Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan

Han vill att forskningen om hjärnans utveckling under barndomen ska användas i klassrummet. Därför är han med och bygger den unga forskningsdisciplinen kognitiv neurovetenskap. Möt forskaren Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm Brain Institute.
Foto: Ulla Montan

Torkel Klingbergs forskningsgenombrott handlar om att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Den tidigare förhärskande uppfattningen var att hjärnans möjligheter är statiska, men Torkel Klingberg har visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott.

Sakta men säkert har detta nu börjat nå utanför forskarvärlden, och Torkel Klingberg har själv varit aktiv i det arbetet. Enligt honom borde det vara lika självklart för lärare i teoretiska ämnen att ta del av nya forskningsresultat om hjärnan, som att en idrottslärare behöver förståelse för fysiologi.

Skolporten möter Torkel Klingberg på Klingberglab, vid Stockholm Brain Institute och han är mycket glad. Det egna labbet har just tilldelats ett anslag från Wallenbergstiftelsen på sex miljoner kronor för vidare forskning om barns lärande med inriktning på matematik.

År 2007 startade hans forskargrupp de första mätningarna i det så kallade Nynäshamnsprojektet, även kallat Brainchild. Det är från detta projekt som resultaten om arbetsminnet kommer. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik, miljö, psykologi, matematik, läsning och hjärnans utveckling. Datainsamlingen är klar, men bearbetningen av data kommer att fortsätta i ytterligare många år, med nya resultat som följd.

– Vad jag känner till har inget så omfattande gjorts i Sverige tidigare. Vi ser till så många faktorer. Det betyder inte att vi förstår allt, men vi kan se ett större sammanhang. Och detta har också gett oss en knuff att närma oss skolan, säger Torkel Klingberg.

Studien har till exempel nyligen visat att gener som tidigare kopplats till dyslexi också är kopplade till utvecklingen av hjärnans vita substans i allmänhet och därmed till läsförmåga även hos personer utan dyslexi.

Torkel Klingberg har skrivit flera uppskattade populärvetenskapliga böcker utifrån studierna.

– Jag ser det som en viktig uppgift för oss forskare att föra ut det vi gör. Böckerna är viktiga i försöken att överbrygga avståndet mellan forskning, skola och allmänhet.

Blir du insläppt i skolans värld?

– Absolut. De senaste två åren har jag mött ett starkt intresse hos lärare och lärarstudenter och specialpedagoger, säger han men påpekar att det är skillnad på skolans värld och ämnet pedagogik inom akademin som svenska forskare företräder.

Det är också skälet till att även om skolans personal visar stort intresse för forskningen om hjärnan och lärandet, så har den inte i någon större utsträckning nått in i undervisningen i skolorna. Det bekymrar Torkel Klingberg.

– Vi behöver mer tvärvetenskapligt samarbete där neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och didaktik och kanske även konst och IT skapar ett nytt forskningsområde för lärande, säger Torkel Klingberg.

– Tyvärr är tendensen bland forskare att bli superspecialister. Men att kombinera discipliner vore det bästa. Internationellt är intresset för kombinationer stort.

Torkel Klingberg har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om ”modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen ska utformas”.

– Det har funnits en tradition inom pedagogiken att tillhöra en riktning som har svaren på allt. Men jag tror inte på stora övergripande ideologier. Undervisningen borde vara mer baserad på forskningsrön än på vad som är politiskt korrekt eller på modet.

Han tycker dock att det börjar hända saker och han nämner att bland annat metastudierna av John Hattie, som kopplar samman undervisningsstrategier och resultaten i klassrummen, bidragit till detta.

Torkel Klingbergs forskning visar tydligt på de stora individuella skillnaderna mellan elever. Frågan är hur undervisningen kommer att te sig i framtiden.

– Jag har ingen åsikt om vart vi ska, men jag tror kanske att skolan blir mer individualiserad. Digitaliseringen hjälper till i denna utveckling och läraren blir mer av en coach. Det är ett möjligt scenario.

Forskningen har visat tydliga tecken på att negativa förväntningar skapar stress som sänker prestationerna. Vad kan lärare göra för att motverka detta?

– Det finns kunskap om motion, stress och sömn som är enkel att tillämpa och borde vara till stor nytta i skolan. Lärare kan också arbeta för att bli av med fördomar som till exempel att pojkar är bättre än flickor på matte. De kan visa på forskning som visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors resultat.

Enligt Torkel Klingberg borde forskare och lärare kunna samarbeta om att hitta fler orsaker till barns stress.

– Jag hoppas förstås att forskningen kommer att kunna ge upphov till nya metoder att lära ut mer effektivt. I första steget handlar det om att hjälpa barn med svårigheter, men nästa steg blir att kunna hjälpa även andra.

Utvecklingen inom hjärnforskningen har gått rasande fort sedan mitten av 1990-talet då kognitiv neurovetenskap, en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning, blev ett eget forskningsfält. Torkel Klingberg har varit med sedan dess.

Men hans inriktning var inte självklar från början:

– Efter gymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Först läste jag matte och spelade fiol i Toronto i Canada ett år.

Åter i Sverige sökte han till universitetet men ändrade ansökan inte mindre än fyra gånger. Till slut blev det biologi i Uppsala, men han tröttnade redan efter tre dagar och anmälde sig även till institutionen för psykologi.

– Jag hade känslan av att jag ville arbeta driven av intresse och kombinationen med biologi och psykologi blev bra, säger han eftertänksamt och man kan anta att det är ur det starka intresset han hämtar energin att arbeta så intensivt. Men förutsättningen för att kunna göra det är att det finns struktur. Arbetsrummet på Klingberglab är mycket ordentligt, inga slarviga pappershögar vare sig på skrivbordet eller på golvet.

– Jag har behov av att organisera och att försöka vara effektiv.

När det blev dags för c-uppsatsen i psykologin gjorde han den på Karolinska institutet. Ämnet var neuropsykofarmaka och dess inverkan på hjärnan. Kopplingen mellan hur hjärnan fungerar biologiskt och psykologin blev hans spår.

– Jag sökte in på läkarforskarlinjen där du kan läsa forskarkurser parallellt och även forska på somrarna.

Torkel Klingberg valde hjärnforskningen ungefär samtidigt som den nya tekniken i form av magnetresonanskameran, MR-kameran, skapade helt nya möjligheter att studera hjärnan.

Ett av fynden i hans avhandling är att arbetsminnet för olika typer av information använder sig delvis av samma områden i hjärnan, vilket man inte känt till tidigare. Det visade tester med simultanuppgifter. Han fortsatte att forska om arbetsminnet hos barn först vid Stanford University, USA, och sedan på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.

I våras publiceras en amerikansk artikel som ifrågasatte det amerikanska företaget Cogmeds marknadsföring i USA. Cogmed startades av Torkel Klingberg 2009 för att utveckla och sälja träningsprogram för hjärnans arbetsminne, som bygger på hans forskningsresultat. Enligt artikeln kommersialiserar företaget kunskapen om hjärnan och framförallt att det faktum att arbetsminnet går att träna upp. Skribentens spår var att det blir en hets kring träning för alla barn. Han intervjuade Torkel Klingberg som bekräftade att det ännu inte finns tillräckligt med data som visar på träningens effekter specifikt på skolarbete.

– Men det finns numera mycket forskning och ett konsensus om att arbetsminnet kan tränas upp och att detta leder till förbättringar också av uppmärksamheten. Exempelvis får barn en bättre förmåga att komma ihåg instruktioner och vad de ska göra härnäst. Detta är den viktiga milstolpen som motsäger den tidigare uppfattningen om att arbetsminnet är konstant. Sedan får vidare forskning utröna om det finns ytterligare effekter att uppnå, förutom på arbetsminne och uppmärksamhet, inom matematik, läsning eller annat.

– Visst är jag medskyldig till kommersialiseringen av så kallad hjärnträning, men som hjälp för barn med nedsatt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Jag tycker det vore synd att ta bort den möjligheten för de barnen därför att detta eventuellt kan stressa andra barn.

– Stora forskningsprojekt startar till exempel nu i både USA och Europa. Förhoppningsvis kommer vi att kunna avkoda hjärnans aktiviteter och därigenom bättre förstå barns svårigheter med matte och läsning och i nästa steg hitta effektiva hjälpmedel, säger han men menar att det är mycket kvar.

– Parallellt behöver vi också mer precisa diagnoser för adhd, dyslexi, dyskalkyli och andra svårigheter. Diagnoserna är alltför diffusa i dag och sammanfattar individer som är väldigt olika, vars problem förmodligen också har olika orsaker.

Du leder aktivt din forskargrupp, skriver själv, föreläser och skriver böcker, hur hinner du med?

– Jag vet inte riktigt. Jag hoppas att jag är bra på att prioritera och organisera.

När du umgås med dina två döttrar, i vilken utsträckningen är forskaren i dig med?

– Det är klart att med all min kunskap är forskaren alltid med, men jag inser också att man inte kan ha sina barn som modeller. Och förresten, vilken 15–åring gör det som pappa vill, ler han.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-11-18 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Fler svenska barn och ungdomar än någonsin får adhd-medicin. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar nya siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

Sagor i Tynnered ska öka läskunnigheten

Öka barns ordförråd, läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Det är syftet med sagocaféet i Tynnered som nu får bidrag av Folkhälsokommittén.

