Skolan och valet 2018 – Vad säger forskarna?

Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna. 

Jan-Eric Gustafsson.

EN AV GRUNDTANKARNA med 2015 års skolkommission, som presenterade sitt slutbetänkande i april förra året, var att skapa långsiktiga, forskningsbaserade mål som alla partier skulle kunna sluta upp bakom.

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, som är seniorprofessor vid Göteborgs universitet, gläds åt att politikerna faktiskt verkar ha enats om ett av kommissionens viktigaste förslag: en större kompensatorisk resursfördelning mellan kommuner.

– Jag hoppas att det blir så fortsättningsvis också. Långsiktighet, stabilitet och förutsägbarhet är a och o för att det ska fungera, säger han.

Däremot tycker han att politikerna ägnar för lite uppmärksamhet åt skolsegregationen, som är själva orsaken till problemet. Han tror att det beror på att frågor som påverkar vilka skolkamrater som väljarnas barn får är svåra att vinna val på.

– Vi ser den kompensatoriska resursfördelningen som ett sätt att motverka skolsegregationens negativa verkningar, men om man kunde minska segregationen så skulle det inte behövas, säger han.

MEN OM DET statliga stödet ska fungera så krävs det också att skolorna använder det på ett effektivt sätt. Det menar lektor Jaana Nehez, som jobbar med skol- och ledarskapsutveckling i Helsingborgs stad.

– Det måste göras grundliga analyser på skolorna om vad eleverna behöver. Och när analysen är gjord så behöver skolorna få möjlighet att ägna sig åt det under en längre tid, säger hon.

Sådana analyser kräver kunskap. Därför menar Jaana Nehez att skolledarnas analyskompetens skulle behöva stärkas ytterligare, även om politikerna redan har gjort en hel del i form av utbildning och fortbildning.

Men det är också viktigt att skolledarna får förutsättningar att använda sin kunskap. I sin avhandling från 2015 kunde Jaana Nehez konstatera att huvudmännens förväntningar på snabba resultat gör att rektorerna ofta fokuserar på helt andra saker än det långsiktiga kvalitetsarbetet.

– Jag tycker att det är en viktig fråga för politikerna: Hur ska vi se till att skolledarna får ett tillräckligt stöd i sitt arbete?

Själv tror hon att ett sätt skulle kunna vara att förtydliga skolchefens ansvar. Hon tror också att politikerna skulle kunna avlasta skolledare och lärare på vissa skolor, genom att i högre grad involvera andra samhällssektorer i skolans arbete, till exempel socialförvaltning och polis.

– Många problem i skolan är samhällsproblem. Skolledarna kan inte lösa dem själva, utan då måste vi ta in en annan kompetens.

Hon ser positivt på projekt som ”Samverkan för bästa skola”, där Skolverket samarbetar med huvudmännen för att utveckla utsatta skolor. Men hon tycker också att politikerna i allmänhet har en tendens att vilja tillämpa generella framgångsrecept, utan att ta hänsyn till de enskilda skolornas behov.

Jaana Nehez.

– När skolledarna genom analyser har identifierat problemområden, så måste politikerna ha tillit till att de vet vilka insatser som behövs och se till att skolorna får jobba med dem i lugn och ro, säger Jaana Nehez.

BEHOVET AV EN större tillit i skolsystemet är något som även Skolkommissionen har betonat.

Jan-Eric Gustafsson menar att den politiska diskussionen i Sverige ofta hamnar på fel nivå och handlar mer om detaljstyrning än om fundamentala frågor om skolans framtid.

– De täta reformerna och bristen på kontinuitet är sådant som vi i Skolkommissionen lyfter fram som en av huvudfaktorerna till att den svenska skolan har förlorat en del i kraft. Det har säkert också gjort att professionen inte har känt sig uppskattad, säger han.

Caroline Liberg, som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning mot läs- och lärprocesser, håller med. Hon pekar på alla bedömningsstöd, som slukar mycket tid och resurser från undervisningen, och den föreslagna läsa-, skriva- och räknagarantin.

– Det har nästan ett löjets skimmer att politikerna ska säga till lärarna att alla barn ska lära sig att läsa. Det ingår redan i mitt uppdrag som lärare och är inte något som jag ska behöva bli tillsagd, säger hon.

Ett annat problem med garantin är att den riskerar att begränsa sig till huvudsakligen avkodning i de tidiga skolåren, menar hon. I sina analyser för Skolverket av de internationella Pirls-testerna, som mäter fjärdeklassarnas läsförmåga, har hon sett att förhållandevis få svenska elever har problem med det.

– Det är framför allt under de senare åren, i en mer avancerad form av förståelse av texter, som Sverige har tappat.

I stället för läs- och skrivgarantin tycker hon att politikerna borde satsa på ett starkare nationellt läs- och skrivcentrum, där lärarna och forskarna tillsammans får utveckla ett forskningsbaserat underlag för fortbildning.

– Jag tror att svenska skolor har problem att hitta sådana källor att ösa ur. Det är förbluffande att vi nästan saknar det, säger hon.

Hon pekar på mängder av internationella studier som visar hur viktigt det är med fortbildning för lärare inom läs- och skrivområdet. I Norge påskyndade till exempel en tvåårig insats i det så kallade NORM-projektet elevernas skrivutveckling i årskurs 3–4 med ett helt läsår på vissa skolor.

– Läslyftet är en bidragande faktor till att Sveriges negativa trend har vänt i de internationella mätningarna. Men det är för snålt tilltaget – fortbildningen behöver ske kontinuerligt, säger hon.

MEN OM fortbildningen ska komma eleverna till nytta så måste lärarna också få tid till det pedagogiska arbetet. Därför menar Caroline Liberg att politikerna behöver skära ner på lärarnas kringsysslor och avlasta dem med fler speciallärare, kuratorer och administratörer.

Det är en mer angelägen fråga än fler undervisningstimmar eller större lärartäthet, tycker hon. Samtidigt menar hon att det är viktigt att locka fler till läraryrket med högre löner och – framför allt – tydligare och bättre karriärvägar.

– Det stora bekymret är att den lärarkår vi har inte kommer att räcka till, säger Caroline Liberg.

Att öka läraryrkets attraktivitet är ett av syftena med Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram, som ska främja lärarnas och skolledarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Jan-Eric Gustafsson hoppas att de statliga utredningarna om dess utformning och finansiering kommer att väcka politikernas intresse lagom till valet.

– Jag uppfattar det som oerhört viktigt att professionsprogrammet kommer till stånd på ett bra sätt, säger han.

Jan-Eric Gustafsson tycker också att det är angeläget med tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skolkommissionen har den svenska skolan en tendens att skjuta på stödinsatserna till slutet av grundskolan, trots att vi vet att de gör bäst nytta under de första läsåren.

Den politiska medvetenheten om problemet är stor, men beslutsprocessen har ändå gått i stå eftersom partierna är oense om förslagets exakta utformning.

– Alla är fullständigt överens om att det är rätt väg att gå. Ändå blir det så att politiken hamnar i låsningar, som för en utomstående forskare är väldigt svåra att begripa, säger Jan-Eric Gustafsson.

I dag saknas det dessutom data om vilket stöd som ges och vilken effekt det har. Därför förespråkar Skolkommissionen ett nationellt system för utvärdering av de specialpedagogiska insatserna.

FÖRSLAGET har bemötts med invändningar om att det skulle öka lärarnas administrationsbörda och innebära en kategorisering av barnen. Men Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, menar att andra länder klarar det bra utan att peka ut enskilda individer.

– De skolsystem där svaga barn lyckas bäst har en sådan uppföljning och utvärdering. Då ser skolorna och lärarna att de specialpedagogiska insatserna är ett viktigt område att utveckla – i det målstyrda system som vi har bortprioriteras det som inte kontrolleras och följs upp, säger hon.

Men mer specialpedagogik är inte hela lösningen. Mara Westling Allodi menar att många problem kan förebyggas bara med en bättre skolstart.

Hon pekar på förskoleklassen, som länge har haft färre lärarledda timmar och pedagogiska aktiviteter än både förskolan och skolan.

Dessutom efterlyser hon ett enhetligare skolsystem som i större utsträckning tar hänsyn till barnens olikheter. I dag menar hon att skollagens krav på att skolan ska utgå från barnens bästa ofta hamnar i skymundan bakom ekonomiska principer om målstyrning och konkurrens.

Läget har förvärrats av flera reformer som bygger på önsketänkande, menar hon.

Nationalekonomer har till exempel visat att när det tredje året i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som skulle få fler elever att läsa vidare på högskolan, infördes så ökade i stället andelen elever som inte fullföljde sina studier.

– Det är bra med en ambition att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan, men om man ska vara realistisk så kan det bli så att det utesluter fler ungdomar som inte klarar kraven, säger Mara Westling Allodi.

Mara Westling Alodi

Mara Westling Alodi. Foto: Eva Dalin.

HON TROR ATT det sorterande system som vi har infört, med många val, prov, återkopplingar och krav för att gå vidare i utbildningen, är en orsak till att barn och ungdomar mår sämre i Sverige än i andra nordiska länder. I dag är det nästan 20 procent av eleverna som inte klarar grundskolans mål.

– Många studier visar att en misslyckad skolgång ökar risken för psykisk ohälsa, arbetslöshet och social utsatthet. Vi borde i första hand skapa ett utbildningssystem som bygger på kunskap om vad som gynnar barns utveckling och lärande. Det har vi inte i dag, säger Mara Westling Allodi.

Helst ska det förebyggande arbetet börja redan i förskolan. Stora internationella undersökningar visar att en förskola av hög kvalitet har positiv effekt på barnens studieresultat ända upp i 15-årsåldern – särskilt för barn med särskilda utmaningar.

Därför är Ingegerd Tallberg Broman, senior professor i pedagogik vid Malmö universitet och ansvarig forskare för Vetenskapsrådets forskningsöversikt Förskola tidig intervention, från 2015, positiv till de förskolereformer som har betonat tidiga insatser och förskolans pedagogiska uppdrag.

– Men reformerna måste knytas till förskolans förutsättningar. Det måste finnas personal och kompetens, säger hon.

Problemet i dag är att andelen utbildade lärare i förskolan är liten och minskande, medan nästan en tredjedel av personalen helt saknar utbildning för att arbeta med barn. Samtidigt visar forskningen att personalens utbildning är avgörande för förskolans kvalitet.

Eftersom kompetensen dessutom är ojämnt fördelad mellan förskolorna så får det konsekvenser för likvärdigheten.

– Skillnaderna i förskolan är inte lika tydligt kopplade till områdenas socioekonomiska status som i grundskolan. Vi måste uppmärksamma olikvärdigheten och ta reda på vad som driver den, säger Ingegerd Tallberg Broman.

FÖR ATT FÖRSKOLAN ska kunna uppfylla skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, menar hon, så behövs det även riktade satsningar på flervetenskaplig och praktiknära forskning om svenska förhållanden. Mycket av det vi vet i dag kommer från internationella studier som är gjorda under helt andra förutsättningar.

I en ny rapport konstaterade SKL dessutom att bristen på disputerade lärare med förskolepedagogisk inriktning gör det svårt att åstadkomma den nödvändiga utbyggnaden av förskollärarutbildningen.

– Det finns mycket samlad kunskap om de många behoven som finns, så nu är det handling som gäller. Kanske skulle det behövas en skolkommission även för förskolan, säger Ingegerd Tallberg Broman.

Av Staffan Eng

Illustration Jens Magnusson


Fakta/Så ser Skolkommissionens förslag ut

För att höja elevernas kunskaper, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten föreslår kommissionen bland annat:

X Regionalisering av Skolverket och en översyn av skolmyndigheterna.

X Förstärkt lärarutbildning och mer samverkansforskning.

X Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare.

X Större fokus på kärnuppgifterna undervisning och skolledarskap.

X Riktat statsbidrag till skolor med ett utmanande elevunderlag.

X Stärkt elevhälsa och tidig kartläggning av elevernas förutsättningar.

X Aktivt skolval och krav på allsidig social elevsammansättning.

X Ett uppföljnings- och utvärderingssystem för stödinsatser.

Läs hela Skolkommissionens slutbetänkande här: Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet


Fakta/Professionsprogrammet

I mars presenterade regeringens utredare Björn Åstrand sitt förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer.

Legitimerade lärare ska genom utbildning eller praktiskt arbete kunna avancera till erfaren, meriterad och särskilt meriterad lärare. Det ska ge tydligare karriärmöjligheter och göra det lättare att placera rätt lärare på rätt plats.

Representanter för professionen, huvudmännen och akademin ska tillsammans besluta om vad som krävs för att uppnå de olika nivåerna och vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas.

Systemets finansiering undersöks av en annan utredning, som ska ta reda på om det går att organisera om de statliga skolmyndigheterna så att resurser kan frigöras till skolutveckling.

Förslagen kommer i juni.

Läs hela slutbetänkandet här: Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018: Tema Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-05-28 14:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-22 09:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolinspektionen: ”Vi granskar för att förbättra”

Alf Solander skriver i sin gästkrönika att han upplever att Skolinspektionen misstror lärare. Vårt arbete handlar inte om att ifrågasätta lärarprofessionen – tvärtom vet vi att det läraren gör i klassrummet är den enskilt viktigaste faktorn för bra undervisning och utbildning. Vi vill därför klargöra vår roll, skriver Skolinspektionen i en replik.

Enkät: Så vill politikerna förbättra skolan

Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.

Framtidsmötet lär högstadieelever om näringslivet i Eslöv

Tre av sju anställningsförsök i Skåne misslyckas eftersom företagen inte hittar personer med rätt kompetens. För att ge dagens ungdomar en inblick i vad som efterfrågas på arbetsmarknaden arrangerades nyligen Framtidsmötet i Eslöv, ett samarbete mellan skola och näringsliv. ”Det är viktigt för oss att skolungdomarna vet vilka företag det finns i kommunen”, säger Kosovar Gashi, näringslivsstrateg i Eslövs kommun.

”Svenska universitet borde kunna bättre”

Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. ”Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.

Ny sajt ska locka unga till transportnäringen

Väljer man gymnasieskolans fordons- och transportprogram eller sjöfartsutbildningen går man en ljus framtid till mötes. I dessa branscher ligger tekniken i framkant och arbetsmiljöerna är stimulerande. Men trots detta väljer få ungdomar yrkesutbildningar idag. Detta vill Transportföretagen ändra på och lanserar därför sajten ”Vi kör!” som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 16 år för att öka intresset för branscherna.

Kaos på skola – polisen fick evakuera en lärare

Kaos utbröt på ett gymnasium i Stockholm under fredagsförmiddagen. Det efter att en lärare anklagats av en tidigare elev för grooming. Nu sitter skolans ledning i ett blixtinkallat möte och läraren har tagits ur tjänst. ”Den före detta eleven uppmanade till en demonstration på skolan den här morgonen”, säger en av skolans rektorer.

”Vi måste bli bättre på att lyfta fram allmän kurs i media”

Allmän kurs lyser med sin frånvaro i media och deltagarna är bättre än lärare och rektorer på att uttrycka folkhögskolans bildningsideal. Det visar en studie av hur folkhögskolan porträtteras i medierna.

Louilas dröm i kras när utländska betyg räknas om

Över en natt sjunker värdet av Louila Sheets betyg. Det innebär att hon sannolikt inte kommer in på dietistutbildningen – något hon kämpat för sedan hon kom till Sverige från Syrien. Anledningen är att en rad utländska betyg snart omvärderas. ”Det känns som att jag kastat bort de tre år jag varit i Sverige”, säger hon.

Tollare startar allmän kurs i Rosengård

IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare utanför Stockholm ­startar i höst allmän kurs i Rosengård i Malmö ­tillsammans med Nykterhetsrörelsens ­Bildningsverksamhet, NBV.

Minskning av sökande till konstutbildningar

Antalet sökande till folkhögskolornas konstutbildningar minskar. Det visar en enkätundersökning som kulturredaktionen på Sveriges Radio har gjort.

”Demokrati är att kämpa för ett Vi”

En globaliserad värld ställer utmanande frågor om gränsen mellan oss och dem. Svaret finns inte i nationalismens falska vi skriver Stefan Johansson, lärare på Ljungskile folkhögskola.

Brunnsvik startar allmän kurs i sina gamla lokaler

Sedan juni pågår en 13 veckor lång studiemotiverande utbildning i Brunnsviks folkhögskolas gamla lokaler utanför Ludvika.

Folkhögskolan 150 år

Hurra! En vital 150-åring som stolt kan se sig i historiens 
spegel tillbaka på det uppdrag vi haft genom alla år, att bilda 
medborgaren, skriver Tomas Rosengren, vice ordförande i Förbundet Folkhögskollärarna, på ledarplats.

Lärare misstänks ha ändrat svar i nationellt prov

En lärare på en skola i Örnsköldsvik misstänks för att ha ändrat elevers svar i nationella prov. En elev ska ha fått 35 svar ändrade från rätt till fel, skriver allehanda. se.

Oenighet i Varberg kring ensamkommande och studier

En majoritet av kommunerna i Halland låter inte ensamkommande, som fyllt 18 år, studera på gymnasiet medan de väntar på ett beslut om uppehållstillstånd. Men i Varberg vill oppositionen ha en ändring på det här och vill att frågan tas upp på nytt.

”Den gemensamma kulturen är rolig att upptäcka”

Daniel Svensson är utbildad gymnasielärare. En gång i månaden tar han tåget till Linköpings universitet där han går en kurs på kvartsfart. Efter kursen kan han också titulera sig Folkhögskollärare.

Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Missade du?
Tema: Arbetsmiljö

Tema: Arbetsmiljö

Missade du vårt temabrev om arbetsmiljö? Här kan du läsa ikapp!

Till temabrevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Lön & Karriär
  Illustration av Malin Koort

Lön & Karriär

Ta del av det senaste inom lönestatistik, arbetsmiljö, organisation och arbetslag, karriärtjänster och mycket mer.

Till Lön & Karriär
Mest läst senaste veckan

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort.

Ordningsregler och disciplinära åtgärder

Denna rapport redovisar resultaten från Skolverkets kartläggning av hur skolor använder ordningsregler och disciplinära åtgärder. Med resultaten som grund lämnar vi även förslag till åtgärder som kan främja trygghet och studiero. (pdf)

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Fel råd ges i ny rapport om barn med adhd”

En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten sprider en felaktig bild av adhd. Att lägga så stor vikt vid minskning av störande beteenden och så lite fokus på hur skolan kan stötta dessa barn ligger inte alls i linje med aktuell forskning, skriver 40 forskare, psykologer, pedagoger med flera som alla arbetar med individer med adhd.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor.  Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats