Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan

Han vill att forskningen om hjärnans utveckling under barndomen ska användas i klassrummet. Därför är han med och bygger den unga forskningsdisciplinen kognitiv neurovetenskap. Möt forskaren Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm Brain Institute.
Foto: Ulla Montan

Torkel Klingbergs forskningsgenombrott handlar om att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Den tidigare förhärskande uppfattningen var att hjärnans möjligheter är statiska, men Torkel Klingberg har visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare trott.

Sakta men säkert har detta nu börjat nå utanför forskarvärlden, och Torkel Klingberg har själv varit aktiv i det arbetet. Enligt honom borde det vara lika självklart för lärare i teoretiska ämnen att ta del av nya forskningsresultat om hjärnan, som att en idrottslärare behöver förståelse för fysiologi.

Skolporten möter Torkel Klingberg på Klingberglab, vid Stockholm Brain Institute och han är mycket glad. Det egna labbet har just tilldelats ett anslag från Wallenbergstiftelsen på sex miljoner kronor för vidare forskning om barns lärande med inriktning på matematik.

År 2007 startade hans forskargrupp de första mätningarna i det så kallade Nynäshamnsprojektet, även kallat Brainchild. Det är från detta projekt som resultaten om arbetsminnet kommer. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik, miljö, psykologi, matematik, läsning och hjärnans utveckling. Datainsamlingen är klar, men bearbetningen av data kommer att fortsätta i ytterligare många år, med nya resultat som följd.

– Vad jag känner till har inget så omfattande gjorts i Sverige tidigare. Vi ser till så många faktorer. Det betyder inte att vi förstår allt, men vi kan se ett större sammanhang. Och detta har också gett oss en knuff att närma oss skolan, säger Torkel Klingberg.

Studien har till exempel nyligen visat att gener som tidigare kopplats till dyslexi också är kopplade till utvecklingen av hjärnans vita substans i allmänhet och därmed till läsförmåga även hos personer utan dyslexi.

Torkel Klingberg har skrivit flera uppskattade populärvetenskapliga böcker utifrån studierna.

– Jag ser det som en viktig uppgift för oss forskare att föra ut det vi gör. Böckerna är viktiga i försöken att överbrygga avståndet mellan forskning, skola och allmänhet.

Blir du insläppt i skolans värld?

– Absolut. De senaste två åren har jag mött ett starkt intresse hos lärare och lärarstudenter och specialpedagoger, säger han men påpekar att det är skillnad på skolans värld och ämnet pedagogik inom akademin som svenska forskare företräder.

Det är också skälet till att även om skolans personal visar stort intresse för forskningen om hjärnan och lärandet, så har den inte i någon större utsträckning nått in i undervisningen i skolorna. Det bekymrar Torkel Klingberg.

– Vi behöver mer tvärvetenskapligt samarbete där neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och didaktik och kanske även konst och IT skapar ett nytt forskningsområde för lärande, säger Torkel Klingberg.

– Tyvärr är tendensen bland forskare att bli superspecialister. Men att kombinera discipliner vore det bästa. Internationellt är intresset för kombinationer stort.

Torkel Klingberg har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om ”modeflugor och politiska nycker som styr hur undervisningen ska utformas”.

– Det har funnits en tradition inom pedagogiken att tillhöra en riktning som har svaren på allt. Men jag tror inte på stora övergripande ideologier. Undervisningen borde vara mer baserad på forskningsrön än på vad som är politiskt korrekt eller på modet.

Han tycker dock att det börjar hända saker och han nämner att bland annat metastudierna av John Hattie, som kopplar samman undervisningsstrategier och resultaten i klassrummen, bidragit till detta.

Torkel Klingbergs forskning visar tydligt på de stora individuella skillnaderna mellan elever. Frågan är hur undervisningen kommer att te sig i framtiden.

– Jag har ingen åsikt om vart vi ska, men jag tror kanske att skolan blir mer individualiserad. Digitaliseringen hjälper till i denna utveckling och läraren blir mer av en coach. Det är ett möjligt scenario.

Forskningen har visat tydliga tecken på att negativa förväntningar skapar stress som sänker prestationerna. Vad kan lärare göra för att motverka detta?

