Skolan och valet 2018 – Vad säger forskarna?

 

Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna. 

EN AV GRUNDTANKARNA med 2015 års skolkommission, som presenterade sitt slutbetänkande i april förra året, var att skapa långsiktiga, forskningsbaserade mål som alla partier skulle kunna sluta upp bakom.

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, som är seniorprofessor vid Göteborgs universitet, gläds åt att politikerna faktiskt verkar ha enats om ett av kommissionens viktigaste förslag: en större kompensatorisk resursfördelning mellan kommuner.

– Jag hoppas att det blir så fortsättningsvis också. Långsiktighet, stabilitet och förutsägbarhet är a och o för att det ska fungera, säger han.

Däremot tycker han att politikerna ägnar för lite uppmärksamhet åt skolsegregationen, som är själva orsaken till problemet. Han tror att det beror på att frågor som påverkar vilka skolkamrater som väljarnas barn får är svåra att vinna val på.

– Vi ser den kompensatoriska resursfördelningen som ett sätt att motverka skolsegregationens negativa verkningar, men om man kunde minska segregationen så skulle det inte behövas, säger han.

MEN OM DET statliga stödet ska fungera så krävs det också att skolorna använder det på ett effektivt sätt. Det menar lektor Jaana Nehez, som jobbar med skol- och ledarskapsutveckling i Helsingborgs stad.

– Det måste göras grundliga analyser på skolorna om vad eleverna behöver. Och när analysen är gjord så behöver skolorna få möjlighet att ägna sig åt det under en längre tid, säger hon.

Sådana analyser kräver kunskap. Därför menar Jaana Nehez att skolledarnas analyskompetens skulle behöva stärkas ytterligare, även om politikerna redan har gjort en hel del i form av utbildning och fortbildning.

Men det är också viktigt att skolledarna får förutsättningar att använda sin kunskap. I sin avhandling från 2015 kunde Jaana Nehez konstatera att huvudmännens förväntningar på snabba resultat gör att rektorerna ofta fokuserar på helt andra saker än det långsiktiga kvalitetsarbetet.

– Jag tycker att det är en viktig fråga för politikerna: Hur ska vi se till att skolledarna får ett tillräckligt stöd i sitt arbete?

Själv tror hon att ett sätt skulle kunna vara att förtydliga skolchefens ansvar. Hon tror också att politikerna skulle kunna avlasta skolledare och lärare på vissa skolor, genom att i högre grad involvera andra samhällssektorer i skolans arbete, till exempel socialförvaltning och polis.

– Många problem i skolan är samhällsproblem. Skolledarna kan inte lösa dem själva, utan då måste vi ta in en annan kompetens.

Hon ser positivt på projekt som ”Samverkan för bästa skola”, där Skolverket samarbetar med huvudmännen för att utveckla utsatta skolor. Men hon tycker också att politikerna i allmänhet har en tendens att vilja tillämpa generella framgångsrecept, utan att ta hänsyn till de enskilda skolornas behov.

– När skolledarna genom analyser har identifierat problemområden, så måste politikerna ha tillit till att de vet vilka insatser som behövs och se till att skolorna får jobba med dem i lugn och ro, säger Jaana Nehez.

BEHOVET AV EN större tillit i skolsystemet är något som även Skolkommissionen har betonat.

Jan-Eric Gustafsson menar att den politiska diskussionen i Sverige ofta hamnar på fel nivå och handlar mer om detaljstyrning än om fundamentala frågor om skolans framtid.

– De täta reformerna och bristen på kontinuitet är sådant som vi i Skolkommissionen lyfter fram som en av huvudfaktorerna till att den svenska skolan har förlorat en del i kraft. Det har säkert också gjort att professionen inte har känt sig uppskattad, säger han.

Caroline Liberg, som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning mot läs- och lärprocesser, håller med. Hon pekar på alla bedömningsstöd, som slukar mycket tid och resurser från undervisningen, och den föreslagna läsa-, skriva- och räknagarantin.

– Det har nästan ett löjets skimmer att politikerna ska säga till lärarna att alla barn ska lära sig att läsa. Det ingår redan i mitt uppdrag som lärare och är inte något som jag ska behöva bli tillsagd, säger hon.

Ett annat problem med garantin är att den riskerar att begränsa sig till huvudsakligen avkodning i de tidiga skolåren, menar hon. I sina analyser för Skolverket av de internationella Pirls-testerna, som mäter fjärdeklassarnas läsförmåga, har hon sett att förhållandevis få svenska elever har problem med det.

– Det är framför allt under de senare åren, i en mer avancerad form av förståelse av texter, som Sverige har tappat.

I stället för läs- och skrivgarantin tycker hon att politikerna borde satsa på ett starkare nationellt läs- och skrivcentrum, där lärarna och forskarna tillsammans får utveckla ett forskningsbaserat underlag för fortbildning.

– Jag tror att svenska skolor har problem att hitta sådana källor att ösa ur. Det är förbluffande att vi nästan saknar det, säger hon.

Hon pekar på mängder av internationella studier som visar hur viktigt det är med fortbildning för lärare inom läs- och skrivområdet. I Norge påskyndade till exempel en tvåårig insats i det så kallade NORM-projektet elevernas skrivutveckling i årskurs 3–4 med ett helt läsår på vissa skolor.

– Läslyftet är en bidragande faktor till att Sveriges negativa trend har vänt i de internationella mätningarna. Men det är för snålt tilltaget – fortbildningen behöver ske kontinuerligt, säger hon.

MEN OM fortbildningen ska komma eleverna till nytta så måste lärarna också få tid till det pedagogiska arbetet. Därför menar Caroline Liberg att politikerna behöver skära ner på lärarnas kringsysslor och avlasta dem med fler speciallärare, kuratorer och administratörer.

Det är en mer angelägen fråga än fler undervisningstimmar eller större lärartäthet, tycker hon. Samtidigt menar hon att det är viktigt att locka fler till läraryrket med högre löner och – framför allt – tydligare och bättre karriärvägar.

– Det stora bekymret är att den lärarkår vi har inte kommer att räcka till, säger Caroline Liberg.

Att öka läraryrkets attraktivitet är ett av syftena med Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram, som ska främja lärarnas och skolledarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Jan-Eric Gustafsson hoppas att de statliga utredningarna om dess utformning och finansiering kommer att väcka politikernas intresse lagom till valet.

– Jag uppfattar det som oerhört viktigt att professionsprogrammet kommer till stånd på ett bra sätt, säger han.

Jan-Eric Gustafsson tycker också att det är angeläget med tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skolkommissionen har den svenska skolan en tendens att skjuta på stödinsatserna till slutet av grundskolan, trots att vi vet att de gör bäst nytta under de första läsåren.

Den politiska medvetenheten om problemet är stor, men beslutsprocessen har ändå gått i stå eftersom partierna är oense om förslagets exakta utformning.

– Alla är fullständigt överens om att det är rätt väg att gå. Ändå blir det så att politiken hamnar i låsningar, som för en utomstående forskare är väldigt svåra att begripa, säger Jan-Eric Gustafsson.

I dag saknas det dessutom data om vilket stöd som ges och vilken effekt det har. Därför förespråkar Skolkommissionen ett nationellt system för utvärdering av de specialpedagogiska insatserna.

FÖRSLAGET har bemötts med invändningar om att det skulle öka lärarnas administrationsbörda och innebära en kategorisering av barnen. Men Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, menar att andra länder klarar det bra utan att peka ut enskilda individer.

– De skolsystem där svaga barn lyckas bäst har en sådan uppföljning och utvärdering. Då ser skolorna och lärarna att de specialpedagogiska insatserna är ett viktigt område att utveckla – i det målstyrda system som vi har bortprioriteras det som inte kontrolleras och följs upp, säger hon.

Men mer specialpedagogik är inte hela lösningen. Mara Westling Allodi menar att många problem kan förebyggas bara med en bättre skolstart.

Hon pekar på förskoleklassen, som länge har haft färre lärarledda timmar och pedagogiska aktiviteter än både förskolan och skolan.

Dessutom efterlyser hon ett enhetligare skolsystem som i större utsträckning tar hänsyn till barnens olikheter. I dag menar hon att skollagens krav på att skolan ska utgå från barnens bästa ofta hamnar i skymundan bakom ekonomiska principer om målstyrning och konkurrens.

Läget har förvärrats av flera reformer som bygger på önsketänkande, menar hon.

Nationalekonomer har till exempel visat att när det tredje året i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som skulle få fler elever att läsa vidare på högskolan, infördes så ökade i stället andelen elever som inte fullföljde sina studier.

– Det är bra med en ambition att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan, men om man ska vara realistisk så kan det bli så att det utesluter fler ungdomar som inte klarar kraven, säger Mara Westling Allodi.

HON TROR ATT det sorterande system som vi har infört, med många val, prov, återkopplingar och krav för att gå vidare i utbildningen, är en orsak till att barn och ungdomar mår sämre i Sverige än i andra nordiska länder. I dag är det nästan 20 procent av eleverna som inte klarar grundskolans mål.

– Många studier visar att en misslyckad skolgång ökar risken för psykisk ohälsa, arbetslöshet och social utsatthet. Vi borde i första hand skapa ett utbildningssystem som bygger på kunskap om vad som gynnar barns utveckling och lärande. Det har vi inte i dag, säger Mara Westling Allodi.

Helst ska det förebyggande arbetet börja redan i förskolan. Stora internationella undersökningar visar att en förskola av hög kvalitet har positiv effekt på barnens studieresultat ända upp i 15-årsåldern – särskilt för barn med särskilda utmaningar.

Därför är Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik vid Malmö universitet och ansvarig forskare för Vetenskapsrådets forskningsöversikt Förskola tidig intervention, från 2015, positiv till de förskolereformer som har betonat tidiga insatser och förskolans pedagogiska uppdrag.

– Men reformerna måste knytas till förskolans förutsättningar. Det måste finnas personal och kompetens, säger hon.

Problemet i dag är att andelen utbildade lärare i förskolan är liten och minskande, medan nästan en tredjedel av personalen helt saknar utbildning för att arbeta med barn. Samtidigt visar forskningen att personalens utbildning är avgörande för förskolans kvalitet.

Eftersom kompetensen dessutom är ojämnt fördelad mellan förskolorna så får det konsekvenser för likvärdigheten.

– Skillnaderna i förskolan är inte lika tydligt kopplade till områdenas socioekonomiska status som i grundskolan. Vi måste uppmärksamma olikvärdigheten och ta reda på vad som driver den, säger Ingegerd Tallberg Broman.

FÖR ATT FÖRSKOLAN ska kunna uppfylla skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, menar hon, så behövs det även riktade satsningar på flervetenskaplig och praktiknära forskning om svenska förhållanden. Mycket av det vi vet i dag kommer från internationella studier som är gjorda under helt andra förutsättningar.

I en ny rapport konstaterade SKL dessutom att bristen på disputerade lärare med förskolepedagogisk inriktning gör det svårt att åstadkomma den nödvändiga utbyggnaden av förskollärarutbildningen.

– Det finns mycket samlad kunskap om de många behoven som finns, så nu är det handling som gäller. Kanske skulle det behövas en skolkommission även för förskolan, säger Ingegerd Tallberg Broman.

Av Staffan Eng

Illustration Jens Magnusson


Fakta/Så ser Skolkommissionens förslag ut

För att höja elevernas kunskaper, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten föreslår kommissionen bland annat:

X Regionalisering av Skolverket och en översyn av skolmyndigheterna.

X Förstärkt lärarutbildning och mer samverkansforskning.

X Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare.

X Större fokus på kärnuppgifterna undervisning och skolledarskap.

X Riktat statsbidrag till skolor med ett utmanande elevunderlag.

X Stärkt elevhälsa och tidig kartläggning av elevernas förutsättningar.

X Aktivt skolval och krav på allsidig social elevsammansättning.

X Ett uppföljnings- och utvärderingssystem för stödinsatser.

Läs hela Skolkommissionens slutbetänkande här: Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet


Fakta/Professionsprogrammet

I mars presenterade regeringens utredare Björn Åstrand sitt förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer.

Legitimerade lärare ska genom utbildning eller praktiskt arbete kunna avancera till erfaren, meriterad och särskilt meriterad lärare. Det ska ge tydligare karriärmöjligheter och göra det lättare att placera rätt lärare på rätt plats.

Representanter för professionen, huvudmännen och akademin ska tillsammans besluta om vad som krävs för att uppnå de olika nivåerna och vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas.

Systemets finansiering undersöks av en annan utredning, som ska ta reda på om det går att organisera om de statliga skolmyndigheterna så att resurser kan frigöras till skolutveckling.

Förslagen kommer i juni.

Läs hela slutbetänkandet här: Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018: Tema Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-05-28 14:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Skolinspektionen: ”Vi granskar för att förbättra”

Alf Solander skriver i sin gästkrönika att han upplever att Skolinspektionen misstror lärare. Vårt arbete handlar inte om att ifrågasätta lärarprofessionen – tvärtom vet vi att det läraren gör i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för bra undervisning och utbildning. Vi vill därför klargöra vår roll, skriver Skolinspektionen i en replik.

Enkät: Så vill politikerna förbättra skolan

Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.

Carl Bildts utspel mot S: ”Du devalverar dig själv”

En strid om valfrihet och vinstjakt i skolfrågan har blossat upp på Twitter. Gymnasieminister Anna Ekström delade Skolinspektionens rapport och skriver om hur de stänger friskolan Thoren Innovation School. Det fick den förre statsministern och utrikesministern Carl Bildt att reagera: ”Du devalverar Dig själv med partitweets av detta slag.” skriver han som svar.

”Världen tittar på oss som förebild”

Johan Bäck är årets kandidat på Geneveskolan, vid ILO:s förhandlingar i Geneve. Han är full av entusiasm.” Det är fantastiskt att se kraften i den internationella fackliga rörelsen. De nordiska länderna har hög status – omvärlden ser oss som förebild. Vi måste fortsätta utveckla svenska modellen!”

Facket råder inte lärare söka sig till Minervaskolan

Lärarförbundet i Umeå väljer att inte råda lärare att söka sig till Minervaskolan. Detta på grund av bristande arbetsmiljöförhållanden som ska råda på skolan.

”Äntligen kom legitimationskravet”

Det säger Ann-Sofie Boström som är lärare i fritidshem och hon ser legitimationskravet som en viktig väg vidare. ”Fler utbildade lärare i fritidshem med legitimation har inte bara betydelse för yrkets status, utan även för fritidshemsverksamhetens utveckling och kvalitet.”

”Rättsäkra betyg kräver rätt att överklaga”

Vi kräver att politiska makthavare vågar reformera ett system som uppenbart ger orättvisa och felaktiga betyg, så att elever får rätt att överklaga, skriver Jakob Amnér, förbundsordförande i Sveriges elevråd –SVEA.

How America’s schools are preparing for the next shooting

From training teachers to changing how they’re designed.

Disadvantaged students hit hardest by shortage of maths teachers in England, report finds

‘Students in the lower years of secondary school are being taught by whoever is left. The problem is particularly stark in disadvantaged areas’.

Civilminister Shekarabi kritisk mot religiösa friskolor

De religiösa friskolorna i landet har betydligt lägre lärarbehörighet än andra grundskolor. Det berättade SVT Nyheter Öst om förra veckan. Något som nu civilminister Ardalan Shekarabi (S) reagerar på, medan Kristdemokraterna avböjer att kommentera.

S till friskolorna: Gemensam antagning och stoppa skolreklamen

Socialdemokraterna trappar upp sin kampanj för att stoppa vinstjakten i svensk skola med fler förslag om att göra om friskolors antagning och stoppa skolreklam.

Järfälla pedagogpris till Fatima M´Kadmi

Vinnare av 2018 års Järfälla pedagogpris är Fatima M´Kadmi, specialpedagog för Tallbohovskolans förskole- och lågstadieelever. Diplom och stipendium på 15 000 kr delades ut av barn- och ungdomsnämndens ordförande Eva Ullberg som tillsammans med Tallbohovsskolans personal firade och gratulerade Fatima.

”Friskolor ska inte kunna undvika insyn”

Även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen, och de som arbetar i fristående skolor bör omfattas av meddelarskydd. Det skriver ministrarna Gustav Fridolin (MP) och Ardalan Shekarabi (S), samt Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V).

Matt Hancock: schools across the UK should ban mobile phones

The culture secretary who heads up the digital brief says tech makes parenting harder.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Ja till att förskolechefer blir rektorer!

I morgon fattar riksdagen beslut om att förskolechefer i fortsättningen ska benämnas rektorer och också genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Det är ett efterlängtat erkännande av förskolechefens kompetens och ansvar, skriver representanter för Moderaterna och Lärarförbundet.

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel skolmiljö bland 11-, 13- och 15-åringar – Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykosomatiska symtom och skolmiljö. (pdf)

Ny rektor för Gymnastik- och idrottshögskolan

Regeringen har beslutat att anställa professor Per Nilsson som rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Han tillträder anställningen den 1 juli.

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort. ”Bra”, tycker läraren Annika Sjödahl.

Så ska fler lockas att läsa tyska

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket. ”Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra”, säger tyskläraren Mia Smith.