Skola + Marknad = Problem

Av det ena lägret upplevd som ”närmast kommunist”, från andra hållet kritiserad för sin krassa ekonomiska människosyn.
Som nationalekonomisk skolforskare har Jonas Vlachos retat upp både pedagoger och beslutsfattare. I dag verkar båda lägren mer positivt inställda.

Jonas Vlachos

Jonas Vlachos är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör. Foto: Jimmy Eriksson

Jonas Vlachos minns den första nationalekonomiska konferensen om skolfrågor som han var med och arrangerade. Det var 2003. Förutom ekonomer var lärarhögskolor och pedagogiska institutioner inbjudna.

– Vi fick väldigt negativa reaktioner därifrån, säger han. De tyckte att vi inte förstått någonting, att man inte får använda data som vi gjorde, att vår syn på de här frågorna var skrämmande okunnig.

Han minns också den första skolrelaterade vetenskapliga artikeln han skrev. Den handlade om hur lärares förmågor har utvecklats över tid.

För att låna Aftonbladets rubrik från intervjun i oktober 2008: Lärarnas IQ sjunker.

– Att selekteringen in i läraryrket försämrats över tid visste alla, men vi satte siffror på det. Det provocerade något enormt. I Pedagogiska magasinet ägnade en skribent tio, tolv sidor åt att lusläsa vår rapport och kritisera vår krassa människosyn.

Sådana reaktioner ser Jonas Vlachos knappast alls i debatten längre, trots att han numera ofta tycker till om skolan – inte minst på den välbesökta bloggen Ekonomistas, som han varit med och grundat. Kanske har nationalekonomi och pedagogik närmat sig varandra, funderar han.

– Jag tror att det har skett en viss konvergens. Jag tror också att mycket av det jag har sagt på senare år har fallit i rätt god jord i pedagogiska kretsar, och när man gillar mina slutsatser är man också mer benägen att acceptera mina analysmetoder.

En sådan fråga är den svenska skolmarknaden, där Jonas Vlachos länge argumenterat för att konkurrens och marknadsstyrning inte är någon bra modell för ett skolsystem. Den kritiken är han inte ensam om, men det som gör Vlachos lite ovanlig i debatten är att han använder en nationalekonoms språk och metoder för att kritisera motståndarnas ekonomiska argument.

För det är inte så, förklarar han, att nationalekonomin hävdar att marknadslösningar och konkurrensutsättning är bäst i alla lägen. Tvärtom finns en massa nationalekonomisk teori och empiri om vilka problem som hindrar en marknad från att fungera. Det är bara det att så få skolbyråkrater kan tillräckligt mycket om nationalekonomi, och så få nationalekonomer har intresserat sig tillräckligt mycket för skolan:

– Jag tror att mitt skrå har en del i ansvaret för att det blivit så här. Nationalekonomer har generellt en stor tilltro till konkurrensutsättning. Men när man sätter sig in i skolvärlden inser man att förutsättningarna för en fungerande marknad är genuint dåliga: vi kommer att få problem. Inget som jag har fört fram har väckt uppseende bland nationalekonomer runt omkring mig. Däremot har ju andra reagerat starkt.

Han betraktades närmast som kommunist, säger han, när han 2009 gav sig in i debatten och hävdade dels att kunden inte alltid har rätt på skolmarknaden, dels att driftsformen spelar roll. Och bara för ett par år sedan, i september 2011, blev det kalabalik när Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, släppte rapporten Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?.

I boken konstaterar åtta forskare, däribland Jonas Vlachos, att konkurrensutsättandet och privatiseringarna i svensk skola, vård och omsorg är förenade med en rad problem, och inte generellt kan sägas ha lett till förbättringar i verksamheten. Motangreppen från förespråkare av marknadslösningar blev hätska. Vd:n för SNS reagerade med att belägga bokens redaktör med debattförbud och fick i sin tur sparken för sitt försök att tysta en forskare.

I dag hade boken knappast väckt lika mycket rabalder, menar Jonas Vlachos.

– Det var sista gången jag kan påminna mig att vi fick ordentligt med mothugg. Debatten har förändrats mycket sedan dess. I dag säger till och med regeringen att driftsformen spelar roll i skolan, för att ta ett exempel. Det är ju innebörden av Anders Borgs besked om att riskkapitalisterna ska bort från skolmarknaden. Och det är motsatsen till vad man sagt under väldigt lång tid.

Det finns två grundläggande skäl till att en skolmarknad inte kan förväntas fungera väl, förklarar Jonas Vlachos. I nationalekonomiska termer: ”externaliteter” och ”informationsproblem”.

– ”Externaliteter” är enkelt uttryckt att kunden faktiskt inte alltid har rätt, förklarar han. Oftast har samhället inga åsikter om vad du som kund väljer, till exempel vart du reser på semestern. Men för skolan har vi nationella mål, och det är inte alls säkert att eleverna och deras föräldrar väljer skola efter hur väl den tillgodoser samhällets mål.

I vissa avseenden, som betygssättning, står individens mål och samhällets mål i ganska tydlig motsättning till varandra. Och om kunden inte har rätt kommer marknadsmekanismerna inte att dra åt rätt håll.

Det andra kruxet, ”informationsproblem”, innebär att en marknad inte kommer att fungera om kunderna inte kan få tillförlitlig information om de olika alternativ som de ska välja mellan. Även den som är missnöjd med en skola drar sig ofta för att byta, för det är svårt att i förväg veta vad man egentligen byter till. I värsta fall kan det ju till och med bli värre. Insatsen är dessutom hög – ett skolbyte görs inte i en handvändning och har både sociala och pedagogiska konsekvenser.

– Men även om skolmarknaden fungerade så vore den problematisk, eftersom vi har bestämt att eleverna ska få en bra och likvärdig undervisning, säger Jonas Vlachos. All nationalekonomisk empiri visar att fri konkurrens leder till det motsatta: stora skillnader i produktivitet mellan olika leverantörer.

”Även om skolmarknaden fungerade så vore den
problematisk, eftersom vi har bestämt att eleverna
ska få en bra och likvärdig undervisning”

Vad gäller ekonomisk styrning är principerna ”likvärdighet” och ”marknad” faktiskt varandras motsatser, påpekar han. Tanken med marknadsstyrning är att resurser ska styras från sämre utförare till bättre, vilket kommer att öka avståndet mellan dem. Styrning utifrån likvärdighetsprincipen innebär det omvända: att sätta in åtgärder för att höja kvaliteten hos svaga skolor, så att spannet mellan bra och dåliga skolor minskar.

– Motsättningen går inte att komma ifrån. Man kan inte styra enligt båda principerna, utan måste bestämma sig för vilket paradigm som ska få vinna.

En annan skolfråga som Jonas Vlachos intresserat sig för är hur elevernas prestationer bedöms och betygssätts. Han har bland annat visat att olika typer av skolor har olika praxis vid rättningen av nationella prov – friskolorna är generösare – men också att olika elever bedöms olika. Tydligast märks detta genom att elever med goda betyg från grundskolan bedöms mer välvilligt på gymnasiets nationella prov. Det finns även en tendens att flickor och barn till välutbildade bedöms relativt generöst.

Jonas Vlachos

Jonas Vlachos anser att det svenska betygssystemet slår oerhört hårt mot den som misslyckas.

Men subjektiviteten är inte det enda problemet med bedömningen, lägger Jonas Vlachos till. Det nuvarande betygssystemets konstruktion vittnar om en både osympatisk och irrationell fixering vid elevernas svagheter.

– Vårt betygssystem slår oerhört hårt mot den som misslyckas. Springer du vilse på orienteringen får du inte fullständigt betyg i idrott. Samma sak i alla andra ämnen: det är alltid din sämsta förmåga som styr betyget. Ingen annanstans i samhället blir man så hårt bedömd utifrån sina svagaste sidor. Det är desillusionerande och demotiverande.

Har du funderat på varför det ser ut så?

– Ja. Jag tror att det infördes som ett försök att hantera betygsinflation. Tidigare fanns nog en motsatt tendens – att ett enstaka starkt moment kunde höja betyget. Nu gjorde man tvärtom, i ett missriktat försök att skapa likvärdighet.

Själv associerar jag till industriell kvalitetssäkring. En tillverkad komponent bedöms ju efter sin sämsta egenskap. Skruven ska kasseras om den inte uppfyller kravspecen i alla avseenden.

– Det kan nog stämma att logiken kommer därifrån. Men att resonera så om människor är inte bara obehagligt utan dumt. En skruv har i princip bara en funktion och måste passa för det, medan arbetsmarknaden efterfrågar extremt varierande kompetenser och behöver människor som är bra på olika saker. Ändå har vi ett betygssystem som faktiskt inte uppmuntrar elever att utveckla sina starka sidor, utan som helt fokuserar på deras svagheter.

Samma sak gäller den enorma uppmärksamhet som ägnas åt gränsen mellan godkänd och icke godkänd, tycker han. De elever som inte tar sig över gränsen straffas ut ur skolsystemet. Till vilken nytta?

– De hade förstås också kunnat bli produktiva medborgare i framtiden, om de fått fortsätta i skolan. De är inte bra på allt, men förmodligen på något. Att straffa ut dem är väldigt kostsamt. Samtidigt leder de här mekanismerna till att skolorna – och det antar jag är meningen – lägger stora resurser på just de elever som befinner sig på gränsen till godkänt. Men skolans uppgift är faktiskt att utbilda alla.

Empiri är ett ord som återkommer många gånger i samtalet med Jonas Vlachos. För honom är ett bra sifferunderlag det naturliga avstampet för varje diskussion. Men den inställningen präglar inte skoldebatten som helhet, konstaterar han.

– Jag är förbluffad över hur lite folk intresserar sig för att ta reda på hur saker egentligen förhåller sig. Som när Jan Björklund påstod att nya undervisningsmetoder särskilt drabbar pojkar. Tittar du på data ser du att det inte alls hänt något dramatiskt de senaste 15–20 åren i det avseendet. Pojkar har alltid varit sämre i skolan; John Locke skrev om det på 1600-talet.

Skillnaden i dag är att betygssystemet gör att det får mycket värre konsekvenser att vara sämst. Det är en rent administrativ förändring utan någon koppling till nya undervisningsmetoder.

– Det hade man kunnat komma underfund med ganska snabbt om man hade bekymrat sig om att titta på data. Det blir en väldigt förvirrad, ideologiserad och inte alls konstruktiv debatt, när man letar förklaringar till en påstådd utveckling som kanske inte finns. Där tycker jag att vi nationalekonomer fyller ett tomrum. Vi försöker utgå från data så långt det är möjligt.

Är de nationalekonomiska respektive pedagogiska diskussionerna om skolan två olika debatter eller är de samma?

– Det är samma skola och samma debatt. Numera har vi ett visst utbyte mellan disciplinerna, även om det är en utmaning eftersom varje vetenskap har sitt eget språk. Vi är bra på olika saker och kompletterar varandra. Nationalekonomer har inte mycket att tillföra om vad som sker i klassrummet, men däremot kan vi bidra med tankar om de styrmetoder som sätter ramarna för vad som kan ske i klassrummet.

Av Anders Nilsson

Foto Jimmy Eriksson

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2014. 

Sidan publicerades 2014-04-06 11:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-09-30 11:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling. "På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra", säger Ilona Rinne.

Karin Berg: Den bästa läraren

Relationen med eleverna spelar roll. Det vittnar eleverna om, och det bekräftas av forskningen. Men vår relation ska utgå från det vi ska lära oss, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor. Då fordras ny kunskap för att åstadkomma praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande, skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Sista terminen i nian : Öppet hus

Det är dags för Öppet hus inför valet till gymnasiesärskolan. Vi följer med några elever från klass 9D på Ekholmsskolan och deras föräldrar när de besöker två skolor med olika inriktningar. (webb-tv)

Sista terminen i nian : Antagningsbeskedet

Det preliminära antagningsbeskedet för gymnasiesärskolan är klart. Eleverna i klass 9D på Ekholmsskolan får besked om vilken skola och vilket program de kommit in på. (webb-tv)

”Kunskapslyftet måste fortsätta”

Tre procent fler har antagits till en utbildning nu när höstterminen startat vid Sveriges universitet och högskolor. Det är positivt, vårt land behöver fler med högskoleutbildning för att möta de stora behoven av välutbildad personal. Men detta kräver också bra förutsättningar för att kunna studera. Därför kommer jag och regeringen gå vidare med en rad reformförslag, skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

”Länge leve kritikerna!”

Sedan höstterminen började har jag återkommande sett diskussioner om hur lärare uttrycker sig på sociala medier. Striden tycks stå mellan de som menar att vi ska berätta hur bra saker är i skolan mot de som vill lyfta skolans problem. För den som läst mina texter mer än en gång är det väl ingen skräll att jag tycker de kritiska perspektiven är viktiga, skriver f.d läraren Mikael Bruér i ett blogginlägg.

Populärkultur blir historieundervisning

Hej Mikael Bruér, författare och universitetsadjunkt vid Malmö universitet. Du ska föreläsa på Skolportens konferens med SO i fokus. Bland annat om historiebruk, vad är det?

”Räds inte de stora miljöfrågorna”

Räds inte de stora miljöfrågorna i förskolans NO-undervisning. Det säger Cecilia Caiman, forskare och lärar- och förskollärarutbildare, som ska föreläsa på Skolportens konferens om naturvetenskap i förskolan. 

Nu blir det enklare för studenter att skriva uppsats

Tutorlerning heter det nya webbverktyget som ska hjälpa universitetsstudenter i uppsatsdjungeln av regler och krav. För som docent Magnus Hansson på Örebro Universitet konstaterar: ”Att skriva uppsats är svårt!”.

Sociala medier försämrar sömn och skolresultat

Enligt studier är vart tredje barn inne på sociala medier minst tio gånger per dag – och natt. Det sistnämnda har Pernilla Garmy, biträdande professor i vårdvetenskap på Högskolan Kristian­stad, fokuserat på när hon under tio år följt elevers skärm- och sömnvanor.

Ledare: Hängrännor för bättre elevhälsa

För att elevhälsan ska kunna fungera på bästa sätt både internt som externt, med hälso- och sjukvården och socialtjänsten, krävs samverkan. Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolportens magasin, skriver om vikten av hängrännor i senaste numret av Skolportens magasin.

”Det är enkelt att bli smart på nätet”

Hugo Ewald, journalist på Dagens Nyheter, föreläsare på Skolportens konferens om källkritik.

Stina mådde så dåligt att hon blev hemmasittare

Stina Engström var en helt vanlig tjej i mellanstadiet. Hon hade kompisar, bra lärare och inga problem hemma. Men så började ångesten och oron smyga sig på. Hon gick i sexan och fick ont i magen bara av att gå på bussen – den skulle ju till skolan. ”Det är som att förklara känslan glad för någon som aldrig varit glad”, säger hon.

Skolportens magasin nominerat till Publishingpriset

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 i kategorin tidskrifter/magasin.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Elevhälsa. Samordningen av elevhälsan ses nu över av Skolverket och Socialstyrelsen. Inte en dag för tidigt, menar forskarna. INTERVJU: Möt Susanne Kjällander, som forskar om digital teknik i förskolan. SPECIAL: 13 sidor om läsning!

Läs mer!
Lediga jobb
Alla lediga jobb
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att söka dig vidare?

Dags att söka dig vidare?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

Regeringens skolsatsning: Gör om betygssystemet

Regeringen presenterade på fredagen sina satsningar på skolan i den budget som lämnas nästa vecka. Bland annat handlar det om fler lärarassistenter i skolan, ämnesbetyg i gymnasieskolan och digitala nationella prov.

Perspektiv: Skolvärlden måste sluta önsketänka

Allt för många rektorer önsketänker i dag om sina skolor. Betrakta hellre varje skola med realism och välj lösningar efter förutsättningarna. Det skriver Mats Alvesson, professor och organisationsforskare.

”Slopa ämnen om pengarna inte räcker”

Om pengarna inte räcker måste vi kanske slopa modersmålsundervisning och slöjd och musik, varnar rektor Linnéa Lindquist. Hon har startat Skolledarupproret.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Två förstapriser för Byskolan på White Guide Junior-Galan

”Årets skolkock” och ”Årets hållbara offentliga restaurang” finns på Byskolan i Södra Sandby! Priserna delades ut vid den sjunde upplagan av White Guide Junior-Galan som hölls i Malmö på onsdagskvällen.

Almapriset sätter fart på läsningen

Varje år arbetar eleverna på Hjulsta grundskola med Almapriset – världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Under vårterminen sprudlar det av aktivitet kring läsning och litteratur på hela skolan.

”Årets rektor” kommer från Hultsfred

När Årets rektor utsågs, gick priset hedrande till Mattias Kempe Kreutz, bördig från Hultsfred.

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019. ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”, säger han.

Årets skolbibliotek 2019 är Alléskolan i Åtvidaberg

Utmärkelsen årets skolbibliotek 2019 tilldelas Alléskolan, Åtvidaberg. Priset delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen, som är ett nätverk av svenska organisationer som samverkar på nationell nivå för att skolbiblioteken ska bemannas, stärkas och utvecklas.

Läs fler
Namn och Nytt

”Årets rektor” kommer från Hultsfred

När Årets rektor utsågs, gick priset hedrande till Mattias Kempe Kreutz, bördig från Hultsfred.

Anders Jolby blir ny utbildningsdirektör

Nu är det klart att Anders Jolby blir ny utbildningsdirektör i Linköpings kommun. Han tillträder tjänsten den 1 december.

Hon är ny rektor på Godegårds skola

Kathrin Thomas har lett det unika arbetet att återöppna en byskola som stängts, efter att de styrande i Motala kommun ansett elevunderlaget för litet. En uppgift som måste ha krävt förmåga till samordning och okuvlig energi.

Skaras skolchef lämnar med omedelbar verkan

Skaras skolchef Jonny Palmkvist lämnar idag sitt jobb i förtid. Han sa i somras upp sig i protest mot Alliansbudgeten. Sin sista dag skulle han egentligen göra i november, men nu meddelar kommunen att han omgående lämnar sin tjänst.

Kassören tar över rektorns jobb

Pär Steen tar över Berit Öhrvalls rektorstjänst för Tankeborgen Svartlå Fria i Boden och hon tar hans plats som kassör i skolstyrelsen.