Skolan och valet 2018 – Vad säger forskarna?

Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna. 

Jan-Eric Gustafsson.

EN AV GRUNDTANKARNA med 2015 års skolkommission, som presenterade sitt slutbetänkande i april förra året, var att skapa långsiktiga, forskningsbaserade mål som alla partier skulle kunna sluta upp bakom.

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, som är seniorprofessor vid Göteborgs universitet, gläds åt att politikerna faktiskt verkar ha enats om ett av kommissionens viktigaste förslag: en större kompensatorisk resursfördelning mellan kommuner.

– Jag hoppas att det blir så fortsättningsvis också. Långsiktighet, stabilitet och förutsägbarhet är a och o för att det ska fungera, säger han.

Däremot tycker han att politikerna ägnar för lite uppmärksamhet åt skolsegregationen, som är själva orsaken till problemet. Han tror att det beror på att frågor som påverkar vilka skolkamrater som väljarnas barn får är svåra att vinna val på.

– Vi ser den kompensatoriska resursfördelningen som ett sätt att motverka skolsegregationens negativa verkningar, men om man kunde minska segregationen så skulle det inte behövas, säger han.

MEN OM DET statliga stödet ska fungera så krävs det också att skolorna använder det på ett effektivt sätt. Det menar lektor Jaana Nehez, som jobbar med skol- och ledarskapsutveckling i Helsingborgs stad.

– Det måste göras grundliga analyser på skolorna om vad eleverna behöver. Och när analysen är gjord så behöver skolorna få möjlighet att ägna sig åt det under en längre tid, säger hon.

Sådana analyser kräver kunskap. Därför menar Jaana Nehez att skolledarnas analyskompetens skulle behöva stärkas ytterligare, även om politikerna redan har gjort en hel del i form av utbildning och fortbildning.

Men det är också viktigt att skolledarna får förutsättningar att använda sin kunskap. I sin avhandling från 2015 kunde Jaana Nehez konstatera att huvudmännens förväntningar på snabba resultat gör att rektorerna ofta fokuserar på helt andra saker än det långsiktiga kvalitetsarbetet.

– Jag tycker att det är en viktig fråga för politikerna: Hur ska vi se till att skolledarna får ett tillräckligt stöd i sitt arbete?

Själv tror hon att ett sätt skulle kunna vara att förtydliga skolchefens ansvar. Hon tror också att politikerna skulle kunna avlasta skolledare och lärare på vissa skolor, genom att i högre grad involvera andra samhällssektorer i skolans arbete, till exempel socialförvaltning och polis.

– Många problem i skolan är samhällsproblem. Skolledarna kan inte lösa dem själva, utan då måste vi ta in en annan kompetens.

Hon ser positivt på projekt som ”Samverkan för bästa skola”, där Skolverket samarbetar med huvudmännen för att utveckla utsatta skolor. Men hon tycker också att politikerna i allmänhet har en tendens att vilja tillämpa generella framgångsrecept, utan att ta hänsyn till de enskilda skolornas behov.

Jaana Nehez.

– När skolledarna genom analyser har identifierat problemområden, så måste politikerna ha tillit till att de vet vilka insatser som behövs och se till att skolorna får jobba med dem i lugn och ro, säger Jaana Nehez.

BEHOVET AV EN större tillit i skolsystemet är något som även Skolkommissionen har betonat.

Jan-Eric Gustafsson menar att den politiska diskussionen i Sverige ofta hamnar på fel nivå och handlar mer om detaljstyrning än om fundamentala frågor om skolans framtid.

– De täta reformerna och bristen på kontinuitet är sådant som vi i Skolkommissionen lyfter fram som en av huvudfaktorerna till att den svenska skolan har förlorat en del i kraft. Det har säkert också gjort att professionen inte har känt sig uppskattad, säger han.

Caroline Liberg, som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning mot läs- och lärprocesser, håller med. Hon pekar på alla bedömningsstöd, som slukar mycket tid och resurser från undervisningen, och den föreslagna läsa-, skriva- och räknagarantin.

– Det har nästan ett löjets skimmer att politikerna ska säga till lärarna att alla barn ska lära sig att läsa. Det ingår redan i mitt uppdrag som lärare och är inte något som jag ska behöva bli tillsagd, säger hon.

Ett annat problem med garantin är att den riskerar att begränsa sig till huvudsakligen avkodning i de tidiga skolåren, menar hon. I sina analyser för Skolverket av de internationella Pirls-testerna, som mäter fjärdeklassarnas läsförmåga, har hon sett att förhållandevis få svenska elever har problem med det.

– Det är framför allt under de senare åren, i en mer avancerad form av förståelse av texter, som Sverige har tappat.

I stället för läs- och skrivgarantin tycker hon att politikerna borde satsa på ett starkare nationellt läs- och skrivcentrum, där lärarna och forskarna tillsammans får utveckla ett forskningsbaserat underlag för fortbildning.

– Jag tror att svenska skolor har problem att hitta sådana källor att ösa ur. Det är förbluffande att vi nästan saknar det, säger hon.

Hon pekar på mängder av internationella studier som visar hur viktigt det är med fortbildning för lärare inom läs- och skrivområdet. I Norge påskyndade till exempel en tvåårig insats i det så kallade NORM-projektet elevernas skrivutveckling i årskurs 3–4 med ett helt läsår på vissa skolor.

– Läslyftet är en bidragande faktor till att Sveriges negativa trend har vänt i de internationella mätningarna. Men det är för snålt tilltaget – fortbildningen behöver ske kontinuerligt, säger hon.

MEN OM fortbildningen ska komma eleverna till nytta så måste lärarna också få tid till det pedagogiska arbetet. Därför menar Caroline Liberg att politikerna behöver skära ner på lärarnas kringsysslor och avlasta dem med fler speciallärare, kuratorer och administratörer.

Det är en mer angelägen fråga än fler undervisningstimmar eller större lärartäthet, tycker hon. Samtidigt menar hon att det är viktigt att locka fler till läraryrket med högre löner och – framför allt – tydligare och bättre karriärvägar.

– Det stora bekymret är att den lärarkår vi har inte kommer att räcka till, säger Caroline Liberg.

Att öka läraryrkets attraktivitet är ett av syftena med Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram, som ska främja lärarnas och skolledarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Jan-Eric Gustafsson hoppas att de statliga utredningarna om dess utformning och finansiering kommer att väcka politikernas intresse lagom till valet.

– Jag uppfattar det som oerhört viktigt att professionsprogrammet kommer till stånd på ett bra sätt, säger han.

Jan-Eric Gustafsson tycker också att det är angeläget med tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skolkommissionen har den svenska skolan en tendens att skjuta på stödinsatserna till slutet av grundskolan, trots att vi vet att de gör bäst nytta under de första läsåren.

Den politiska medvetenheten om problemet är stor, men beslutsprocessen har ändå gått i stå eftersom partierna är oense om förslagets exakta utformning.

– Alla är fullständigt överens om att det är rätt väg att gå. Ändå blir det så att politiken hamnar i låsningar, som för en utomstående forskare är väldigt svåra att begripa, säger Jan-Eric Gustafsson.

I dag saknas det dessutom data om vilket stöd som ges och vilken effekt det har. Därför förespråkar Skolkommissionen ett nationellt system för utvärdering av de specialpedagogiska insatserna.

FÖRSLAGET har bemötts med invändningar om att det skulle öka lärarnas administrationsbörda och innebära en kategorisering av barnen. Men Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, menar att andra länder klarar det bra utan att peka ut enskilda individer.

– De skolsystem där svaga barn lyckas bäst har en sådan uppföljning och utvärdering. Då ser skolorna och lärarna att de specialpedagogiska insatserna är ett viktigt område att utveckla – i det målstyrda system som vi har bortprioriteras det som inte kontrolleras och följs upp, säger hon.

Men mer specialpedagogik är inte hela lösningen. Mara Westling Allodi menar att många problem kan förebyggas bara med en bättre skolstart.

Hon pekar på förskoleklassen, som länge har haft färre lärarledda timmar och pedagogiska aktiviteter än både förskolan och skolan.

Dessutom efterlyser hon ett enhetligare skolsystem som i större utsträckning tar hänsyn till barnens olikheter. I dag menar hon att skollagens krav på att skolan ska utgå från barnens bästa ofta hamnar i skymundan bakom ekonomiska principer om målstyrning och konkurrens.

Läget har förvärrats av flera reformer som bygger på önsketänkande, menar hon.

Nationalekonomer har till exempel visat att när det tredje året i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som skulle få fler elever att läsa vidare på högskolan, infördes så ökade i stället andelen elever som inte fullföljde sina studier.

– Det är bra med en ambition att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan, men om man ska vara realistisk så kan det bli så att det utesluter fler ungdomar som inte klarar kraven, säger Mara Westling Allodi.

Mara Westling Alodi

Mara Westling Alodi. Foto: Eva Dalin.

HON TROR ATT det sorterande system som vi har infört, med många val, prov, återkopplingar och krav för att gå vidare i utbildningen, är en orsak till att barn och ungdomar mår sämre i Sverige än i andra nordiska länder. I dag är det nästan 20 procent av eleverna som inte klarar grundskolans mål.

– Många studier visar att en misslyckad skolgång ökar risken för psykisk ohälsa, arbetslöshet och social utsatthet. Vi borde i första hand skapa ett utbildningssystem som bygger på kunskap om vad som gynnar barns utveckling och lärande. Det har vi inte i dag, säger Mara Westling Allodi.

Helst ska det förebyggande arbetet börja redan i förskolan. Stora internationella undersökningar visar att en förskola av hög kvalitet har positiv effekt på barnens studieresultat ända upp i 15-årsåldern – särskilt för barn med särskilda utmaningar.

Därför är Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik vid Malmö universitet och ansvarig forskare för Vetenskapsrådets forskningsöversikt Förskola tidig intervention, från 2015, positiv till de förskolereformer som har betonat tidiga insatser och förskolans pedagogiska uppdrag.

– Men reformerna måste knytas till förskolans förutsättningar. Det måste finnas personal och kompetens, säger hon.

Problemet i dag är att andelen utbildade lärare i förskolan är liten och minskande, medan nästan en tredjedel av personalen helt saknar utbildning för att arbeta med barn. Samtidigt visar forskningen att personalens utbildning är avgörande för förskolans kvalitet.

Eftersom kompetensen dessutom är ojämnt fördelad mellan förskolorna så får det konsekvenser för likvärdigheten.

– Skillnaderna i förskolan är inte lika tydligt kopplade till områdenas socioekonomiska status som i grundskolan. Vi måste uppmärksamma olikvärdigheten och ta reda på vad som driver den, säger Ingegerd Tallberg Broman.

FÖR ATT FÖRSKOLAN ska kunna uppfylla skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, menar hon, så behövs det även riktade satsningar på flervetenskaplig och praktiknära forskning om svenska förhållanden. Mycket av det vi vet i dag kommer från internationella studier som är gjorda under helt andra förutsättningar.

I en ny rapport konstaterade SKL dessutom att bristen på disputerade lärare med förskolepedagogisk inriktning gör det svårt att åstadkomma den nödvändiga utbyggnaden av förskollärarutbildningen.

– Det finns mycket samlad kunskap om de många behoven som finns, så nu är det handling som gäller. Kanske skulle det behövas en skolkommission även för förskolan, säger Ingegerd Tallberg Broman.

Av Staffan Eng

Illustration Jens Magnusson


Fakta/Så ser Skolkommissionens förslag ut

För att höja elevernas kunskaper, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten föreslår kommissionen bland annat:

X Regionalisering av Skolverket och en översyn av skolmyndigheterna.

X Förstärkt lärarutbildning och mer samverkansforskning.

X Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare.

X Större fokus på kärnuppgifterna undervisning och skolledarskap.

X Riktat statsbidrag till skolor med ett utmanande elevunderlag.

X Stärkt elevhälsa och tidig kartläggning av elevernas förutsättningar.

X Aktivt skolval och krav på allsidig social elevsammansättning.

X Ett uppföljnings- och utvärderingssystem för stödinsatser.

Läs hela Skolkommissionens slutbetänkande här: Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet


Fakta/Professionsprogrammet

I mars presenterade regeringens utredare Björn Åstrand sitt förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer.

Legitimerade lärare ska genom utbildning eller praktiskt arbete kunna avancera till erfaren, meriterad och särskilt meriterad lärare. Det ska ge tydligare karriärmöjligheter och göra det lättare att placera rätt lärare på rätt plats.

Representanter för professionen, huvudmännen och akademin ska tillsammans besluta om vad som krävs för att uppnå de olika nivåerna och vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas.

Systemets finansiering undersöks av en annan utredning, som ska ta reda på om det går att organisera om de statliga skolmyndigheterna så att resurser kan frigöras till skolutveckling.

Förslagen kommer i juni.

Läs hela slutbetänkandet här: Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018: Tema Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-05-28 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 09:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolinspektionen: ”Vi granskar för att förbättra”

Alf Solander skriver i sin gästkrönika att han upplever att Skolinspektionen misstror lärare. Vårt arbete handlar inte om att ifrågasätta lärarprofessionen – tvärtom vet vi att det läraren gör i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för bra undervisning och utbildning. Vi vill därför klargöra vår roll, skriver Skolinspektionen i en replik.

Enkät: Så vill politikerna förbättra skolan

Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.

Nytt projekt hjälper elever tillbaka till skolan

För att hjälpa barn med hög skolfrånvaro att hitta tillbaka till skolan igen har Lidköpings kommun startat upp projektet Närsam, som är ett samarbete mellan elevhälsan och primärvården.

Så säger eleverna som har mindfulness på schemat

Tänk dig att du själv hade fått lära dig förmågor som laserfokus, självkontroll och stresshantering i skolan. Hur hade det kunnat påverka dina resultat, val och handlingar fram till idag? På Futuraskolan International Rådan i Sollentuna har eleverna mindfulness, dvs. medveten närvaro, på schemat för elever i åk 2-7.

Lärarfacken: Förbjud friskolor att välja elever efter kötid

Ju längre utbildning föräldrar har desto längre kötid till skolorna deras barn går i. Det visar en ny undersökning av lärarfacken. Nu presenterar de tre förslag om hur kötid ska slopas till förmån för andra sätt att sortera elever till skolor.

Lättare att stänga av stökiga elever ska ge studiero

Mobilförbud i klassrummen och flytt av hotfulla elever. Det är några av åtgärderna som kan bli aktuella för att öka studieron i svenska skolor. ”Vi vet att det finns en stor osäkerhet bland lärarna: när kan jag ingripa och hur ska jag ingripa? Det är svåra frågor så vi tycker att det behövs större möjligheter och större tydlighet”, säger Anna Ekström (S).

”Gör inte diagnosen NPF till norm inom specialpedagogiken”

Regeringen föreslår att examensordningen för lärare ska ändras så att studenternas kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter säkerställs. Det avslöjar ett synsätt som riskerar att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet, skriver debattörerna Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Fler ska få fjärrundervisning

För att ge fler elever, framför allt i glesbygden, möjlighet att få undervisning av behöriga lärare beslutar regeringen i dag att fler ämnen som NO, SO, matte och teknik ska kunna erbjudas på distans via en dator.

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero. ”Den lärare som ingriper ska inte få lida för det efteråt”, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

​Friends kommenterar regeringens satsning på trygghet och studiero

”Vi välkomnar att regeringen gör en ansträngning att satsa på trygghet och studiero i skolan. Det behövs och läget är akut. För mobbningen ökar i Sverige och vi vet att skolan är en oerhört viktig plats för att motarbeta mobbning och kränkningar. Likabehandling nedprioriteras istället idag i skolan”, säger Friends generalsekreterare Maja Frankel.

Ökat fokus på trygghet och studiero i skolan

Trygghet och studiero är en förutsättning för att kunskapsresultaten i skolan ska fortsätta uppåt. Mer behöver göras för att alla elever ska vara trygga i skolan och lära sig mer. Nu inleds arbetet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för trygghet och studiero i skolan samt författningsförslag som säkerställer ett fungerande regelverk.

Nationell plan för trygghet och studiero

Regeringskansliet har beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk om trygghet och studiero i skolan. (pdf)

”Fler slöjor än någonsin i Skurup”

Sveriges Radio har både lokalt och centralt rapporterat om att blotta beslutet om slöjdförbudet lett till att fler än någonsin bär slöja i skolan. Det tycks som om man skapat just det slags problem som man hade för avsikt att göra upp med. Att eleverna spjärnar emot när politiken dikterar klädsel borde inte förvåna. I synnerhet inte om det handlar om en religiös symbol, som ju för många betyder mer än just ett plagg, skriver Maria Ludvigsson på ledarplats.

”Friskolor finns till för alla elever”

Vi tar emot elever av olika bakgrund och utmaningar i livet. Vi har fantastiska lärare som engagerar sig för att ge alla elever god utbildning utifrån elevernas egna förutsättningar. Roth är varmt välkommen att besöka någon av våra skolor. Då kommer hon troligen att träffa sina medlemmar, eftersom vi har många från Lärarnas Riskförbund i vår verksamhet, skriver Veronica Rörsgård och Jens Eriksson, AcadeMedia, i ett svar till Rebecca Roth.  

Ny lag ska möjliggöra mobilförbud i skolan

I morgon presenterar skolminister Anna Ekström en ny snabbutredning som syftar till att skapa bättre studiero i skolan. Inför denna har Liberalerna drivit igenom en skärpt lagstiftning för att förbjuda mobiltelefoner och för att göra det lättare att flytta på elever som utsätter andra för våld eller hot.

Slöjförbud i skolan – det säger lagen

Det har seglat upp som en av de mer omdebatterade inrikespolitiska frågorna – frågan om slöjförbud i skolan. I Skurup har man infört ett förbud mot slöja, men experter menar att beslutet kan strida mot svensk lag. I dagens avsnitt av Aftonbladet Daily pratar vi med Maria Refors-Legge, doktorand i offentlig rätt, och reder ut den kontroversiella frågan. (webb-radio)

Konferenser
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin

Skolportens magasin

TEMA FÖRSKOLEKLASSEN: En brygga eller en vallgrav mellan förskola och skola? Förslaget om en tioårig grundskola gör diskussionen om förskoleklassen livligare än någonsin.

Läs mer!
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

”Vi måste ha bråttom för barnens skull”

Kvalitet i skolans värld behöver inte kosta en massa pengar, hävdar Nordanstig kommuns nye utbildningschef Thomas Larsson. Däremot får förbättringarna inte ta för lång tid. ”Barn kan inte tänka i femårsperspektiv när det gäller utveckling”, säger han.

Rektor dödshotas efter slöjdebatt

Dödshoten har kommit på telefon, över mejl – och i vykort hem till familjen. När rektorn Mattias Liedholm meddelade att slöjförbudet i Skurup inte skulle tillämpas i skolan blev han en tydlig måltavla för slöjkritiker i Sverige. Från kommunen är stödet närmast obefintligt, säger han.

Så kom de till rätta med sjuktalen

Vivallas förskolor tog tag i sina arbetsmiljöproblem och anställde en expert. Satsningen har lett till att både personal och chefer mår bättre, och nu kan lägga ­pengarna på annat än vikarier.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Malmös bästa skolor blir utan pris – S+L-styret körs över

Socialdemokraterna och Liberalerna vill prisa Malmöskolor som presterar bättre än förväntat – där elever och personal är extra ”positiva” och ”motiverade”. Men det blir inget pris. Återigen kör den samlade oppositionen över styret.

Skolledare från norr till söder nominerade till Stora Skolledarpriset

​Helena Öhman, Töre i Kalix kommun, Jonas Frankel, Vellinge, och Semira Vikström, Huddinge, är de tre slutkandidaterna till Stora Skolledarpriset på 100 000 kronor. Priset, som delas ut den 17 mars på Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg för tredje gången, är Sveriges största pris för skolledare.

Prisad lärare: ”Glesbygdsskolorna glöms bort”

Josefin Öberg, som är lärare i Fredrika skola, Åsele kommun, har nyligen mottagit Helgepriset. Här berättar hon om priset, om hur det är att vara lärare på glesbygden och arbetets förutsättningar.

Hovslättslärare bäst i Sverige

Biologiläraren Anders Elm som arbetar på Hovslättsskolan utanför Jönköping är en av Sveriges bästa lärare. Senare i vår kommer han att få ta emot Kungliga Vetenskapsakademiens pris under en högtidlig ceremoni på konserthuset i Stockholm.

Nytänkande lärare prisas av Vetenskapsakademien

Fyra lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen verksamma i Helsingborg, Göteborg, Jönköping och Sollentuna, belönas nu av Vetenskapsakademien. De fyra har genom nya idéer och entusiasmerande arbete väckt elevernas intresse för matematik, fysik, biologi och NO.

Läs fler
Namn och Nytt

Ny grundskolechef i Norrköpings kommun

Hans Grimsell har utsetts till verksamhetschef för grundskolorna i Norrköping, en tjänst han tillträder den 18 maj.

Linda Rogberg är ny rektor på Horsbyskolan

Sedan den 7 januari 2020 är Linda Rogberg rektor på Horsbyskolan för årskurs 4-6. Linda kommer närmast från en tjänst som enhetschef inom Borås Stad.

Skolledare från norr till söder nominerade till Stora Skolledarpriset

​Helena Öhman, Töre i Kalix kommun, Jonas Frankel, Vellinge, och Semira Vikström, Huddinge, är de tre slutkandidaterna till Stora Skolledarpriset på 100 000 kronor. Priset, som delas ut den 17 mars på Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg för tredje gången, är Sveriges största pris för skolledare.

Mikael Källarsson blir chef för Eskilstunas kulturskola

Nu är det klart vem som blir chef för kulturskolan i Eskilstuna. Mikael Källarsson tillträder tjänsten i mitten av maj, men kommer även innan dess finnas med i utvecklingsarbetet av kulturskolan och i tillsättning av nya tjänster.

Han föreslås som ny rektor i Linköping

Jan-Ingvar Jönsson, professor i medicinsk cellbiologi, föreslås som ny rektor för Linköpings universitet.