– Det finns kunskap om motion, stress och sömn som är enkel att tillämpa och borde vara till stor nytta i skolan. Lärare kan också arbeta för att bli av med fördomar som till exempel att pojkar är bättre än flickor på matte. De kan visa på forskning som visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors resultat.

Enligt Torkel Klingberg borde forskare och lärare kunna samarbeta om att hitta fler orsaker till barns stress.

– Jag hoppas förstås att forskningen kommer att kunna ge upphov till nya metoder att lära ut mer effektivt. I första steget handlar det om att hjälpa barn med svårigheter, men nästa steg blir att kunna hjälpa även andra.

Utvecklingen inom hjärnforskningen har gått rasande fort sedan mitten av 1990-talet då kognitiv neurovetenskap, en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning, blev ett eget forskningsfält. Torkel Klingberg har varit med sedan dess.

Men hans inriktning var inte självklar från början:

– Efter gymnasiet visste jag inte alls vad jag ville göra. Först läste jag matte och spelade fiol i Toronto i Canada ett år.

Åter i Sverige sökte han till universitetet men ändrade ansökan inte mindre än fyra gånger. Till slut blev det biologi i Uppsala, men han tröttnade redan efter tre dagar och anmälde sig även till institutionen för psykologi.

– Jag hade känslan av att jag ville arbeta driven av intresse och kombinationen med biologi och psykologi blev bra, säger han eftertänksamt och man kan anta att det är ur det starka intresset han hämtar energin att arbeta så intensivt. Men förutsättningen för att kunna göra det är att det finns struktur. Arbetsrummet på Klingberglab är mycket ordentligt, inga slarviga pappershögar vare sig på skrivbordet eller på golvet.

– Jag har behov av att organisera och att försöka vara effektiv.

När det blev dags för c-uppsatsen i psykologin gjorde han den på Karolinska institutet. Ämnet var neuropsykofarmaka och dess inverkan på hjärnan. Kopplingen mellan hur hjärnan fungerar biologiskt och psykologin blev hans spår.

– Jag sökte in på läkarforskarlinjen där du kan läsa forskarkurser parallellt och även forska på somrarna.

Torkel Klingberg valde hjärnforskningen ungefär samtidigt som den nya tekniken i form av magnetresonanskameran, MR-kameran, skapade helt nya möjligheter att studera hjärnan.

Ett av fynden i hans avhandling är att arbetsminnet för olika typer av information använder sig delvis av samma områden i hjärnan, vilket man inte känt till tidigare. Det visade tester med simultanuppgifter. Han fortsatte att forska om arbetsminnet hos barn först vid Stanford University, USA, och sedan på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna.

I våras publiceras en amerikansk artikel som ifrågasatte det amerikanska företaget Cogmeds marknadsföring i USA. Cogmed startades av Torkel Klingberg 2009 för att utveckla och sälja träningsprogram för hjärnans arbetsminne, som bygger på hans forskningsresultat. Enligt artikeln kommersialiserar företaget kunskapen om hjärnan och framförallt att det faktum att arbetsminnet går att träna upp. Skribentens spår var att det blir en hets kring träning för alla barn. Han intervjuade Torkel Klingberg som bekräftade att det ännu inte finns tillräckligt med data som visar på träningens effekter specifikt på skolarbete.

– Men det finns numera mycket forskning och ett konsensus om att arbetsminnet kan tränas upp och att detta leder till förbättringar också av uppmärksamheten. Exempelvis får barn en bättre förmåga att komma ihåg instruktioner och vad de ska göra härnäst. Detta är den viktiga milstolpen som motsäger den tidigare uppfattningen om att arbetsminnet är konstant. Sedan får vidare forskning utröna om det finns ytterligare effekter att uppnå, förutom på arbetsminne och uppmärksamhet, inom matematik, läsning eller annat.

– Visst är jag medskyldig till kommersialiseringen av så kallad hjärnträning, men som hjälp för barn med nedsatt arbetsminne och koncentrationsförmåga. Jag tycker det vore synd att ta bort den möjligheten för de barnen därför att detta eventuellt kan stressa andra barn.

– Stora forskningsprojekt startar till exempel nu i både USA och Europa. Förhoppningsvis kommer vi att kunna avkoda hjärnans aktiviteter och därigenom bättre förstå barns svårigheter med matte och läsning och i nästa steg hitta effektiva hjälpmedel, säger han men menar att det är mycket kvar.

– Parallellt behöver vi också mer precisa diagnoser för adhd, dyslexi, dyskalkyli och andra svårigheter. Diagnoserna är alltför diffusa i dag och sammanfattar individer som är väldigt olika, vars problem förmodligen också har olika orsaker.

Du leder aktivt din forskargrupp, skriver själv, föreläser och skriver böcker, hur hinner du med?

– Jag vet inte riktigt. Jag hoppas att jag är bra på att prioritera och organisera.

När du umgås med dina två döttrar, i vilken utsträckningen är forskaren i dig med?

– Det är klart att med all min kunskap är forskaren alltid med, men jag inser också att man inte kan ha sina barn som modeller. Och förresten, vilken 15–åring gör det som pappa vill, ler han.

Jane af Sandeberg

Artikeln är tidigare publicerad i forskningsmagasinet Skolporten nr 3 2013.

Sidan publicerades 2013-11-18 09:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-04-11 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skola + Marknad = Problem

Konkurrens och marknadsstyrning är inte någon bra modell för ett skolsystem, anser Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör.

Diagnoserna ökar i takt med kraven

Fler svenska barn och ungdomar än någonsin får adhd-medicin. Sedan år 2009 har användandet ökat med 83 procent, visar nya siffror som Skolporten låtit ta fram. Ett bidragande skäl är att medicinen kan göra det lättare att klara skolan.

Västmanland i framkant med smittspårning på skolor

Folkhälsomyndigheten vill att regionerna trappar upp smittspårningsarbetet på skolorna. I Region Västmanlands ligger man i framkant med det här arbetet och har redan fått resultat. ”Vi bryter smittspridningskedjorna mycket snabbare”, säger Jenny Edelborg, smittskyddssjuksköterska.

Elever i riskzonen har ökat kraftigt – fler kan missa examen

219 elever riskerar att inte klara sin gymnasieexamen i år. Det är en kraftigt ökning jämfört med förra året, och nu sätts flera åtgärder in för att stötta eleverna i riskzon.

Utmaningar med undervisning på distans i Komvux

Elever som studerar inom den kommunala vuxenutbildningen har påverkats negativt av undervisning på distans under pandemin. Det gäller särskilt elever inom sfi som får det svårt när tillfällena att träna svenska med lärarna och andra elever minskar. Samtidigt är det mycket som fungerat väl under pandemin.

Ny rapport om ungas psykiska mående: Unga uppger att de saknar vuxna att prata med om hur de mår

Många unga har inga vuxna i sin omgivning som de känner att de kan prata med om de mår dåligt. Rapporten, som tagits fram av Fryshuset och Mind, “Hur har du det?” har undersökt ungas psykiska mående genom att ställa frågor om vem unga helst väljer att prata med om hur de mår, och vilka faktorer som påverkar dem att våga berätta för någon att de inte mår bra.

M: Tuffare disciplin och tydligare krav är ett steg på vägen till en likvärdig skola

Ha förväntningar på att barnen ska lyckas i skolan. Ställ krav på disciplin, ansvarstagande och ett tydligt ledarskap. Behåll det fria skolvalet, skriver 12 moderata kommunpolitiker.

Sex av tio lärare missnöjda med lärplattformar

Sex av tio lärare tycker att lärplattformarna i ganska eller mycket låg grad stödjer elevernas lärande. Över hälften skulle inte använda dem om de inte måste. Och tre av fyra måste föra egen dokumentation utanför plattformarna. Det visar en ny undersökning av Lärarförbundet.

Skolsatsning för att förbättra för lärare i skolor med särskilt svåra förutsättningar

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som ska gå till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. Bidraget syftar till att stärka de skolor där behoven är som störst. Statsbidraget är viktigt för att bryta den pedagogiska segregationen.

”Sluta begära att lärarna ska sätta betyg i förtid”

Lärare tvingas på många håll rapportera in betyg långt innan terminen är över – något som i praktiken riskerar att stjäla effektiv undervisningstid från eleverna. Det här borde inte få fortgå och särskilt inte nu under pandemin där varje undervisningstimme är så värdefull, skriver Lärarförbundets ordförande.

De fick ett lyft av att jobba med tvålärarskap: ”Pulsen går ner”

Betygen gick upp och stressen gick ner. Det dåliga samvetet vid sjukskrivning bleknade. Att vara två lärare i stället för en har fått minst sagt positiva effekter på Mellringeskolan i Örebro, konstaterar högstadielärarna Mats Hallman och Ann-Sofi Arnström.

Nu lanserar Skolporten digitala kurser med flexibel start!

Nu lanserar Skolporten digitala kurser som ger både fördjupning och konkreta verktyg att ta med i den egna praktiken. Först ut är programmering i matematik, cirkelmodellen i svenska och metoder för att eleverna ska bli trygga att tala inför grupp. Dessutom ett helt kurspaket för att stötta nya lärare.

Kökspersonal i Östersund nekas skyddsutrustning i skolmatsalarna – ”Gråter av oro”

Hur smittsäkert är det för kökspersonal att vistas i skolmatsalarna? Inte tillräckligt säkert enligt dem själva, och man vill därför att arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddutrustning.

Få grepp om hur programmering kan integreras i undervisningen

Mikael Tylmad, programmeringsproffs, författare och systemadministratör på Södertörns friskola, du har designat Skolportens digitala kurs Programmering på högstadiet.

Fusket med Sveriges Pisa-resultat

Vad är skälen till att det fuskades med Sveriges Pisa-resultat? Är det så att vår skolpolitik styrs i alltför hög grad av internationella jämförelser? Och hur ska vi mäta kunskap egentligen? Peter Wennblad diskuterar med nationalekonomen Magnus Henrekson och Isak Skogstad (L). (webb-radio)

Pisa-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande

I samband med Pisa-undersökningen 2018 undantogs ett stort antal svenska elever från att delta. Riksrevisionen konstaterar att detta delvis gjordes på felaktiga grunder, och att regeringen och Skolverket inte har följt upp genomförandet. Det har heller inte gjorts någon trovärdig utredning i efterhand. (pdf)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Betyg och bedömning

Betyg och bedömning

Betyg och bedömning väcker åsikter – håll dig uppdaterad inom ämnet med de senaste nyheterna.

Till fokussida
Skolportens digitala kurser
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Maria Wiman prisbelönt lärare, debattör och författare, leder Skolportens digitala kurser för nya lärare. Här förmedlas mycket av den tysta kunskap som inte lärs ut på lärarutbildningen och som erfarna lärare tar för givet.

Skolporten
Fokussida
Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion och samlar nyheter, debatt och forskning.

Till fokussida
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Eino Örnfeldt – ny generaldirektör med erfarenhet från högskoleområdet

”Min bild av Universitets- och högskolerådet är att det är en väl fungerande myndighet som sedan starten fått en allt tydligare profil som en myndighet.” Det säger Eino Örnfeldt, UHR:s nya generaldirektör från och med den 3 maj.

Marie Blomberg blir ny skolchef

Marie Blomberg heter den nya skolchefen i Härnösand. Hon jobbar nu som skolchef i Dorotea kommun och börjar sin nya tjänst i Härnösand i början av augusti.

Inger Ashing ny ordförande för Folkbildningsrådet

Inger Ashing har valts till ny ordförande för Folkbildningsrådet. Hon är sedan två år tillbaka ledamot i styrelsen och tar över ordförandeskapet efter Catharina Håkansson Boman.

Läs fler Namn och Nytt
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Utmärkelser

Nytt pris till skolklasser som skildrat pandemilivet för framtiden

För första gången delar UR och Nordiska museet ut utmärkelsen ”Årets skaffare” till två skolklasser som särskilt väl hjälpt museet att dokumentera sina liv för framtiden. Årets vinnare är klass 6 A på Brotorpsskolan i Bagarmossen och klass 5 A på Rörsjöskolan i Malmö. Insamlingen Mitt liv har så här långt genererat 1326 inskickade bidrag och alla dessa sparas för framtiden i Nordiska museets samlingar.

Fyra lärare fick pris i ceremoni på The Factory

Vinnarna av Sollentuna Lärarpris 2020 är utsedda, och de som vann första pris fick på måndagen delta i en ceremoni på the Factory. Lärarpriset delas ut varje år i kategorierna hållbarhet, digitalisering och tillgänglighet, plus ett pris där eleverna själva har nominerat kandidater.

Haninge kommun vinner nationellt pris för säkra och trygga skolvägar

Haninge kommun har tilldelats priset GuldTriangeln av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

Läs fler
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer