Skola + Marknad = Problem

Av det ena lägret upplevd som ”närmast kommunist”, från andra hållet kritiserad för sin krassa ekonomiska människosyn.
Som nationalekonomisk skolforskare har Jonas Vlachos retat upp både pedagoger och beslutsfattare. I dag verkar båda lägren mer positivt inställda.

Jonas Vlachos

Jonas Vlachos är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skolforskare och skoldebattör. Foto: Jimmy Eriksson

Jonas Vlachos minns den första nationalekonomiska konferensen om skolfrågor som han var med och arrangerade. Det var 2003. Förutom ekonomer var lärarhögskolor och pedagogiska institutioner inbjudna.

– Vi fick väldigt negativa reaktioner därifrån, säger han. De tyckte att vi inte förstått någonting, att man inte får använda data som vi gjorde, att vår syn på de här frågorna var skrämmande okunnig.

Han minns också den första skolrelaterade vetenskapliga artikeln han skrev. Den handlade om hur lärares förmågor har utvecklats över tid.

För att låna Aftonbladets rubrik från intervjun i oktober 2008: Lärarnas IQ sjunker.

– Att selekteringen in i läraryrket försämrats över tid visste alla, men vi satte siffror på det. Det provocerade något enormt. I Pedagogiska magasinet ägnade en skribent tio, tolv sidor åt att lusläsa vår rapport och kritisera vår krassa människosyn.

Sådana reaktioner ser Jonas Vlachos knappast alls i debatten längre, trots att han numera ofta tycker till om skolan – inte minst på den välbesökta bloggen Ekonomistas, som han varit med och grundat. Kanske har nationalekonomi och pedagogik närmat sig varandra, funderar han.

– Jag tror att det har skett en viss konvergens. Jag tror också att mycket av det jag har sagt på senare år har fallit i rätt god jord i pedagogiska kretsar, och när man gillar mina slutsatser är man också mer benägen att acceptera mina analysmetoder.

En sådan fråga är den svenska skolmarknaden, där Jonas Vlachos länge argumenterat för att konkurrens och marknadsstyrning inte är någon bra modell för ett skolsystem. Den kritiken är han inte ensam om, men det som gör Vlachos lite ovanlig i debatten är att han använder en nationalekonoms språk och metoder för att kritisera motståndarnas ekonomiska argument.

För det är inte så, förklarar han, att nationalekonomin hävdar att marknadslösningar och konkurrensutsättning är bäst i alla lägen. Tvärtom finns en massa nationalekonomisk teori och empiri om vilka problem som hindrar en marknad från att fungera. Det är bara det att så få skolbyråkrater kan tillräckligt mycket om nationalekonomi, och så få nationalekonomer har intresserat sig tillräckligt mycket för skolan:

– Jag tror att mitt skrå har en del i ansvaret för att det blivit så här. Nationalekonomer har generellt en stor tilltro till konkurrensutsättning. Men när man sätter sig in i skolvärlden inser man att förutsättningarna för en fungerande marknad är genuint dåliga: vi kommer att få problem. Inget som jag har fört fram har väckt uppseende bland nationalekonomer runt omkring mig. Däremot har ju andra reagerat starkt.

Han betraktades närmast som kommunist, säger han, när han 2009 gav sig in i debatten och hävdade dels att kunden inte alltid har rätt på skolmarknaden, dels att driftsformen spelar roll. Och bara för ett par år sedan, i september 2011, blev det kalabalik när Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, släppte rapporten Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?.

I boken konstaterar åtta forskare, däribland Jonas Vlachos, att konkurrensutsättandet och privatiseringarna i svensk skola, vård och omsorg är förenade med en rad problem, och inte generellt kan sägas ha lett till förbättringar i verksamheten. Motangreppen från förespråkare av marknadslösningar blev hätska. Vd:n för SNS reagerade med att belägga bokens redaktör med debattförbud och fick i sin tur sparken för sitt försök att tysta en forskare.

I dag hade boken knappast väckt lika mycket rabalder, menar Jonas Vlachos.

– Det var sista gången jag kan påminna mig att vi fick ordentligt med mothugg. Debatten har förändrats mycket sedan dess. I dag säger till och med regeringen att driftsformen spelar roll i skolan, för att ta ett exempel. Det är ju innebörden av Anders Borgs besked om att riskkapitalisterna ska bort från skolmarknaden. Och det är motsatsen till vad man sagt under väldigt lång tid.

Det finns två grundläggande skäl till att en skolmarknad inte kan förväntas fungera väl, förklarar Jonas Vlachos. I nationalekonomiska termer: ”externaliteter” och ”informationsproblem”.

– ”Externaliteter” är enkelt uttryckt att kunden faktiskt inte alltid har rätt, förklarar han. Oftast har samhället inga åsikter om vad du som kund väljer, till exempel vart du reser på semestern. Men för skolan har vi nationella mål, och det är inte alls säkert att eleverna och deras föräldrar väljer skola efter hur väl den tillgodoser samhällets mål.

I vissa avseenden, som betygssättning, står individens mål och samhällets mål i ganska tydlig motsättning till varandra. Och om kunden inte har rätt kommer marknadsmekanismerna inte att dra åt rätt håll.

Det andra kruxet, ”informationsproblem”, innebär att en marknad inte kommer att fungera om kunderna inte kan få tillförlitlig information om de olika alternativ som de ska välja mellan. Även den som är missnöjd med en skola drar sig ofta för att byta, för det är svårt att i förväg veta vad man egentligen byter till. I värsta fall kan det ju till och med bli värre. Insatsen är dessutom hög – ett skolbyte görs inte i en handvändning och har både sociala och pedagogiska konsekvenser.

– Men även om skolmarknaden fungerade så vore den problematisk, eftersom vi har bestämt att eleverna ska få en bra och likvärdig undervisning, säger Jonas Vlachos. All nationalekonomisk empiri visar att fri konkurrens leder till det motsatta: stora skillnader i produktivitet mellan olika leverantörer.

”Även om skolmarknaden fungerade så vore den
problematisk, eftersom vi har bestämt att eleverna
ska få en bra och likvärdig undervisning”

Vad gäller ekonomisk styrning är principerna ”likvärdighet” och ”marknad” faktiskt varandras motsatser, påpekar han. Tanken med marknadsstyrning är att resurser ska styras från sämre utförare till bättre, vilket kommer att öka avståndet mellan dem. Styrning utifrån likvärdighetsprincipen innebär det omvända: att sätta in åtgärder för att höja kvaliteten hos svaga skolor, så att spannet mellan bra och dåliga skolor minskar.

– Motsättningen går inte att komma ifrån. Man kan inte styra enligt båda principerna, utan måste bestämma sig för vilket paradigm som ska få vinna.

En annan skolfråga som Jonas Vlachos intresserat sig för är hur elevernas prestationer bedöms och betygssätts. Han har bland annat visat att olika typer av skolor har olika praxis vid rättningen av nationella prov – friskolorna är generösare – men också att olika elever bedöms olika. Tydligast märks detta genom att elever med goda betyg från grundskolan bedöms mer välvilligt på gymnasiets nationella prov. Det finns även en tendens att flickor och barn till välutbildade bedöms relativt generöst.

Jonas Vlachos

Jonas Vlachos anser att det svenska betygssystemet slår oerhört hårt mot den som misslyckas.

Men subjektiviteten är inte det enda problemet med bedömningen, lägger Jonas Vlachos till. Det nuvarande betygssystemets konstruktion vittnar om en både osympatisk och irrationell fixering vid elevernas svagheter.

– Vårt betygssystem slår oerhört hårt mot den som misslyckas. Springer du vilse på orienteringen får du inte fullständigt betyg i idrott. Samma sak i alla andra ämnen: det är alltid din sämsta förmåga som styr betyget. Ingen annanstans i samhället blir man så hårt bedömd utifrån sina svagaste sidor. Det är desillusionerande och demotiverande.

Har du funderat på varför det ser ut så?

– Ja. Jag tror att det infördes som ett försök att hantera betygsinflation. Tidigare fanns nog en motsatt tendens – att ett enstaka starkt moment kunde höja betyget. Nu gjorde man tvärtom, i ett missriktat försök att skapa likvärdighet.

Själv associerar jag till industriell kvalitetssäkring. En tillverkad komponent bedöms ju efter sin sämsta egenskap. Skruven ska kasseras om den inte uppfyller kravspecen i alla avseenden.

– Det kan nog stämma att logiken kommer därifrån. Men att resonera så om människor är inte bara obehagligt utan dumt. En skruv har i princip bara en funktion och måste passa för det, medan arbetsmarknaden efterfrågar extremt varierande kompetenser och behöver människor som är bra på olika saker. Ändå har vi ett betygssystem som faktiskt inte uppmuntrar elever att utveckla sina starka sidor, utan som helt fokuserar på deras svagheter.

Samma sak gäller den enorma uppmärksamhet som ägnas åt gränsen mellan godkänd och icke godkänd, tycker han. De elever som inte tar sig över gränsen straffas ut ur skolsystemet. Till vilken nytta?

– De hade förstås också kunnat bli produktiva medborgare i framtiden, om de fått fortsätta i skolan. De är inte bra på allt, men förmodligen på något. Att straffa ut dem är väldigt kostsamt. Samtidigt leder de här mekanismerna till att skolorna – och det antar jag är meningen – lägger stora resurser på just de elever som befinner sig på gränsen till godkänt. Men skolans uppgift är faktiskt att utbilda alla.

Empiri är ett ord som återkommer många gånger i samtalet med Jonas Vlachos. För honom är ett bra sifferunderlag det naturliga avstampet för varje diskussion. Men den inställningen präglar inte skoldebatten som helhet, konstaterar han.

– Jag är förbluffad över hur lite folk intresserar sig för att ta reda på hur saker egentligen förhåller sig. Som när Jan Björklund påstod att nya undervisningsmetoder särskilt drabbar pojkar. Tittar du på data ser du att det inte alls hänt något dramatiskt de senaste 15–20 åren i det avseendet. Pojkar har alltid varit sämre i skolan; John Locke skrev om det på 1600-talet.

Skillnaden i dag är att betygssystemet gör att det får mycket värre konsekvenser att vara sämst. Det är en rent administrativ förändring utan någon koppling till nya undervisningsmetoder.

– Det hade man kunnat komma underfund med ganska snabbt om man hade bekymrat sig om att titta på data. Det blir en väldigt förvirrad, ideologiserad och inte alls konstruktiv debatt, när man letar förklaringar till en påstådd utveckling som kanske inte finns. Där tycker jag att vi nationalekonomer fyller ett tomrum. Vi försöker utgå från data så långt det är möjligt.

Är de nationalekonomiska respektive pedagogiska diskussionerna om skolan två olika debatter eller är de samma?

– Det är samma skola och samma debatt. Numera har vi ett visst utbyte mellan disciplinerna, även om det är en utmaning eftersom varje vetenskap har sitt eget språk. Vi är bra på olika saker och kompletterar varandra. Nationalekonomer har inte mycket att tillföra om vad som sker i klassrummet, men däremot kan vi bidra med tankar om de styrmetoder som sätter ramarna för vad som kan ske i klassrummet.

Av Anders Nilsson

Foto Jimmy Eriksson

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2014. 

Sidan publicerades 2014-04-06 11:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-09-30 11:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling. "På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra", säger Ilona Rinne.

Karin Berg: Den bästa läraren

Relationen med eleverna spelar roll. Det vittnar eleverna om, och det bekräftas av forskningen. Men vår relation ska utgå från det vi ska lära oss, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Ordning i klassrummen ska få Liberalerna att växa

Bättre politik på de områden där man inte lyckades i alliansregeringen. Det är Liberalernas strategi för att vinna tillbaka väljare. Tyngdpunkterna är skolan, integrationen och de liberala värderingarna. ”Vi vill ha en ideologisk valrörelse”, säger partisekreteraren Maria Arnholm.

”Friskolorna måste faktiskt skärpa sig”

Titta på våra resultat, brukar friskolorna utbrista när de får kritik för sina vinstuttag. Det är precis det Skolverkets undersökning har gjort, och resultatet är inte smickrande. Anna Ekström (S), har kallat till sig Friskolornas riksförbund. De har en hel del att förklara, skriver Ingvar Person på ledarplats..

”Vuxenutbildning är den största utmaningen i dag”

Utbildnings-Sverige har blivit för mycket av betygs- och poängfabrik, anser Gunnar Danielsson, rektor inom Folkuniversitetet. Han vill lyfta bildningsperspektivet. ”Visst, alla bör ha gymnasieutbildning, men det är så viktigt att förmedla andra värden också – bildning, nyfikenhet och intresse för omvärlden.

Att vara lugnet i stormen

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lärare som jobbar med lågaffektivt bemötande i klassrummet. En av dem är lågstadieläraren Johan Sander. ”Det är min uppgift som lärare att ta reda på orsakerna till beteendemässiga svårigheter hos eleverna och förändra undervisningen så att det inte händer igen”.

Fritt fram för visselblåsare även i friskolan

Allmänna handlingar ska kunna begäras ut och lärare ska kunna agera visselblåsare utan risk för repressalier. Nu ska offentlighetsprincipen gälla även för friskolor. ”Det är den största utvidgningen av offentlighetsprincipen på decennier”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Läraren: ”Vi känner oss helt maktlösa”

Ingela Tehrani är lärare för förberedelseklasserna på Rödebyskolan i Karlskrona. Flera av hennes elever, däribland Izatolla, har fått avslag på asylansökningarna. Och det påverkar lärarkåren mycket.

Heja elevhälsa!

En ”Visättraanda” har sakta men säkert byggts upp hos eleverna på Visättraskolan i Huddinge kommun, i och med storsatsningen på elevhälsa och rastverksamhet. Läs Skolportens reportage från skolan.

Programmera mera!

I Storbritannien är programmering ett eget skolämne. På Bradley Stoke Community School i Bristol ger täta kontakter med universitet tillgång till eftertraktade lärare i ämnet.

Per Kornhall bloggar: Hejdå, Twitter – jag har tröttnat på mobbningen

När Twitter är som bäst är det som Skolporten på steroider, vilket för mig in på mitt ämne. Jag är inte mycket för ordet entreprenör. Det var för den förra regeringen det mest positiva man kunde vara och ett entreprenöriellt synsätt skulle finnas i hela skolan. Jag har träffat alldeles för många gravt ohederliga entreprenörer i mina dagar för att köpa det. Men det finns en person som för mig gestaltar goda värden i ordet entreprenör och det är Per Reinolf, skriver skolexperten Per Kornhall.  

Lärarförbundet: Låt varje skola bestämma

Vi lärare är trötta på att politikerna hittar på nya symbolfrågor för skolan, istället för att gripa sig an de verkliga problemen. När det ska vara mobilförbud kan lärare och skolledare bestämma själva utan fler lagar, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

”Alla får välja skola – ni borde vara stolta”

Nationalekonomen Stefan de Vylder konstaterar att det inte finns några större likheter mellan dagens svenska skolsystem och det som fanns i Chile. Trots det tar han den senaste tidens förändringar i det chilenska skolsystemet som intäkt för att vinstförbud i Sverige inte skulle få någon effekt på antalet friskolor. Det är ett märkligt resonemang, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

I Bankekind kör barnen hinderbana varje dag

Banan står uppställd på skolgården när barnen kommer. På det sättet vet de direkt vad de ska göra och kommer sedan pigga till lektionen. Eva Anderberg är specialpedagog och initiativtagare till att hinderbanan startade på Bankekinds skola för 2½ år sedan.

Film: Så fungerar lärares arbetstid

Som lärare är du säkert van vid att omgivningen har höga förväntningar på dig, men det finns gränser för vilka krav som kan ställas. Om regler och avtal följdes skulle Sveriges lärare ha det bättre. När du vet hur det fungerar har du redskap att kunna ställa krav. (webb-tv)

Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Debatt: Så kan fritidshemmet utvecklas – skolutvecklaren och forskaren Ann S. Pihlgren lägger fram sex punkter.

Konferenser
Ny fokussida
Studie- och yrkesvägledning
  Foto: Warren Wong/Unsplash

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion för att hjälpa eleverna att göra hållbara val för sin framtid. Utöver nyheter hittar du debatt, forskning och rapporter i ämnet.

Till Studie- och yrkesvägledning
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolportens magasin
  Nytt nr ute 7 februari!

Tema: Förskola i Skolportens magasin

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Här är lärarlönerna högst – och lägst

Lärarna och rektorerna i Stockholms län tjänar bäst. Medan lönerna är lägst i Gotlands, Blekinges, Värmlands, Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län. Hur ligger du till i lönestatistiken?

Unik skolsatsning på adhd och autism

I en unik satsning utbildar Norrtälje kommun nu all förskole -och skolpersonal i att bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

”Ge rektorer skydd som blåljuspersonal”

Rektorer utsätts oftare för försök till otillbörlig påverkan. Ibland handlar det om föräldrar med starka synpunkter i pedagogiska frågor, ibland till och med om hot och våld. Rektorer bör ingå i den grupp som lagstiftningen pekar ut som särskilt allvarliga att rikta hot mot, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Pedagog ny titel i Malmö

Bristen på förskollärare fick Malmö stad att inrätta en ny sorts pedagogtjänst. Kravet är 120 högskolepoäng.

Regeringen vill att estetiska ämnen blir obligatoriska

Ett estetiskt ämne ska införas i alla nationella program i gymnasieskolan. Förslaget kommer från regeringen som skickar det vidare till lagrådet.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats