Särskilt stöd – en ledningsfråga

De specialpedagogiska insatserna måste bli effektivare. Och det går – även med knappa resurser, menar forskare.

Genom att vid behov stötta med specialpedagogiska insatser ska skolan ge alla elever en bra grund för fortsatta studier och yrkesliv. Dit har vi inte nått än. Mer än 14 procent av eleverna lämnar grundskolan utan behörighet för att söka till gymnasieskolans nationella program, och i Skolinspektionens granskningar hör brister i arbetet med särskilt stöd till de vanligaste anmärkningarna. Mer än hälften av grundskolorna och nästan hälften av gymnasieskolorna gör inte tillräckligt på detta område, enligt Skolinspektionen.

De specialpedagogiska insatserna behöver alltså bli mer effektiva. Men hur? Vad kan rektor göra för att allt engagemang som ägnas åt specialpedagogik ska ge större utdelning?

Gunilla Lindqvist

Gunilla Lindqvist. Foto: Ulf Palm.

Faktiskt en hel del, menar Gunilla Lindqvist, forskare inom specialpedagogik vid Högskolan Dalarna och Uppsala universitet, samt en av författarna till boken Stöd och anpassningar – att organisera särskilda insatser som kom ut i oktober 2015. Hon har också mångårig erfarenhet som specialpedagog.

”Specialpedagogiken är skolledarens största utmaning, menar forskaren Gunilla Lindqvist.”

Gunilla Lindqvist betonar att det finns gott om skolledare som redan gör ett storartat jobb när det gäller specialpedagogik. Men för den som står en smula villrådig inför skolans specialpedagogiska utmaningar är hennes första råd att rektor ska inse och bejaka sin roll som ledare för den specialpedagogiska verksamheten.

– I Sverige har vi inte haft en tradition av att de specialpedagogiska frågorna ägs av skolledningen, säger hon. Rektor har ofta varit för lite involverad i specialpedagogiken och delegerat för mycket – ibland på tok för mycket.

Hon konstaterar att ansvaret i stället lagts på, eller plockats upp av, specialpedagoger, speciallärare eller inofficiella ledare i organisationen, och att resultatet därför blivit ojämnt. Vissa gör ett fantastiskt jobb, andra förmår inte att se till helheten eller kan styras av egenintressen.

– I både skollag och läroplaner har nu rektors ansvar för extra anpassningar och särskilt stöd accentuerats markant, säger Gunilla Lindqvist. Det är inte längre något snack om saken. Och jag skulle vilja påstå att specialpedagogiken är den största utmaningen skolledaren har i sitt jobb.

Specialpedagogikens resurser är knappa. Storverk ska åstadkommas med blygsam budget. Inte konstigt om diskussionen om specialpedagogikens tillkortakommanden lätt hamnar i konstateranden om resursbrist. Gunilla Lindqvist betonar att hon väldigt gärna vill se mer pengar till skolan och till specialpedagogiska insatser.

Men det finns ofta mycket att utveckla, även med befintlig budget, betonar hon. Och även om det är naturligt att fokusera på hur den konkreta specialundervisningen ska bedrivas får inte de organisatoriska frågorna glömmas bort.

– Vi har inte lagt tillräckligt stor vikt vid det organisatoriska, trots att det kan finnas mycket att göra för att förbättra organisationen. Det kan gälla allt från att förändra vilka grupper som går till matsalen samtidigt, till hur resurser fördelas: om man behöver vara två lärare i klassen oftare eller andra omprioriteringar. Många av dessa frågor kan bara avgöras av rektor, som sitter med budgeten.

Att den specialpedagogiska verksamheten leds av skolledningen förbättrar också förutsättningarna för ett mer systematiskt arbete – tillexempel i form av regelbunden uppföljning.

– Det räcker inte att sätta in åtgärder, man behöver utvärdera också. Det har vi haft svårt för i svensk skola, säger Gunilla Lindqvist. Har man valt en åtgärd som ger bra resultat borde den kanske gå att ta bort så småningom. Tycker man att insatsen inte fungerar så borde man ju fundera på andra åtgärder. Trots det vet vi att det som erbjuds ofta är en eller två timmars specialundervisning i veckan under lång tid – kanske flera år.

Mara Westling Alodi

Mara Westling Alodi. Foto: Eva Dalin.

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, resonerar i samma banor.

– Man behöver ha ett experimentellt sätt att tänka, pröva sig fram, se vad som fungerar och inte automatiskt fortsätta med samma stödåtgärd, säger hon. Insatserna måste anpassas efter elevernas behov – ibland är det mer effektivt med en intensiv insats under en begränsad period än att erbjuda enstaka timmar under en längre tid.

Mara Westling Allodi menar att något av det viktigaste rektor kan göra är att ge tid och utrymme för lärarna att tillsammans utveckla undervisningen – såväl den ordinarie undervisningen som specialpedagogiken. När det fungerar bäst så är den specialpedagogiska kompetensen ett perspektiv som finns med från början, och hjälper lärarna att få med sig elever med skilda behov inom ramen för den ordinarie undervisningen. Den är inte i första hand en funktion som kopplas in efteråt för att lösa redan uppkomna problem.

– Det gäller att redan från början ta hänsyn till att undervisningen behöver till-godose olika behov, säger Mara Westling Allodi.

– Att arbeta med motivation och arbetsmiljö, att jobba vidare med kvaliteten i både undervisning och det som gäller psykosociala faktorer. Individuella insatser kommer alltid att behövas, men skolan kommer inte att klara sitt uppdrag om den på grund bristfällig pedagogisk verksamhet skapar en stor andel elever i behov av enskilt stöd.

Både Mara Westling Allodi och Gunilla Lindqvist återkommer till vikten av ett inkluderande perspektiv i skolan, och att specialpedagogiken i hög grad bör vara integrerad i den ordinarie undervisningen.

I stället för att elever i behov av särskilt stöd regelmässigt flyttas från klassen till särskild specialundervisning, bör man fråga sig om inte den ordinarie verksamheten i klassrummet kan breddas, så att den svarar mot elevers olika behov – kanske med fler lärare närvarande.

Men det integrerade idealet är än så länge rätt långt från verkligheten, berättar skolforskaren Joacim Ramberg, Stockholms universitet, som undersökt hur och var speciallärare och specialpedagoger i gymnasieskolan ger stöd åt sina elever.

– Att ge stöd utanför klassrummet är det som de gör allra mest, säger han. Att ge stöd i klassrummet gör de allra minst.

Joacim Ramberg

Joacim Ramberg. Foto: Lina Bylund.

Joacim Ramberg konstaterar att behoven är olika och att det måste finnas utrymme för åtgärder såväl enskilt som i klassrummet. Men när övervikten är så markant – 87 procent av gymnasieskolorna rapporterade att merparten av deras stöd gavs utanför klassrummet – är det lätt att bli bekymrad, menar han.

– Både nationella och internationella riktlinjer, skollagen, Salamancadeklarationen, är tydliga: Målet är en gemensam skola där vi undervisas tillsammans, oavsett svårigheter och brister. Det här går tydligt emot den tanken.

För att lärare ska kunna ta hand om elever i behov av stöd  inom ramen för den ordinarie undervisningen krävs kompetens, understryker Gunilla Lindqvist. Rektor behöver se till att de får nödvändig fortbildning – samt stuva om i verksamheten för att frigöra den tid som behövs.

– Det kan handla om att skjuta till pengar för en vikarie, men också om att omfördela resurser, att göra en storgrupp ibland, för att frigöra en person. Säger man bara ”Tyvärr, vi har inte råd. Du får göra det på din fritid” så kommer det kanske inte att bli så mycket förändring på skolan.

Gunilla Lindqvist påpekar att det är viktigt att även rektor är konkret involverad i den pedagogiska verksamheten. Att röra sig ute i klasserna, att känna alla elever, veta vilka av dem som behöver extra stöd, ta en aktiv roll ända in i klassrummet – sådant gör skillnad. Dels för att det ökar förutsättningarna för en förtroendefull dialog med både elever och lärare, dels för att en insatt rektor kan bidra mer konkret med förslag och tankar om hur skolan kan utveckla sitt specialpedagogiska stöd.

>>> Läs också artikeln Inte längre skilda världar här

– I en studie letade vi upp rektorer som dels arbetade på skolor med goda resultat på de nationella proven, dels hade ett ledarskap som präglas av inkluderingstanken, berättar Gunilla Lindqvist. Något som återkom i våra intervjuer med dem var hur centralt det var för dem att delta i pedagogiken och ha kontakt med eleverna. ”Helst gör jag mitt administrativa arbete efter klockan tre när eleverna gått hem”, som en rektor sa.

Men precis som lärare, speciallärare och specialpedagoger behöver en bra skolledare i ryggen för att lyckas, behöver rektor kunna luta sig mot en klok huvudman för skolan, betonar Mara Westling Allodi.

– Vissa kommuner ger långsiktigt och kontinuerligt stöd till skolor där behovet av extra stöd är stort, säger hon. I andra kommuner skapas en konkurrenssituation där man stirrar sig blind på genomsnittliga resultat i stället för att erkänna att olika skolor kan ha helt olika elevunderlag.

Huvudmannens inställning kan bli helt avgörande för skolans framtid, slår hon fast. Med förtroende från utbildningsförvaltningen kan man utveckla en skola som befinner sig i en svår situation och förbättra resultaten. Men det finns en risk för en negativ spiral, med upprepade rektorsbyten och en demoraliserad lärarkår, om huvudmannen främst ser det som sin roll att kritisera skolans resultat.

Mara Westling Allodis råd till en utbildningsnämnd som vill ge skolor med omfattande problem förutsättningar för att arbeta konstruktivt, är att ha realistiska förväntningar, acceptera att det tar tid att genomföra förändringar samt att sätta värde på flera typer av mål och resultat, inte bara betygsresultat.

– Att en skola arbetar inkluderande och ser till att elever med olika svårigheter lyckas – till exempel att den motiverar elever i riskzonen att komma till skolan och får dem att klara av sin utbildning  – har ett stort samhälleligt värde, framhåller Mara Westling Allodi.

Skolor som arbetar med dessa demokratiska utbildningsuppdrag borde få erkännande för det, menar hon.

– Inte sällan har ett fåtal skolor i en kommun en mycket högre andel elever i behov av särskilt stöd än övriga skolor. Det är viktigt att huvudmannen medger det och ger dem rimliga resurser, i stället för att kritisera dem för att deras resultat är lägre än de andra skolornas.

Av Anders Nilsson

>>> Läs också artikeln Inte längre skilda världar här

Diagnoser styr för mycket

Diagnoser om funktionsnedsättning har blivit ett påtryckningsmedel i kampen om specialpedagogiska resurser –  trots att det inte borde vara så.

Skolan ska erbjuda särskilt stöd till elever som har ett konstaterat behov, oavsett om det finns en diagnos eller inte.

Det framgår av en ny kunskapsöversyn från Skolverket, Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. Författare är forskaren Lena Hammarberg.

Hon konstaterar att elever med funktionsnedsättning i dag är en stor och heterogen grupp, som spänner från barn med grav funktionsnedsättning i särskolan till grundskolans och gymnasiets elever med lindriga problem, till exempel dyslexi.

Rapportförfattaren kritiserar också att diagnoser i alltför hög grad blivit styrande för valet av åtgärder, fastän olika elever med samma diagnos kan ha mycket olika stödbehov.

Karin Wahlström, enhetschef på Skolverket, säger att rapporten dels visar att det här är svåra frågor, dels att det är något som man jobbar mycket med i verksamheten.

– Rapporten väcker många tankar, inte minst den avslutande diskussionen, som tar upp en rad angelägna frågor: om diagnosernas betydelse, om hur inkluderingstanken förverkligas och om hur man ska se på måluppfyllelse och kravställande.

Av Anders Nilsson

____

Läs mer:

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning – en sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014, av Skolverket.se.

Stöd och anpassningar – att organisera särskilda insatser, av Gunilla Lindqvist och Annica Rodell.


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2015, beställ ditt ex här!

Skolporten_omslag_2_2016_stor

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute 21 mars!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2016-01-09 14:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-18 09:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika är bra

Att anpassa skolan efter elevers olikheter gynnar alla elevers lärande – inte bara dem som behöver stöd.

Inte längre skilda världar

Att integrera specialundervisning och ordinarie undervisning har haft positiv effekt på elevernas lärande – och minskat medarbetarnas frustration.

Efter skyddsstoppet – på måndag har eleverna ordinarie schema igen

Från och med måndag återgår Nya Raketskolan i Kirunas dryga 200 mellanstadieelever till ordinarie schema. Eleverna har haft kortare skoldagar efter att huvudskyddsombudet från Lärarförbundet stängde skolan på grund av personalbrist för två veckor sedan.

”Antipluggkultur bland pojkar är en myt”

Pojkarna har halkat efter mer och mer i den svenska skolan. Och inte mycket har gjorts för att försöka vända utvecklingen. Istället har skulden ofta lagts på pojkarna själva, skriver forskaren Fredrik Zimmerman.

Skolverket ser hälsoutmaningar för ukrainska barn

Ukrainska barn i svenska skolor klarar sig bra kunskapsmässigt. Men hur de mår är svårare att veta. Till Uppsala län har det kommit ett hundratal barn. ”Pedagogiskt verkar det funka bra. Den stora risken som vi ser det är hur de mår, om de får ett socialt sammanhang. Det finns risk att det hamnar utanför det ’normala samhället'”, säger Anders Lindquist på GD-staben på Skolverket.

Ungas tillit minskar: ”allt kan vara fejk”

I åratal har svenska elever drillats i att inte lita på allt de ser på nätet. Nu höjs röster för att källkritiken riskerar att slå över till en allmän misstro.

Skolplattform hackad – personuppgifter på skolelever från Västerås kan ha läckt ut

Uppgifter om elever från ett trettiotal kommuner har läckt ut efter att portalen Vklass blivit hackad. Västerås använder skolplattformen och har informerats om intrånget, men det är oklart om några personuppgifter om elever i Västerås har läckt ut.

Replik: Academedias formuleringar vilseleder

Själva existensen av börsnoterade bolag som Academedia har stöd av 20 procent av väljarna. Det är inte någon stor majoritet utan en ganska liten minoritet, skriver Marcus Larsson, grundare av tankesmedjan Balans och friskollärare.

Halva lärarkåren ratar lovskola: ”En extra vecka kompenserar inte mångåriga brister”

Nära hälften av de tillfrågade lärarna i en ny undersökning av lärarfacken tycker utökad lovskola är en dålig idé. Politikerna borde börja med att säkra att eleverna får den hjälp de har rätt till under ordinarie undervisningstid, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

”Språksvaga barn hjälps inte av att bli utpekade utan av att läsa mer”

Utanförskap och bristande språkkunskaper diskuterades flitigt i valrörelsen. Men lösningen är inte utpekande och ökad kontroll. I stället måste alla aktörer inom litteraturområdet ges bättre stöd för att åtgärda grundproblemet, skriver Helene Öberg, Svensk biblioteksförening.

”Skolledarna viktiga i kampen mot rasism”

Skolledarna har en mycket viktig roll för att bekämpa rasismen i skolan. Det gör stor skillnad om lärarna känner att de har ledningens stöd. Det säger Christer Mattsson som i många år forskat om högerextremism.

Facket stoppade undervisning om självmord – ”kändes inte tryggt”

När gymnasielärarna i Borås fick i uppdrag att undervisa kring självmord protesterade facket. För att stoppa arbetsuppgiften samlade LR in hundratals namnunderskrifter – och vann striden. ”Vi har inte utbildning för ett så svårt ämne”, säger Borås föreningsombud Anne Pihlo

Bollsporten som får alla att vilja delta

Ingen ska känna sig som en förlorare på Johnnie Lindgrens idrottslektioner. Därför har han uppfunnit en rad olika aktiviteter som utmanar alla elever – fast på olika sätt. En av dem är straffboll som inte går att vinna utan ett intensivt lagarbete.

Debatt: Värna om lärandet i stunden

Vi bör ge det situationsbaserade lärandet större plats på fritidshemmet. Det är just på fritidshemmet som vi har möjlighet att anpassa lärandet efter elevernas intressen – utan att behöva göra avkall på det centrala innehållet i läroplanen, skriver läraren i fritidshem Mats Andersson.

Debatt: 2 av 3 gymnasieelever inte förberedda för arbetslivet

Vi vill att regeringen säkrar entreprenörskapsämnet på samtliga gymnasieprogram. Det skriver Frida Wimelius regionchef, Ung Företagsamhet Västerbotten och Gustav Paringer ordförande Ung Företagsamhet Västerbotten.

Akut lärarbrist stänger skola på obestämd tid – ”Vi lever inte upp till lagens krav”

Lärarbrist och ohållbar arbetsmiljö på Nya Raketskolan i Kiruna gör att över 200 elever får stanna hemma efter huvudskyddsombudets skyddsstopp. Förvaltningschefen stöder fackets agerande: ”Människor ska inte bli sjuka av jobbet.”

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Namn och Nytt
Sanne Kofod Olsen föreslås bli ny rektor vid Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Konsthögskolans styrelse föreslår att regeringen utser Sanne Kofod Olsen, för närvarande dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet, till högskolans rektor med tillträde våren 2023.

Klart med ny avdelningschef för förskola, grundskola, Stureplan och elevhälsa

Sofia Pettersson blir avdelningschef med ansvar för förskola, grundskola samt den sammanslagna enheten Stureplan och elevhälsan på barn och utbildning i Skara kommun.

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör

Kulturrådet har utsett Sveriges nya Läsambassadör. Kulturskribenten och författaren Nioosha Shams tar över efter Bagir Kwiek. Under två år kommer hon att arbeta främst för flerspråkiga ungdomars läsande.

Läs fler Namn och Nytt
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

Här är årets bästa förskolekök!

20 förskolor var nominerade till Årets förskolekök 2022, ett pris som delades ut på en stor gala i Helsingborg förra veckan. Almarevägens förskola i Järfälla drog längsta strået.

Hon är årets bästa skolkock: ”Det är en otrolig ära”

I Strängnäs finns Sveriges bästa skolkock, Louice Karlsson. Hon lagar tillsammans med sina kollegor på Lillhagaskolan i Nykvarn 550 portioner mat varje skoldag.

Fyra skolor får europeiskt lärarpris

Fyra skolor i Sverige är vinnare av EU-kommissionens europeiska lärarpris för innovativ undervisning 2022. Priset går till lärare på förskolor, grundskolor, högskoleförberedande gymnasieskolor och yrkesgymnasier som har utvecklat undervisningen genom europeiska projekt inom programmet Erasmus+.

Läs fler
Nyhetskategorier