Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan

Han vill att forskningen om hjärnans utveckling under barndomen ska användas i klassrummet. Därför är han med och bygger den unga forskningsdisciplinen kognitiv neurovetenskap. Möt forskaren Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm Brain Institute.
Foto: Ulla Montan

Torkel Klingbergs forskningsgenombrott handlar om att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Den tidigare förhärskande uppfattningen var att hjärnans möjligheter är statiska, men Torkel Klingberg har visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott.

Sakta men säkert har detta nu börjat nå utanför forskarvärlden, och Torkel Klingberg har själv varit aktiv i det arbetet. Enligt honom borde det vara lika självklart för lärare i teoretiska ämnen att ta del av nya forskningsresultat om hjärnan, som att en idrottslärare behöver förståelse för fysiologi.

Skolporten möter Torkel Klingberg på Klingberglab, vid Stockholm Brain Institute och han är mycket glad. Det egna labbet har just tilldelats ett anslag från Wallenbergstiftelsen på sex miljoner kronor för vidare forskning om barns lärande med inriktning på matematik.

År 2007 startade hans forskargrupp de första mätningarna i det så kallade Nynäshamnsprojektet, även kallat Brainchild. Det är från detta projekt som resultaten om arbetsminnet kommer. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik, miljö, psykologi, matematik, läsning och hjärnans utveckling. Datainsamlingen är klar, men bearbetningen av data kommer att fortsätta i ytterligare många år, med nya resultat som följd.

– Vad jag känner till har inget så omfattande gjorts i Sverige tidigare. Vi ser till så många faktorer. Det betyder inte att vi förstår allt, men vi kan se ett större sammanhang. Och detta har också gett oss en knuff att närma oss skolan, säger Torkel Klingberg.

Studien har till exempel nyligen visat att gener som tidigare kopplats till dyslexi också är kopplade till utvecklingen av hjärnans vita substans i allmänhet och därmed till läsförmåga även hos personer utan dyslexi.

Torkel Klingberg har skrivit flera uppskattade populärvetenskapliga böcker utifrån studierna.

– Jag ser det som en viktig uppgift för oss forskare att föra ut det vi gör. Böckerna är viktiga i försöken att överbrygga avståndet mellan forskning, skola och allmänhet.

Blir du insläppt i skolans värld?

– Absolut. De senaste två åren har jag mött ett starkt intresse hos lärare och lärarstudenter och specialpedagoger, säger han men påpekar att det är skillnad på skolans värld och ämnet pedagogik inom akademin som svenska forskare företräder.

Det är också skälet till att även om skolans personal visar stort intresse för forskningen om hjärnan och lärandet, så har den inte i någon större utsträckning nått in i undervisningen i skolorna. Det bekymrar Torkel Klingberg.

– Vi behöver mer tvärvetenskapligt samarbete där neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och didaktik och kanske även konst och IT skapar ett nytt forskningsområde för lärande, säger Torkel Klingberg.

– Tyvärr är tendensen bland forskare att bli superspecialister. Men att kombinera discipliner vore det bästa. Internationellt är intresset för kombinationer stort.

Torkel Klingberg har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om ”modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen ska utformas”.

– Det har funnits en tradition inom pedagogiken att tillhöra en riktning som har svaren på allt. Men jag tror inte på stora övergripande ideologier. Undervisningen borde vara mer baserad på forskningsrön än på vad som är politiskt korrekt eller på modet.

Han tycker dock att det börjar hända saker och han nämner att bland annat metastudierna av John Hattie, som kopplar samman undervisningsstrategier och resultaten i klassrummen, bidragit till detta.

Torkel Klingbergs forskning visar tydligt på de stora individuella skillnaderna mellan elever. Frågan är hur undervisningen kommer att te sig i framtiden.

– Jag har ingen åsikt om vart vi ska, men jag tror kanske att skolan blir mer individualiserad. Digitaliseringen hjälper till i denna utveckling och läraren blir mer av en coach. Det är ett möjligt scenario.

Forskningen har visat tydliga tecken på att negativa förväntningar skapar stress som sänker prestationerna. Vad kan lärare göra för att motverka detta?

– Det finns kunskap om motion, stress och sömn som är enkel att tillämpa och borde vara till stor nytta i skolan. Lärare kan också arbeta för att bli av med fördomar som till exempel att pojkar är bättre än flickor på matte. De kan visa på forskning som visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors resultat.

Enligt Torkel Klingberg borde forskare och lärare kunna samarbeta om att hitta fler orsaker till barns stress.

– Jag hoppas förstås att forskningen kommer att kunna ge upphov till nya metoder att lära ut mer effektivt. I första steget handlar det om att hjälpa barn med svårigheter, men nästa steg blir att kunna hjälpa även andra.

Utvecklingen inom hjärnforskningen har gått rasande fort sedan mitten av 1990-talet då kognitiv neurovetenskap, en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning, blev ett eget forskningsfält. Torkel Klingberg har varit med sedan dess.

Men hans inriktning var inte självklar från början:

– Efter gymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Först läste jag matte och spelade fiol i Toronto i Canada ett år.

Åter i Sverige sökte han till universitetet men ändrade ansökan inte mindre än fyra gånger. Till slut blev det biologi i Uppsala, men han tröttnade redan efter tre dagar och anmälde sig även till institutionen för psykologi.

– Jag hade känslan av att jag ville arbeta driven av intresse och kombinationen med biologi och psykologi blev bra, säger han eftertänksamt och man kan anta att det är ur det starka intresset han hämtar energin att arbeta så intensivt. Men förutsättningen för att kunna göra det är att det finns struktur. Arbetsrummet på Klingberglab är mycket ordentligt, inga slarviga pappershögar vare sig på skrivbordet eller på golvet.

– Jag har behov av att organisera och att försöka vara effektiv.

När det blev dags för c-uppsatsen i psykologin gjorde han den på Karolinska institutet. Ämnet var neuropsykofarmaka och dess inverkan på hjärnan. Kopplingen mellan hur hjärnan fungerar biologiskt och psykologin blev hans spår.

– Jag sökte in på läkarforskarlinjen där du kan läsa forskarkurser parallellt och även forska på somrarna.

Torkel Klingberg valde hjärnforskningen ungefär samtidigt som den nya tekniken i form av magnetresonanskameran, MR-kameran, skapade helt nya möjligheter att studera hjärnan.

Ett av fynden i hans avhandling är att arbetsminnet för olika typer av information använder sig delvis av samma områden i hjärnan, vilket man inte känt till tidigare. Det visade tester med simultanuppgifter. Han fortsatte att forska om arbetsminnet hos barn först vid Stanford University, USA, och sedan på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.

I våras publiceras en amerikansk artikel som ifrågasatte det amerikanska företaget Cogmeds marknadsföring i USA. Cogmed startades av Torkel Klingberg 2009 för att utveckla och sälja träningsprogram för hjärnans arbetsminne, som bygger på hans forskningsresultat. Enligt artikeln kommersialiserar företaget kunskapen om hjärnan och framförallt att det faktum att arbetsminnet går att träna upp. Skribentens spår var att det blir en hets kring träning för alla barn. Han intervjuade Torkel Klingberg som bekräftade att det ännu inte finns tillräckligt med data som visar på träningens effekter specifikt på skolarbete.

– Men det finns numera mycket forskning och ett konsensus om att arbetsminnet kan tränas upp och att detta leder till förbättringar också av uppmärksamheten. Exempelvis får barn en bättre förmåga att komma ihåg instruktioner och vad de ska göra härnäst. Detta är den viktiga milstolpen som motsäger den tidigare uppfattningen om att arbetsminnet är konstant. Sedan får vidare forskning utröna om det finns ytterligare effekter att uppnå, förutom på arbetsminne och uppmärksamhet, inom matematik, läsning eller annat.

– Visst är jag medskyldig till kommersialiseringen av så kallad hjärnträning, men som hjälp för barn med nedsatt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Jag tycker det vore synd att ta bort den möjligheten för de barnen därför att detta eventuellt kan stressa andra barn.

– Stora forskningsprojekt startar till exempel nu i både USA och Europa. Förhoppningsvis kommer vi att kunna avkoda hjärnans aktiviteter och därigenom bättre förstå barns svårigheter med matte och läsning och i nästa steg hitta effektiva hjälpmedel, säger han men menar att det är mycket kvar.

– Parallellt behöver vi också mer precisa diagnoser för adhd, dyslexi, dyskalkyli och andra svårigheter. Diagnoserna är alltför diffusa i dag och sammanfattar individer som är väldigt olika, vars problem förmodligen också har olika orsaker.

Du leder aktivt din forskargrupp, skriver själv, föreläser och skriver böcker, hur hinner du med?

– Jag vet inte riktigt. Jag hoppas att jag är bra på att prioritera och organisera.

När du umgås med dina två döttrar, i vilken utsträckningen är forskaren i dig med?

– Det är klart att med all min kunskap är forskaren alltid med, men jag inser också att man inte kan ha sina barn som modeller. Och förresten, vilken 15–åring gör det som pappa vill, ler han.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-11-18 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Fler svenska barn och ungdomar än någonsin får adhd-medicin. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar nya siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

”Utrymmet för att läsa svår litteratur är begränsat i skolan”

Nej, det är inte farligt att inte förstå. Men förklara det för dagens elever som sedan födseln skolats i att allt de presterar ska mätas, värderas och bedömas, skriver svenskläraren Charlotta Hemlin apropå debatten om att unga också måste läsa litteratur de inte begriper.

Sjukregler i förskolan blir kvar

Nästa vecka tas en rad coronarestriktioner bort i förskola och skola. Men sjuka barn ska fortsatt stanna hemma tills de varit symptomfria i 48 timmar. Det har Folkhälsomyndigheten beslutat. Förskoleupproret anser att reglerna bör vara kvar även efter pandemin.

”Dina väljare vill inte ha vinsterna i skolan, Lööf”

Vår nya undersökning visar att Lärarnas riksförbund och centerväljarna verkar vara överens. Vi är på intet sätt motståndare till friskolor som sådana, men det eventuella vinsten som uppstår ska återinvesteras i skolan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Snart ska 12-åringar få vaccin i skånska skolor

Den 11 oktober drar vaccineringen av 12-åringar igång i Region Skåne, på cirka 600 skolor. Nu pågår förberedelserna för fullt, berättar Maria Landgren, vaccinationssamordnare i Region Skåne. ”Det är ett arbete nu att para ihop 600 skolor med 160 vårdcentraler och få till detta på ett bra sätt”, säger hon.

Mälardalens högskola jobbar aktivt med att minska fusket

Förutom att informera studenterna om vad som sker vid fusk och konsekvenser så pågår ett arbete med att även stötta studenterna.”Vi jobbar med akademiskt skrivande, vi har sett att studenter har problem med det”, säger Anna Letterstål, Mälardalens högskola. Under 2020 ökade antalet disciplinärenden med 61 procent i hela Sverige, enligt Universitetskanslerämbetet, UKÄ och för att minska fusket har MDH gjort en hel del åtgärder.

Hur kan man använda tydliggörande pedagogik i vuxenutbildningen?

David Edfelt, leg psykolog, ska tala om tydliggörande pedagogik i vuxenutbildningen på Skolportens webbkonferens Vuxenutbildning.

Krav i riksdagen: ”Kartlägg hur många barn som inte kan simma”

Moderaternas Kristina Axén Olin vill, efter Lärarens granskningar, att skolmyndigheterna ska kartlägga simkunnigheten och simsäkerheten i Sveriges skolor. Men utbildningsministern Anna Ekström är inte beredd att peka med hela handen åt myndigheterna.

Mats Wahl: I alltför många skolor lider barn och personal

Det är stötande att kapitalister gör stora vinster på friskolor. Men det är skillnad på vad som är stötande och vad som är fasansfullt. Fasansfullt är att barn och personal i otaliga skolor far känslomässigt illa, skriver Mats Wahl.

Pilotstudie visar: För varma inomhustemperaturer på förskolor i Örebro

Förskolor i Örebro har svårt att hålla behagliga inomhustemperaturer under varma sommardagar. Det visar en nypublicerad pilotstudie från arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Örebro där man tittat på fyra förskolor i kommunen under sommaren 2020.

”Hög tid att lärdomarna från metoo tar plats i Stockholms skolor”

Så många som fyra av tio unga svenskar har utsatts för sexuella trakasserier någon gång.  Därför har Liberalerna i år tagit flera initiativ till åtgärder för att bidra till att lära stadens killar och tjejer vad som är acceptabelt – och vad som inte är det, skriver Liberalerna i Stockholm i ett debattinlägg.

Dom: Kvalitetspeng i Täbys skolor strider mot lagen

Täby har avsatt 5 miljoner kronor i en kvalitetspeng till skolor som presterar särskilt bra vad gäller betyg, elevhälsa och trygghet. Men enligt förvaltningsrätten är det inte förenligt med skollagens krav på att resurser ska fördelas efter behov.

”Hejda smittan i skolorna med andningsskydd”

Folkhälsomyndigheten måste börja rekommendera andningsskydd mot deltavarianten för alla som inte är fullvaccinerade. Just nu är det viktigast att hejda smittan i skolorna, säger skyddsingenjören Krister Forsberg.

Kristofer Ahlström: Killar som anstränger sig i skolan påstås vara töntar

Antipluggkulturen är stark i mansbilden och gör att pojkar tidigt halkar efter i samhället. Men även i framgångssagorna befästs föraktet mot pluggisar. Hur länge ska vi ha det så? Pojkar borde få verka i en miljö där det är tillåtet att misslyckas.

Så ska samtyckeskulturen ta steget in i skolan

Metoo-vågen, en ny sexualbrottslag och en larmrapport från Skolinspektionen har fått frågan om samtycke att ta sig in i skolans värld. Från och med nu ska alla som studerar till lärare utbildas i sex, relationer och samtycke. Men det kommer att ta tid att förändra de sega strukturerna.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens konferenser
Hur kan man använda tydliggörande pedagogik i vuxenutbildningen?
  David Edfelt, leg psykolog

Hur kan man använda tydliggörande pedagogik i vuxenutbildningen?

Hallå där, David Edfelt, leg psykolog, som ska tala om tydliggörande pedagogik på Skolportens webbkonferens Vuxenutbildning.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Rektor har hyllats med pris för sitt demokratiarbete

Denice Sverla, biträdande rektor vid Ekebyhovs grundsärskola, som utsetts till Årets demokratiarbete vid branschgalan Skolledare 21, bland annat genom sitt arbete med elevstyrda projekt och bokutgivning.

Lina Axelsson Kihlblom: Förvaltningschef och bitr kommundirektör Nynäshamn

Lina Axelsson Kihlblom axlar rollen som förvaltningschef för den nya näringslivs- och arbetsmarknadsförvaltningen samt rollen som biträdande kommundirektör i Nynäshamn. Hon har närmast arbetat som chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Rektorernas första besök på nya Parkdalaskolan

Ulrika Lundin, Petra Granlund och Camilla Radovan kommer att vara rektorer på nya Parkdalaskolan i Ronneby kommun. Alla tre arbetar redan idag som rektorer på Snäckebacksskolan eller Skogsgårdsskolan. Besöket på Parkdalaskolan var efterlängtat.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Rektor har hyllats med pris för sitt demokratiarbete

Denice Sverla, biträdande rektor vid Ekebyhovs grundsärskola, som utsetts till Årets demokratiarbete vid branschgalan Skolledare 21, bland annat genom sitt arbete med elevstyrda projekt och bokutgivning.

Stort europeiskt innovationpris till Piteå-förskola

Förskolor i Piteå och Kramfors finns bland pristagarna när EU-kommissionens nya europeiska lärarpris för innovativ undervisning delas ut för första gången.

Västeråslärare tog hem EU-pris – byggde drönare med eleverna

Läraren Juan Bergdahl på Hahrska gymnasiet i Västerås är en av vinnarna av EU-kommissionens nya europeiska lärarpris för innovativ undervisning.

Läs fler
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier