Skola + Marknad = Problem

Av det ena lägret upplevd som ”närmast kommunist”, från andra hållet kritiserad för sin krassa ekonomiska människosyn.
Som nationalekonomisk skolforskare har Jonas Vlachos retat upp både pedagoger och beslutsfattare. I dag verkar båda lägren mer positivt inställda.

Jonas Vlachos

Jonas Vlachos är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör. Foto: Jimmy Eriksson

Jonas Vlachos minns den första nationalekonomiska konferensen om skolfrågor som han var med och arrangerade. Det var 2003. Förutom ekonomer var lärarhögskolor och pedagogiska institutioner inbjudna.

– Vi fick väldigt negativa reaktioner därifrån, säger han. De tyckte att vi inte förstått någonting, att man inte får använda data som vi gjorde, att vår syn på de här frågorna var skrämmande okunnig.

Han minns också den första skolrelaterade vetenskapliga artikeln han skrev. Den handlade om hur lärares förmågor har utvecklats över tid.

För att låna Aftonbladets rubrik från intervjun i oktober 2008: Lärarnas IQ sjunker.

– Att selekteringen in i läraryrket försämrats över tid visste alla, men vi satte siffror på det. Det provocerade något enormt. I Pedagogiska magasinet ägnade en skribent tio, tolv sidor åt att lusläsa vår rapport och kritisera vår krassa människosyn.

Sådana reaktioner ser Jonas Vlachos knappast alls i debatten längre, trots att han numera ofta tycker till om skolan – inte minst på den välbesökta bloggen Ekonomistas, som han varit med och grundat. Kanske har nationalekonomi och pedagogik närmat sig varandra, funderar han.

– Jag tror att det har skett en viss konvergens. Jag tror också att mycket av det jag har sagt på senare år har fallit i rätt god jord i pedagogiska kretsar, och när man gillar mina slutsatser är man också mer benägen att acceptera mina analysmetoder.

En sådan fråga är den svenska skolmarknaden, där Jonas Vlachos länge argumenterat för att konkurrens och marknadsstyrning inte är någon bra modell för ett skolsystem. Den kritiken är han inte ensam om, men det som gör Vlachos lite ovanlig i debatten är att han använder en nationalekonoms språk och metoder för att kritisera motståndarnas ekonomiska argument.

För det är inte så, förklarar han, att nationalekonomin hävdar att marknadslösningar och konkurrensutsättning är bäst i alla lägen. Tvärtom finns en massa nationalekonomisk teori och empiri om vilka problem som hindrar en marknad från att fungera. Det är bara det att så få skolbyråkrater kan tillräckligt mycket om nationalekonomi, och så få nationalekonomer har intresserat sig tillräckligt mycket för skolan:

– Jag tror att mitt skrå har en del i ansvaret för att det blivit så här. Nationalekonomer har generellt en stor tilltro till konkurrensutsättning. Men när man sätter sig in i skolvärlden inser man att förutsättningarna för en fungerande marknad är genuint dåliga: vi kommer att få problem. Inget som jag har fört fram har väckt uppseende bland nationalekonomer runt omkring mig. Däremot har ju andra reagerat starkt.

Han betraktades närmast som kommunist, säger han, när han 2009 gav sig in i debatten och hävdade dels att kunden inte alltid har rätt på skolmarknaden, dels att driftsformen spelar roll. Och bara för ett par år sedan, i september 2011, blev det kalabalik när Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, släppte rapporten Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?.

I boken konstaterar åtta forskare, däribland Jonas Vlachos, att konkurrensutsättandet och privatiseringarna i svensk skola, vård och omsorg är förenade med en rad problem, och inte generellt kan sägas ha lett till förbättringar i verksamheten. Motangreppen från förespråkare av marknadslösningar blev hätska. Vd:n för SNS reagerade med att belägga bokens redaktör med debattförbud och fick i sin tur sparken för sitt försök att tysta en forskare.

I dag hade boken knappast väckt lika mycket rabalder, menar Jonas Vlachos.

– Det var sista gången jag kan påminna mig att vi fick ordentligt med mothugg. Debatten har förändrats mycket sedan dess. I dag säger till och med regeringen att driftsformen spelar roll i skolan, för att ta ett exempel. Det är ju innebörden av Anders Borgs besked om att riskkapitalisterna ska bort från skolmarknaden. Och det är motsatsen till vad man sagt under väldigt lång tid.

Det finns två grundläggande skäl till att en skolmarknad inte kan förväntas fungera väl, förklarar Jonas Vlachos. I nationalekonomiska termer: ”externaliteter” och ”informationsproblem”.

– ”Externaliteter” är enkelt uttryckt att kunden faktiskt inte alltid har rätt, förklarar han. Oftast har samhället inga åsikter om vad du som kund väljer, till exempel vart du reser på semestern. Men för skolan har vi nationella mål, och det är inte alls säkert att eleverna och deras föräldrar väljer skola efter hur väl den tillgodoser samhällets mål.

I vissa avseenden, som betygssättning, står individens mål och samhällets mål i ganska tydlig motsättning till varandra. Och om kunden inte har rätt kommer marknadsmekanismerna inte att dra åt rätt håll.

Det andra kruxet, ”informationsproblem”, innebär att en marknad inte kommer att fungera om kunderna inte kan få tillförlitlig information om de olika alternativ som de ska välja mellan. Även den som är missnöjd med en skola drar sig ofta för att byta, för det är svårt att i förväg veta vad man egentligen byter till. I värsta fall kan det ju till och med bli värre. Insatsen är dessutom hög – ett skolbyte görs inte i en handvändning och har både sociala och pedagogiska konsekvenser.

– Men även om skolmarknaden fungerade så vore den problematisk, eftersom vi har bestämt att eleverna ska få en bra och likvärdig undervisning, säger Jonas Vlachos. All nationalekonomisk empiri visar att fri konkurrens leder till det motsatta: stora skillnader i produktivitet mellan olika leverantörer.

”Även om skolmarknaden fungerade så vore den
problematisk, eftersom vi har bestämt att eleverna
ska få en bra och likvärdig undervisning”

Vad gäller ekonomisk styrning är principerna ”likvärdighet” och ”marknad” faktiskt varandras motsatser, påpekar han. Tanken med marknadsstyrning är att resurser ska styras från sämre utförare till bättre, vilket kommer att öka avståndet mellan dem. Styrning utifrån likvärdighetsprincipen innebär det omvända: att sätta in åtgärder för att höja kvaliteten hos svaga skolor, så att spannet mellan bra och dåliga skolor minskar.

– Motsättningen går inte att komma ifrån. Man kan inte styra enligt båda principerna, utan måste bestämma sig för vilket paradigm som ska få vinna.

En annan skolfråga som Jonas Vlachos intresserat sig för är hur elevernas prestationer bedöms och betygssätts. Han har bland annat visat att olika typer av skolor har olika praxis vid rättningen av nationella prov – friskolorna är generösare – men också att olika elever bedöms olika. Tydligast märks detta genom att elever med goda betyg från grundskolan bedöms mer välvilligt på gymnasiets nationella prov. Det finns även en tendens att flickor och barn till välutbildade bedöms relativt generöst.

Jonas Vlachos

Jonas Vlachos anser att det svenska betygssystemet slår oerhört hårt mot den som misslyckas.

Men subjektiviteten är inte det enda problemet med bedömningen, lägger Jonas Vlachos till. Det nuvarande betygssystemets konstruktion vittnar om en både osympatisk och irrationell fixering vid elevernas svagheter.

– Vårt betygssystem slår oerhört hårt mot den som misslyckas. Springer du vilse på orienteringen får du inte fullständigt betyg i idrott. Samma sak i alla andra ämnen: det är alltid din sämsta förmåga som styr betyget. Ingen annanstans i samhället blir man så hårt bedömd utifrån sina svagaste sidor. Det är desillusionerande och demotiverande.

Har du funderat på varför det ser ut så?

– Ja. Jag tror att det infördes som ett försök att hantera betygsinflation. Tidigare fanns nog en motsatt tendens – att ett enstaka starkt moment kunde höja betyget. Nu gjorde man tvärtom, i ett missriktat försök att skapa likvärdighet.

Själv associerar jag till industriell kvalitetssäkring. En tillverkad komponent bedöms ju efter sin sämsta egenskap. Skruven ska kasseras om den inte uppfyller kravspecen i alla avseenden.

– Det kan nog stämma att logiken kommer därifrån. Men att resonera så om människor är inte bara obehagligt utan dumt. En skruv har i princip bara en funktion och måste passa för det, medan arbetsmarknaden efterfrågar extremt varierande kompetenser och behöver människor som är bra på olika saker. Ändå har vi ett betygssystem som faktiskt inte uppmuntrar elever att utveckla sina starka sidor, utan som helt fokuserar på deras svagheter.

Samma sak gäller den enorma uppmärksamhet som ägnas åt gränsen mellan godkänd och icke godkänd, tycker han. De elever som inte tar sig över gränsen straffas ut ur skolsystemet. Till vilken nytta?

– De hade förstås också kunnat bli produktiva medborgare i framtiden, om de fått fortsätta i skolan. De är inte bra på allt, men förmodligen på något. Att straffa ut dem är väldigt kostsamt. Samtidigt leder de här mekanismerna till att skolorna – och det antar jag är meningen – lägger stora resurser på just de elever som befinner sig på gränsen till godkänt. Men skolans uppgift är faktiskt att utbilda alla.

Empiri är ett ord som återkommer många gånger i samtalet med Jonas Vlachos. För honom är ett bra sifferunderlag det naturliga avstampet för varje diskussion. Men den inställningen präglar inte skoldebatten som helhet, konstaterar han.

– Jag är förbluffad över hur lite folk intresserar sig för att ta reda på hur saker egentligen förhåller sig. Som när Jan Björklund påstod att nya undervisningsmetoder särskilt drabbar pojkar. Tittar du på data ser du att det inte alls hänt något dramatiskt de senaste 15–20 åren i det avseendet. Pojkar har alltid varit sämre i skolan; John Locke skrev om det på 1600-talet.

Skillnaden i dag är att betygssystemet gör att det får mycket värre konsekvenser att vara sämst. Det är en rent administrativ förändring utan någon koppling till nya undervisningsmetoder.

– Det hade man kunnat komma underfund med ganska snabbt om man hade bekymrat sig om att titta på data. Det blir en väldigt förvirrad, ideologiserad och inte alls konstruktiv debatt, när man letar förklaringar till en påstådd utveckling som kanske inte finns. Där tycker jag att vi nationalekonomer fyller ett tomrum. Vi försöker utgå från data så långt det är möjligt.

Är de nationalekonomiska respektive pedagogiska diskussionerna om skolan två olika debatter eller är de samma?

– Det är samma skola och samma debatt. Numera har vi ett visst utbyte mellan disciplinerna, även om det är en utmaning eftersom varje vetenskap har sitt eget språk. Vi är bra på olika saker och kompletterar varandra. Nationalekonomer har inte mycket att tillföra om vad som sker i klassrummet, men däremot kan vi bidra med tankar om de styrmetoder som sätter ramarna för vad som kan ske i klassrummet.

Av Anders Nilsson

Foto Jimmy Eriksson

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2014. 

Sidan publicerades 2014-04-06 11:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-06 17:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling. "På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra", säger Ilona Rinne.

Karin Berg: Den bästa läraren

Relationen med eleverna spelar roll. Det vittnar eleverna om, och det bekräftas av forskningen. Men vår relation ska utgå från det vi ska lära oss, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skytte: Har elevernas uppförande påverkan på deras betyg?

Jag anser att det inte är mer än rätt att eleverna får känna till att det är så här det kan fungera i huvudet på mig som lärare, skriver Alexander Skytte.

Lärarnas nödrop – så svarar skolminister Lotta Edholm

En anonym lärare lämnar diskret över en lapp med rubriken ”Till skolministern”. Vi Lärare tar med sig nödropet till Lotta Edholm. ”Det här är så på pricken. Sekretessen är ett reellt problem”, säger hon.

Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Denna proposition innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. (pdf)

Här är de tre största riskfaktorerna för psykisk ohälsa hos unga

Magnus Werner har tidigare jobbat inom psykiatrin och har egna erfarenheter av att leva med psykisk ohälsa och suicidtankar. Nu ger han föreläsningar om sin egen återhämtningsresa. Han följde arbetet med elevernas hälsodagbok på nära håll. ”Jag tror att det viktigaste är att den här boken är inte skriven av någon vårdpersonal utan av målgruppen själva”, säger han.

Alexander Skytte: Jag har ställt vuxenkrav på mina elever

Efter denna dag har det fått mig att tänka till lite. Ställer jag för höga krav på mina elever, krav de inte kan leva upp till? skriver Alexander Skytte i en krönika.

Stjärnkocken: Så får man elever att äta den vegetariska skolmaten

Det blir allt mer vegetariskt i de skånska skolköken, men att få de vegetariska rätterna att passa barn eller tonåringar är inte det lättaste. Stjärnkocken David Gustavsson, som jobbar på Stora Hammars skola i Höllviken, blev årets skolkock 2021 och han berättar hur de gör i inslaget.

Experten: Nya lagen ger lärarna tydligare ramar

Den nya skollagen som trädde i kraft i augusti förra året ska göra det tydligare för lärare vad de får och inte får göra. Det säger Maria Refors Legge som är doktor i utbildningsrätt.  

Bruun: Jag vill slippa se elever som ”glopluggar”!

”Gloplugga” är motsatsen till att ta strukturerade anteckningar, gärna för hand, och hålla fokus på inlärningen. Jag menar att 90 procent av ungdomarna idag ”glopluggar.” Jag har absolut ingen evidens bakom uttalandet utan det är helt baserat på min egen, vänners och kollegors erfarenhet. Jag tror dock att om vi frågar ungdomar hur de gör när de pluggar till ett prov eller en läxa svarar de nog att de ”glopluggar”, skriver SAra Bruun i en krönika.

Sveriges Lärare: ”Därför anmäler vi IES-skolorna”

Internationella engelska skolan i Landskrona blev ökänd för sina ”toapass”. Men för Sveriges Lärare är den en av fyra problemskolor inom IES när det gäller arbetsmiljö. Nu vill facket se en nationell standard.

Folkhögskola värdefull för personer med npf

Möten, en helhet i utbildningen och att lära känna sig själv är värdefullt för deltagare på folkhögskola med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf. Det visar Elise Arnell, lärare på Helsjöns folkhögskola, i en rapport.

”Skrämmande att vuxna vill att vi ska ange barn i förskolan”

Som förskollärarstudent får jag hela tiden höra hur viktigt det är att låta barnen utvecklas och bli omhändertagna. Därför gör det mig mörkrädd att det finns vuxna som vill att vi som arbetar i förskolan ska ange papperslösa barn, i strid mot barnkonventionen, skriver förskollärarstudenten Elliot Andersson.

Här sitter lärarna i ledningsgruppen

Mer inflytande från lärarna och både snabbare och mer välgrundade beslut. Det är effekterna av Ribbybergsskolans nya, platta organisation. Lärare, fackförbund och rektor är eniga: Att låta lärare ersätta biträdande rektorer i ledningsgruppen är en ren framgång.

Så lyckades Linda i Gällivare bli lärare – efter 13 års väntan

Linda Blom i Gällivare var obehörig lärare när hon hoppade på kommunens projekt. När hon fick chansen att utbilda sig på arbetstid var 13 års väntan på legitimationen över – på tolv månader. ”Jag är jättetacksam för den möjligheten”, säger hon till SVT.

Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar

Läs Skolportens intervju med John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Engelska på högstadiet eller gymnasiet och kommer att tala om trender i läsförståelse i svenska och engelska bland tonåriga elever.

Skolportens konferenser
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Skolportens konferenser
Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar
  John Löwenadler

Trender i svensk och engelsk akademisk läsförståelse bland skolungdomar

Läs Skolportens intervju med John Löwenadler, docent i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Engelska på högstadiet eller gymnasiet och kommer att tala om trender i läsförståelse i svenska och engelska bland tonåriga elever.

Läs mer och boka din plats!
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Namn och Nytt
Vikarierande generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Aurora Lindberg tillträdde som vikarierande generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten den 20 januari 2023.

Ny skolchef för grundskolan

Susanne Englund är Eskilstuna kommuns nya skolchef för grundskolan och grundsärskolan. Hon har tidigare arbetat som chef och ledare inom utbildningsverksamhet i 22 år.

Klart med ny förvaltningschef för bildningsförvaltningen

Svenjohan Davidson blir ny förvaltningschef på bildningsförvaltningen. ”Jag är jätteglad över att vi nu är klara med rekryteringsprocessen och ser fram emot att få välkomna Svenjohan i vår”, säger kommundirektör Gisela Öst.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Kommunfullmäktige firade 2022 års pedagogiska pristagare

Anna-Lena Peredo, Li Zettermark, Maria Baum, Monica Junefelt och Birgitta Eklund Selander är 2022 års pedagogiska pristagare. De firades på kommunfullmäktiges möte 30 januari.

Två skolor vinner EU-tävling

Holavedsgymnasiet i Tranås och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg har vunnit varsin plats till Euroscolaprogrammet.

Guldäpplet-vinnaren: Så maxar ni era digitala verktyg i vardagen

2022 var Martin Howe i Borlänge kommun en av tre som tilldelades lärarpriset Guldäpplet. I arbetet fokuserar Martin Howe på inkludering och tillgänglighet, där han försöker öka elevers måluppfyllelse genom digitala verktyg. Voister har pratat med pristagaren.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier