Skolan och valet 2018 – Vad säger forskarna?

Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna. 

Jan-Eric Gustafsson.

EN AV GRUNDTANKARNA med 2015 års skolkommission, som presenterade sitt slutbetänkande i april förra året, var att skapa långsiktiga, forskningsbaserade mål som alla partier skulle kunna sluta upp bakom.

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, som är seniorprofessor vid Göteborgs universitet, gläds åt att politikerna faktiskt verkar ha enats om ett av kommissionens viktigaste förslag: en större kompensatorisk resursfördelning mellan kommuner.

– Jag hoppas att det blir så fortsättningsvis också. Långsiktighet, stabilitet och förutsägbarhet är a och o för att det ska fungera, säger han.

Däremot tycker han att politikerna ägnar för lite uppmärksamhet åt skolsegregationen, som är själva orsaken till problemet. Han tror att det beror på att frågor som påverkar vilka skolkamrater som väljarnas barn får är svåra att vinna val på.

– Vi ser den kompensatoriska resursfördelningen som ett sätt att motverka skolsegregationens negativa verkningar, men om man kunde minska segregationen så skulle det inte behövas, säger han.

MEN OM DET statliga stödet ska fungera så krävs det också att skolorna använder det på ett effektivt sätt. Det menar lektor Jaana Nehez, som jobbar med skol- och ledarskapsutveckling i Helsingborgs stad.

– Det måste göras grundliga analyser på skolorna om vad eleverna behöver. Och när analysen är gjord så behöver skolorna få möjlighet att ägna sig åt det under en längre tid, säger hon.

Sådana analyser kräver kunskap. Därför menar Jaana Nehez att skolledarnas analyskompetens skulle behöva stärkas ytterligare, även om politikerna redan har gjort en hel del i form av utbildning och fortbildning.

Men det är också viktigt att skolledarna får förutsättningar att använda sin kunskap. I sin avhandling från 2015 kunde Jaana Nehez konstatera att huvudmännens förväntningar på snabba resultat gör att rektorerna ofta fokuserar på helt andra saker än det långsiktiga kvalitetsarbetet.

– Jag tycker att det är en viktig fråga för politikerna: Hur ska vi se till att skolledarna får ett tillräckligt stöd i sitt arbete?

Själv tror hon att ett sätt skulle kunna vara att förtydliga skolchefens ansvar. Hon tror också att politikerna skulle kunna avlasta skolledare och lärare på vissa skolor, genom att i högre grad involvera andra samhällssektorer i skolans arbete, till exempel socialförvaltning och polis.

– Många problem i skolan är samhällsproblem. Skolledarna kan inte lösa dem själva, utan då måste vi ta in en annan kompetens.

Hon ser positivt på projekt som ”Samverkan för bästa skola”, där Skolverket samarbetar med huvudmännen för att utveckla utsatta skolor. Men hon tycker också att politikerna i allmänhet har en tendens att vilja tillämpa generella framgångsrecept, utan att ta hänsyn till de enskilda skolornas behov.

Jaana Nehez.

– När skolledarna genom analyser har identifierat problemområden, så måste politikerna ha tillit till att de vet vilka insatser som behövs och se till att skolorna får jobba med dem i lugn och ro, säger Jaana Nehez.

BEHOVET AV EN större tillit i skolsystemet är något som även Skolkommissionen har betonat.

Jan-Eric Gustafsson menar att den politiska diskussionen i Sverige ofta hamnar på fel nivå och handlar mer om detaljstyrning än om fundamentala frågor om skolans framtid.

– De täta reformerna och bristen på kontinuitet är sådant som vi i Skolkommissionen lyfter fram som en av huvudfaktorerna till att den svenska skolan har förlorat en del i kraft. Det har säkert också gjort att professionen inte har känt sig uppskattad, säger han.

Caroline Liberg, som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning mot läs- och lärprocesser, håller med. Hon pekar på alla bedömningsstöd, som slukar mycket tid och resurser från undervisningen, och den föreslagna läsa-, skriva- och räknagarantin.

– Det har nästan ett löjets skimmer att politikerna ska säga till lärarna att alla barn ska lära sig att läsa. Det ingår redan i mitt uppdrag som lärare och är inte något som jag ska behöva bli tillsagd, säger hon.

Ett annat problem med garantin är att den riskerar att begränsa sig till huvudsakligen avkodning i de tidiga skolåren, menar hon. I sina analyser för Skolverket av de internationella Pirls-testerna, som mäter fjärdeklassarnas läsförmåga, har hon sett att förhållandevis få svenska elever har problem med det.

– Det är framför allt under de senare åren, i en mer avancerad form av förståelse av texter, som Sverige har tappat.

I stället för läs- och skrivgarantin tycker hon att politikerna borde satsa på ett starkare nationellt läs- och skrivcentrum, där lärarna och forskarna tillsammans får utveckla ett forskningsbaserat underlag för fortbildning.

– Jag tror att svenska skolor har problem att hitta sådana källor att ösa ur. Det är förbluffande att vi nästan saknar det, säger hon.

Hon pekar på mängder av internationella studier som visar hur viktigt det är med fortbildning för lärare inom läs- och skrivområdet. I Norge påskyndade till exempel en tvåårig insats i det så kallade NORM-projektet elevernas skrivutveckling i årskurs 3–4 med ett helt läsår på vissa skolor.

– Läslyftet är en bidragande faktor till att Sveriges negativa trend har vänt i de internationella mätningarna. Men det är för snålt tilltaget – fortbildningen behöver ske kontinuerligt, säger hon.

MEN OM fortbildningen ska komma eleverna till nytta så måste lärarna också få tid till det pedagogiska arbetet. Därför menar Caroline Liberg att politikerna behöver skära ner på lärarnas kringsysslor och avlasta dem med fler speciallärare, kuratorer och administratörer.

Det är en mer angelägen fråga än fler undervisningstimmar eller större lärartäthet, tycker hon. Samtidigt menar hon att det är viktigt att locka fler till läraryrket med högre löner och – framför allt – tydligare och bättre karriärvägar.

– Det stora bekymret är att den lärarkår vi har inte kommer att räcka till, säger Caroline Liberg.

Att öka läraryrkets attraktivitet är ett av syftena med Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram, som ska främja lärarnas och skolledarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Jan-Eric Gustafsson hoppas att de statliga utredningarna om dess utformning och finansiering kommer att väcka politikernas intresse lagom till valet.

– Jag uppfattar det som oerhört viktigt att professionsprogrammet kommer till stånd på ett bra sätt, säger han.

Jan-Eric Gustafsson tycker också att det är angeläget med tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skolkommissionen har den svenska skolan en tendens att skjuta på stödinsatserna till slutet av grundskolan, trots att vi vet att de gör bäst nytta under de första läsåren.

Den politiska medvetenheten om problemet är stor, men beslutsprocessen har ändå gått i stå eftersom partierna är oense om förslagets exakta utformning.

– Alla är fullständigt överens om att det är rätt väg att gå. Ändå blir det så att politiken hamnar i låsningar, som för en utomstående forskare är väldigt svåra att begripa, säger Jan-Eric Gustafsson.

I dag saknas det dessutom data om vilket stöd som ges och vilken effekt det har. Därför förespråkar Skolkommissionen ett nationellt system för utvärdering av de specialpedagogiska insatserna.

FÖRSLAGET har bemötts med invändningar om att det skulle öka lärarnas administrationsbörda och innebära en kategorisering av barnen. Men Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, menar att andra länder klarar det bra utan att peka ut enskilda individer.

– De skolsystem där svaga barn lyckas bäst har en sådan uppföljning och utvärdering. Då ser skolorna och lärarna att de specialpedagogiska insatserna är ett viktigt område att utveckla – i det målstyrda system som vi har bortprioriteras det som inte kontrolleras och följs upp, säger hon.

Men mer specialpedagogik är inte hela lösningen. Mara Westling Allodi menar att många problem kan förebyggas bara med en bättre skolstart.

Hon pekar på förskoleklassen, som länge har haft färre lärarledda timmar och pedagogiska aktiviteter än både förskolan och skolan.

Dessutom efterlyser hon ett enhetligare skolsystem som i större utsträckning tar hänsyn till barnens olikheter. I dag menar hon att skollagens krav på att skolan ska utgå från barnens bästa ofta hamnar i skymundan bakom ekonomiska principer om målstyrning och konkurrens.

Läget har förvärrats av flera reformer som bygger på önsketänkande, menar hon.

Nationalekonomer har till exempel visat att när det tredje året i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som skulle få fler elever att läsa vidare på högskolan, infördes så ökade i stället andelen elever som inte fullföljde sina studier.

– Det är bra med en ambition att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan, men om man ska vara realistisk så kan det bli så att det utesluter fler ungdomar som inte klarar kraven, säger Mara Westling Allodi.

Mara Westling Alodi

Mara Westling Alodi. Foto: Eva Dalin.

HON TROR ATT det sorterande system som vi har infört, med många val, prov, återkopplingar och krav för att gå vidare i utbildningen, är en orsak till att barn och ungdomar mår sämre i Sverige än i andra nordiska länder. I dag är det nästan 20 procent av eleverna som inte klarar grundskolans mål.

– Många studier visar att en misslyckad skolgång ökar risken för psykisk ohälsa, arbetslöshet och social utsatthet. Vi borde i första hand skapa ett utbildningssystem som bygger på kunskap om vad som gynnar barns utveckling och lärande. Det har vi inte i dag, säger Mara Westling Allodi.

Helst ska det förebyggande arbetet börja redan i förskolan. Stora internationella undersökningar visar att en förskola av hög kvalitet har positiv effekt på barnens studieresultat ända upp i 15-årsåldern – särskilt för barn med särskilda utmaningar.

Därför är Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik vid Malmö universitet och ansvarig forskare för Vetenskapsrådets forskningsöversikt Förskola tidig intervention, från 2015, positiv till de förskolereformer som har betonat tidiga insatser och förskolans pedagogiska uppdrag.

– Men reformerna måste knytas till förskolans förutsättningar. Det måste finnas personal och kompetens, säger hon.

Problemet i dag är att andelen utbildade lärare i förskolan är liten och minskande, medan nästan en tredjedel av personalen helt saknar utbildning för att arbeta med barn. Samtidigt visar forskningen att personalens utbildning är avgörande för förskolans kvalitet.

Eftersom kompetensen dessutom är ojämnt fördelad mellan förskolorna så får det konsekvenser för likvärdigheten.

– Skillnaderna i förskolan är inte lika tydligt kopplade till områdenas socioekonomiska status som i grundskolan. Vi måste uppmärksamma olikvärdigheten och ta reda på vad som driver den, säger Ingegerd Tallberg Broman.

FÖR ATT FÖRSKOLAN ska kunna uppfylla skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, menar hon, så behövs det även riktade satsningar på flervetenskaplig och praktiknära forskning om svenska förhållanden. Mycket av det vi vet i dag kommer från internationella studier som är gjorda under helt andra förutsättningar.

I en ny rapport konstaterade SKL dessutom att bristen på disputerade lärare med förskolepedagogisk inriktning gör det svårt att åstadkomma den nödvändiga utbyggnaden av förskollärarutbildningen.

– Det finns mycket samlad kunskap om de många behoven som finns, så nu är det handling som gäller. Kanske skulle det behövas en skolkommission även för förskolan, säger Ingegerd Tallberg Broman.

Av Staffan Eng

Illustration Jens Magnusson


Fakta/Så ser Skolkommissionens förslag ut

För att höja elevernas kunskaper, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten föreslår kommissionen bland annat:

X Regionalisering av Skolverket och en översyn av skolmyndigheterna.

X Förstärkt lärarutbildning och mer samverkansforskning.

X Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare.

X Större fokus på kärnuppgifterna undervisning och skolledarskap.

X Riktat statsbidrag till skolor med ett utmanande elevunderlag.

X Stärkt elevhälsa och tidig kartläggning av elevernas förutsättningar.

X Aktivt skolval och krav på allsidig social elevsammansättning.

X Ett uppföljnings- och utvärderingssystem för stödinsatser.

Läs hela Skolkommissionens slutbetänkande här: Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet


Fakta/Professionsprogrammet

I mars presenterade regeringens utredare Björn Åstrand sitt förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer.

Legitimerade lärare ska genom utbildning eller praktiskt arbete kunna avancera till erfaren, meriterad och särskilt meriterad lärare. Det ska ge tydligare karriärmöjligheter och göra det lättare att placera rätt lärare på rätt plats.

Representanter för professionen, huvudmännen och akademin ska tillsammans besluta om vad som krävs för att uppnå de olika nivåerna och vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas.

Systemets finansiering undersöks av en annan utredning, som ska ta reda på om det går att organisera om de statliga skolmyndigheterna så att resurser kan frigöras till skolutveckling.

Förslagen kommer i juni.

Läs hela slutbetänkandet här: Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018: Tema Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-05-28 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 09:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolinspektionen: ”Vi granskar för att förbättra”

Alf Solander skriver i sin gästkrönika att han upplever att Skolinspektionen misstror lärare. Vårt arbete handlar inte om att ifrågasätta lärarprofessionen – tvärtom vet vi att det läraren gör i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för bra undervisning och utbildning. Vi vill därför klargöra vår roll, skriver Skolinspektionen i en replik.

Enkät: Så vill politikerna förbättra skolan

Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.

”Bildt-regeringen varnades av OECD om skolsegregation och försämrad likvärdighet redan 1992”

Häromveckan publicerade OECD återigen en rapport där de konstaterade att skolvalet har lett till ökad skolsegregation och minskad likvärdighet. Segregationen ökar i den svenska skolan och resultatskillnaderna mellan skolor blir större. Men vad som är mindre känt är att OECD redan 1992 var starkt kritisk till de reformer Bildt-regeringen tänkte genomföra och varnade för att konsekvenserna av dem kunde innebära skolsegregation och minskad likvärdighet, skriver Mattias Samuelsson, LO, i ett blogginlägg.

Hur matchar vi inför framtiden?

Varje år lämnar tusentals ungdomar skolan för att antingen påbörja ett första jobb eller fortsätta i vidare studier. Oavsett vilket de väljer är det långsiktiga målet ett produktivt och framgångsrikt yrkesliv. Hur kan då skolan och näringslivet samverka för att matcha dagens elever för morgondagens efterfrågade arbetskraft? Detta var några av frågorna på den årliga SSA-konferensen.

Prisbelönt pedagog vill se mer entreprenörskap i skolan

Michael Lindquist har prisats både nationellt och internationellt i näringslivet för sina insatser inom entreprenörskap. Med sin långa erfarenhet som expert för skolverket, UF- lärare och läromedelsförfattare vill han få fler lärare att integrera entreprenörskap i undervisningen. ”I ett klassiskt grupparbete sitter en framför datorn och fem tittar på – här bär alla ett ansvar för att företaget ska bli så komplett som möjligt – ekonomiskt, inköp, ledning och marknadsföringsmässigt. Det blir viktigt på riktigt”, säger han.

Besök från Tillitsdelegationen

Tillitsdelegationen ska stödja statliga myndigheter att utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning. För att lyssna in SPSM:s erfarenheter och arbete besökte delegationens ordförande Christina Forsberg myndigheten tillsammans med Emma Sterky och Anna Paulhoff.

Se när årets ”Min lärare” överraskas av sina elever

Rekordmånga, drygt 2 100, nomineringar till årets ”Min lärare” har skickats in till SVT:s Lilla Aktuellt från elever i hela landet.  Nu är det klart att utmärkelsen går till en mycket omtyckt lärare i Borrby.

Karriärstegen som öppnar för karriär i skolan

Möjligheten till karriär och att kunna utvecklas i jobbet är viktigt för både lärare och rektorer. Ett steg på vägen är det förslag till professionsprogram som tagits av regeringen i det så kallade januariavtalet.

Fem fenomen i skolan : Ett livslångt lärande

Var femte finländare deltar varje år i kurser och föreläsningar på folkhögskolor och sommaruniversitet. Utbildning formas till en industri, och efterfrågan på snabb utbildning är stor. Alla har tack vare internet en möjlighet till livslångt lärande. Finns det nåt negativt med att man aldrig är fullärd? Kan det upplevas som stressigt att man ständigt ska lära sig mer? (webb-tv)

Lärarrummet : Vägen till att kunna läsa och skriva

I vårt informationssamhälle är läs- och skrivkunnighet en förutsättning för att fungera och vara delaktig. Men den som är analfabet hamnar i en värld fylld av datorskärmar, vårdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhället. Annette Fundberg är läraren som ser till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva. Att kunna det är själva grunden för det fortsatta lärandet. (webb-tv)

Isabelle, 18: ”Jag måste prioritera klimatet”

Under fredagen sker den andra globala skolstrejken för klimatet. I Stockholm hoppas arrangörerna på att 10 000 personer ska ge sig ut på gatorna – men det är inte säkert att alla elever beviljas ledigt från skolan. ”Klimatet är viktigare i det här fallet. Jag känner att jag måste prioritera klimatet framför skolan”, säger Isabelle Axelsson, 18, som går i gymnasiet och är med och arrangerar.

Skolministeriet: Lärarna protesterar

Under parollen Lärarmarschen har lärare samlats på gator och torg runt om i landet. Den här sortens lärarprotester har varit en ovanlig syn de senaste decennierna. För trots att lärare ofta larmar om en allt tyngre arbetsbörda så har lärarkåren varken strejkat eller demonstrerat i någon större omfattning sedan 1989. Hur kommer det sig att lärarna har hållit sig så lugna? Och vad är det som får dem att kliva upp på barrikaderna just nu? (webb-radio)

Föräldrar i Malmö måste vara positiva till skolan

I Malmö måste alla föräldrar till grundskoleelever i höst skriva under ett avtal om att de ska ansvara för att barnet är utvilat och har ätit frukost.

”Skollagen har inget undantag för små skolor”

Skolan ska vara likvärdig för alla elever oavsett var eleven bor eller vilken skola eleven går i.  Även en liten huvudman måste ha tillräcklig kapacitet att för att ge sina elever allt det skollagen kräver, replikerar Tommy Lagergren, biträdande generaldirektör för Skolinspektionen.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen. ”Mentorerna har gjort att intresset för att komma hit är högre”, säger läraren Katarina Hjärtberg

”Så kan vi hjälpa skolans hemmasittare”

Skolfrånvaron är ett stort problem ute i svenska skolor. Den kryper dessutom ner i åldrarna. Nu måste vi skolmyndigheter, skolhuvudmän och skolor kraftsamla för att vända trenden, skriver Fredrik Malmberg och Helene Fägerblad, Specialpedagogiska skolmyndigheten.  

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Våren är i antågande och just nu är det många som funderar på sin arbetssituation och möjligheten till nya utmaningar. Går du i samma tankar? Vi har samlat ett antal nyheter om lön, karriär och yrkesutveckling i ett särskilt temabrev för dig som funderar över dina karriärmöjligheter.

Till Tema Karriär
Mest läst senaste veckan

Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Kommunerna behöver spara in 31 miljarder kronor fram till år 2022, enligt SKL:s ekonomirapport från förra året. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna.

Motivation måste komma inifrån

Stenkulaskolan ligger i ett socioekonomiskt tufft område i Malmö. De senaste fyra åren har skolan genomgått en förändring. Allt fler elever kvalar in till gymnasiet, skolan ligger 15 procent över förväntansvärdet som Malmö stad satt upp.

Nya regler i skolans värld från den 1 juli

Nedräkningen börjar mot nya regler i förskola och skola. Från den 1 juli ska förskolechefer kallas rektorer och få genomgå befattningsutbildning, precis som övriga rektorer.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Se när årets ”Min lärare” överraskas av sina elever

Rekordmånga, drygt 2 100, nomineringar till årets ”Min lärare” har skickats in till SVT:s Lilla Aktuellt från elever i hela landet.  Nu är det klart att utmärkelsen går till en mycket omtyckt lärare i Borrby.

Prisad rektor håller hårt i kompassen

Huddingerektorn Stefan Vilkman har tre grundpelare. Medarbetarna ska känna att de är bra, att de har ett visst mått av självständig­het och schysta kompisar på jobbet. Nyligen valdes han till Årets chef 2019.

Svenska Akademiens svensklärarpris

Svenska Akademien har till mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2019 utsett Camilla Edvardsson Lundmark, Hortlax skola i Piteå, Sara Persson, Gunnebo skola i Gunnebo och Daniel Sandin, Katedralskolan i Lund, med 50 000 kronor var, samt till mottagare av ett gemensamt pris Anki Källman och Anneli Wahlsten, Gunnarsboskolan i Mullsjö, med totalt 50 000 kronor.

Camilla tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris

Camilla Edvardsson Lundmark, svensklärare på Hortlax skola, är en av fem lärare som får ta emot Svenska Akademiens svensklärarpris 2019 för att hon i sin yrkesroll stimulerat intresset för läsning hos unga killar genom att de läser tillsammans med sina pappor.

Peter Tabichi är världens lärare

I år tilldelades läraren Peter Tabichi från Kenya The global teacher prize. Prissumman är en miljon dollar.

Läs fler