om att hjälpa barn med svårigheter, men nästa steg blir att kunna hjälpa även andra.

Utvecklingen inom hjärnforskningen har gått rasande fort sedan mitten av 1990-talet då kognitiv neurovetenskap, en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning, blev ett eget forskningsfält. Torkel Klingberg har varit med sedan dess.

Men hans inriktning var inte självklar från början:

– Efter gymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Först läste jag matte och spelade fiol i Toronto i Canada ett år.

Åter i Sverige sökte han till universitetet men ändrade ansökan inte mindre än fyra gånger. Till slut blev det biologi i Uppsala, men han tröttnade redan efter tre dagar och anmälde sig även till institutionen för psykologi.

– Jag hade känslan av att jag ville arbeta driven av intresse och kombinationen med biologi och psykologi blev bra, säger han eftertänksamt och man kan anta att det är ur det starka intresset han hämtar energin att arbeta så intensivt. Men förutsättningen för att kunna göra det är att det finns struktur. Arbetsrummet på Klingberglab är mycket ordentligt, inga slarviga pappershögar vare sig på skrivbordet eller på golvet.

– Jag har behov av att organisera och att försöka vara effektiv.

När det blev dags för c-uppsatsen i psykologin gjorde han den på Karolinska institutet. Ämnet var neuropsykofarmaka och dess inverkan på hjärnan. Kopplingen mellan hur hjärnan fungerar biologiskt och psykologin blev hans spår.

– Jag sökte in på läkarforskarlinjen där du kan läsa forskarkurser parallellt och även forska på somrarna.

Torkel Klingberg valde hjärnforskningen ungefär samtidigt som den nya tekniken i form av magnetresonanskameran, MR-kameran, skapade helt nya möjligheter att studera hjärnan.

Ett av fynden i hans avhandling är att arbetsminnet för olika typer av information använder sig delvis av samma områden i hjärnan, vilket man inte känt till tidigare. Det visade tester med simultanuppgifter. Han fortsatte att forska om arbetsminnet hos barn först vid Stanford University, USA, och sedan på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.

I våras publiceras en amerikansk artikel som ifrågasatte det amerikanska företaget Cogmeds marknadsföring i USA. Cogmed startades av Torkel Klingberg 2009 för att utveckla och sälja träningsprogram för hjärnans arbetsminne, som bygger på hans forskningsresultat. Enligt artikeln kommersialiserar företaget kunskapen om hjärnan och framförallt att det faktum att arbetsminnet går att träna upp. Skribentens spår var att det blir en hets kring träning för alla barn. Han intervjuade Torkel Klingberg som bekräftade att det ännu inte finns tillräckligt med data som visar på träningens effekter specifikt på skolarbete.

– Men det finns numera mycket forskning och ett konsensus om att arbetsminnet kan tränas upp och att detta leder till förbättringar också av uppmärksamheten. Exempelvis får barn en bättre förmåga att komma ihåg instruktioner och vad de ska göra härnäst. Detta är den viktiga milstolpen som motsäger den tidigare uppfattningen om att arbetsminnet är konstant. Sedan får vidare forskning utröna om det finns ytterligare effekter att uppnå, förutom på arbetsminne och uppmärksamhet, inom matematik, läsning eller annat.

– Visst är jag medskyldig till kommersialiseringen av så kallad hjärnträning, men som hjälp för barn med nedsatt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Jag tycker det vore synd att ta bort den möjligheten för de barnen därför att detta eventuellt kan stressa andra barn.

– Stora forskningsprojekt startar till exempel nu i både USA och Europa. Förhoppningsvis kommer vi att kunna avkoda hjärnans aktiviteter och därigenom bättre förstå barns svårigheter med matte och läsning och i nästa steg hitta effektiva hjälpmedel, säger han men menar att det är mycket kvar.

– Parallellt behöver vi också mer precisa diagnoser för adhd, dyslexi, dyskalkyli och andra svårigheter. Diagnoserna är alltför diffusa i dag och sammanfattar individer som är väldigt olika, vars problem förmodligen också har olika orsaker.

Du leder aktivt din forskargrupp, skriver själv, föreläser och skriver böcker, hur hinner du med?

– Jag vet inte riktigt. Jag hoppas att jag är bra på att prioritera och organisera.

När du umgås med dina två döttrar, i vilken utsträckningen är forskaren i dig med?

– Det är klart att med all min kunskap är forskaren alltid med, men jag inser också att man inte kan ha sina barn som modeller. Och förresten, vilken 15–åring gör det som pappa vill, ler han.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-11-18 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Fler svenska barn och ungdomar än någonsin får adhd-medicin. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar nya siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

Var tredje lärare: Riskgrupper i skolan har inte skyddats

Så många som en tredjedel av lärarna anser att arbetsgivaren inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda riskgrupper i skolan. Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten

Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet. I promemorian föreslås att det bemyndigande i skollagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som avser betygsättning i åk 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i åk 5 och 6 i specialskolan, ska upphävas. (pdf)

Ministern öppnar för översyn efter SR:s granskning

Bara hälften av de lärare som undervisar i ämnet svenska som andraspråk är behöriga i ämnet och mer än en tredjedel av eleverna får inte godkänt i årskurs 9. ”Det är uppenbart att vi har problem med ämnet svenska som andraspråk”, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Covid-tester: 1 200 kronor placerar dig i grupp 1

Regeringens löfte om 100 000 covid-tester i veckan uppfylls inte. Fortfarande är det närmast omöjligt för andra än vårdpersonal och svårt sjuka att testa sig. Om man inte betalar. Läraren.se:s Emma Olsson köpte sig genom nålsögat

Stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk

En enkät som Sveriges Radio har gjort bland över 380 rektorer visar att var femte rektor som svarat på enkäten inte är nöjd med undervisningen i svenska som andraspråk. Samtidigt visar statistik från Skolverket på stor brist på behöriga lärare och låga studieresultat.

Säpo: Extremister driver skolor i Sverige

Enligt Säkerhetspolisen finns ett flertal skolverksamheter i Sverige som drivs av personer med kopplingar till våldsbejakande extremism. Det rör sig om ett tiotal skolor och förskolor. Nu krävs lagändringar, enligt Säpo.

S i storstäderna: Gör upp med marknadsstyrningen

Modiga och genomgripande reformer måste till för att återupprätta den svenska skolan som en hävstång för bygget av ett fritt och jämlikt samhälle. Det skriver S-politikerna Katrin Stjernfeldt Jammeh, Jonas Attenius och Karin Wanngård.

Hälsofrämjande arbete minskar kraftigt

Covid-19 har påverkat det hälsofrämjande arbete för barn och unga kraftigt enligt en enkät som Reacta gjorde under maj månad till verksamheter som arbetar med barn och unga. Totalt svarar 83 % att det hälsofrämjande arbetet har påverkats av Covid-19. Framförallt har gymnasieskolornas hälsofrämjande arbete påverkats p.g.a. distansundervisningen medan grundskolornas i mindre utsträckning.

Elever i kläm i urval till svenska som andraspråk

Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.

”Normala reaktioner riskerar sjukförklaras”

En ökad klyfta mellan elevhälsan och första linjens vård gör att en del unga som behöver stöd hamnar mittemellan. En av riskerna med det är att normala reaktioner kategoriseras i ett diagnossystem för att de unga ska kunna erbjudas hjälp, skriver Ann Hammerlid och Anna Thom Olin.

Kartläggning: Behovet av sommarskola ökar i år

Distansundervisning, ökad frånvaro och ökad psykisk ohälsa. Skälen är många till att sommarskolorna väntas bli fyllda i sommar. Läraren har kartlagt sommarskolebehoven i pandemins Sverige.

”Låt barn röra på sig mer i skolan”

Det finns en stor vilja från skolorna att systematiskt arbeta med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor som en del av hela skoldagen, nu väntar vi bara på att politiker ska fatta de beslut som krävs för att vi alla ska dra åt samma håll, skriver Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep.

Studentfirandet i Karlskoga: Utspring med två klasser i taget

Avslutningsceremonier, betygsutdelning, stipendier och högtidstal sker klassvis. Därefter blir det utspring med två klasser i taget och en kvarts mellanrum till nästa två klasser springer ut. ”Vårt mål är att göra studenten så högtidlig och minnesvärd som det bara går”, skriver verksamhetschefen Mikael Blom i ett pressmeddelande.

Examensceremonin blir digital och opersonlig

Universiteten i Sverige har sedan mitten av mars fått studera på distans och för de studenter som tar examen, så blir även den digital. För studenterna på Linnéuniversitet i både i Kalmar och Växjö kommer det att sändas ut en digital ceremoni till samtliga studenter.

Konferenser
Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Nyhetskategorier
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Kartläggning: Behovet av sommarskola ökar i år

Distansundervisning, ökad frånvaro och ökad psykisk ohälsa. Skälen är många till att sommarskolorna väntas bli fyllda i sommar. Läraren har kartlagt sommarskolebehoven i pandemins Sverige.

Östersunds rektorer larmar om ohållbara budgetkrav

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. Mest drabbade blir elever i behov av särskilt stöd.

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen, skriver debattörerna.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris: ”Hedrande”

Läraren Annika Sjödahl prisas för sitt jobb i klassrummet. Hon och tre andra lärare tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Skåneskolor prisas för internationella projekt

Lillstjärnans förskola i Malmö och Liljeborgsskolan i Trelleborg – de är vinnarna av årets svenska eTwinning-priser. Skolorna belönas av Universitets- och högskolerådet (UHR) för framgångsrika digitala samarbeten med skolor i andra länder. Priset: presentkort för inköp av teknik till nya digitala projekt.

Årets yrkeslärare hyllar självständigt yrke

Yrket som lastbilschaufför kan fortfarande uppfattas som ett ensamt arbete. Men icke. Det är en förlegad bild av transportbranschen, anser Sandra Petersson som har utnämnts till Årets yrkeslärare.

Läs fler
Namn och Nytt

Ny rektor vid Linköpings universitet

I dag beslutade regeringen att anställa Jan-Ingvar Jönsson som rektor vid Linköpings universitet. Jan-Ingvar Jönsson tillträder tjänsten den 1 juli.

Anna Örjebo slutar som skolchef

Det fortsätter att storma inom skolvärlden i Östersunds kommun. På onsdagen stod det klart att Anna Örjebo slutar som skolchef efter bara nio månaders tjänstgöring. Istället blir hon chef på kulturskolan.

Gd slutar och blir chef på Skolinspektionen

Agneta Broberg har varit Diskrimineringsombudsman i nästan sju år. Nu står det klart att hon kommer att bli regionchef på Skolinspektionen.

Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.

Frida Landgren ny barn- och utbildningschef

Nu är det klart att Frida Landgren blir ny chef för barn- och utbildningskontoret. Frida tillträder sin nya tjänst efter sommaren. Fram till dess är Gunnel Weinz fortsatt tillförordnad chef för kontoret.