Regionala skillnader bland adhd-diagnoser utreds

Socialstyrelsen får i uppdrag att ta reda på vilka faktorer som kan förklara regionala skillnader i diagnostisering och läkemedelsbehandling av adhd. Myndigheten ska även utreda hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn.

”Skrota idén om lika för alla – ge fler extra skolår”

Inkluderingstanken, att alla barn, oavsett förutsättningar, ska gå i samma klass, har gått för långt. De barn som har det svårast har i stället stängts ute från möjligheten att få med sig kunskaper. Inrätta fler särskilda undervisningsgrupper, låt fler elever gå ett extra år och satsa på fler speciallärare, föreslår Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Förslaget om tre timmar minoritetsspråk i skolan får stöd

Förslaget om att införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne i skolan får stöd av många remissinstanser – även om man ser stora utmaningar med att förverkliga det.

Jobba och studera till lärare – samtidigt

Mälardalens högskola har startat en ny lärarutbildning som gör det möjligt att plugga till lärare och jobba som det – samtidigt. Studenterna anställs i en av de nio kommuner som deltar i samarbetet och studerar med lön hela vägen till sin grundlärarexamen.

Hot mot gymnasium – elever stannar hemma

Flera elever har under torsdagen valt att stanna hemma från Plusgymnasiet i Göteborg – och personal från ett säkerhetsbolag finns på plats på skolan. Det sedan det gått ut information till ungdomarna och deras föräldrar om att skolan tagit emot ett hot. ”Troligtvis är det någon som vill störa nationella provet i dag,” säger Paula Hammerskog, säkerhetschef på Academia som driver skolan.

Målande superkrafter mot mobbning i skola

En dag kom Elias Våhlunds dotter hem och berättade att hon blev mobbad. Det var startskottet till supersuccén ”Handbok för Superhjältar”. Bokens Röda Masken har nu blivit väggmålningar på Gränbyskolan och Liljeforsskolan som inspiration i mobbnings­kampen.

Sveriges mest sökta högskola finns i Kristianstad

Högskolan Kristianstad fortsätter att ligga i topp när det gäller antalet ansökningar Detta trots att antalet anmälningarna nationellt minskar till Sveriges högskolor och universitet.

”Många andra åtgärder är viktigare än mobilförbud”

Det finns betydligt större störningar än elevernas mobiltelefoner som behöver åtgärdas i skolan. Politiker och skolhuvudmän bör exempelvis skapa förutsättningar för att drastiskt sänka elevantalet i klasser med svårigheter, skriver Thomas Bushby, frilansjournalist och speciallärare.  

Riksdagen röstade ner porrfilter i skolan

Riksdagen röstade ner förslaget om att införa porrfilter på datorer och nätverk som används i undervisning.

”I skolan borde läroböcker prioriteras framför iPads”

Det är inte längre givet att alla elever har tillgång till egna läroböcker. Många skolor väljer tvärtom bort att köpa in skolböcker. I stället satsas det stora pengar på att elever ska få tillgång till digitala verktyg. Men de enda som vinner på att iPads får gå före läromedel är IT-företagen. Eleverna förlorar, skriver Isak Skogstad, lärare och liberal debattör.

Ny VA-rapport: Mest trovärdiga nyheter i tonåringars nyhetsflöden

Svenska tonåringar läser och delar i första hand trovärdiga nyheter. Och det är mest nyheter om politik, samhälle och brott som läses. Det visar resultaten från ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren, som publiceras i dag.

”Rösta för porrfilter i skolans datorer”

Hälften av Sveriges skolor saknar i dag porrfilter på de datorer och nätverk som används i undervisningen. Det måste vi ändra på, men olyckliga principer riskerar att förslaget om krav på nödvändiga skyddsverktyg röstas ner i riksdagen, skriver Roland Utbult (KD).

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.

Konferenser
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Aktuella chefstjänster
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr ute 4 april!

Tema: Skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Liberalerna föreslår 4 miljarder till lärarlöner

Liberalerna vill inrätta 30.000 tjänster som huvudlärare i skolan. Tjänsterna ska ge 5.000 kronor i lönepåslag i månaden.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov.  På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna. ”Vi ser fram emot att få vara en av provskolorna”, säger rektorn Anna Brandén.

Utsatt stadsdel förlorar 36 miljoner kronor när elever byter skola

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Så löser du de 8 värsta konflikterna på jobbet

Chef frågade deltagarna i undersökningen: ”Vilken är den svåraste konflikt du haft under din karriär?” och in kom svar som hade kunnat platsa i vilket psykologiskt tv-drama som helst. Här är några av dem – med kommentarer och förslag till lösningar från Chefs expert Leif E Andersson.

Ardalan Shekarabi (S) stödjer försök att stoppa religiösa friskolor

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) stödjer Stockholm och Botkyrka som vill stoppa religiösa friskolor i sina kommuner. De tänker vägra att hyra ut lokaler.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats