Skolkommissionens ordförande om betänkandet: ”En helhet”

Skolkommissionens slutbetänkande som presenterades under torsdagen innehåller förslag som ska höja kunskapsresultaten i den svenska skolan, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten i undervisningen. Skolporten har talat med Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, samt tre skolexperter, om betänkandet.

Jan-Eric Gustafsson. Foto: Johan Wingborg, GU.

Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, och professor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet

Vad anser du är det viktigaste förslaget i slutbetänkandet?

– Det stora poängen är att det är en helhet, där varje enskilt förslag hänger ihop med de övriga. Men om jag ska rangordna sätter jag professionsutveckling och en strukturerad karriärgång för lärarna högt. Förslaget är inte helt färdigt men vi är en god bit på väg. Som nummer två vill jag nämna regionala statliga stödorganisationer. Jag tror de skulle kunna göra stor skillnad som just stöd och bollplank för huvudmännen, exempelvis kring professionsutveckling, vilket kan vara oerhört svårt för en enskild skola att på egen hand hitta rätt i.

– Stöd att följa nationella målsättningar, eller hitta samverkanspartners är andra områden som de regionala myndigheterna skulle kunna bistå skolorna med. En liknande stödfunktion som redan finns i dag och som fungerar bra är SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Slutligen vill jag lyfta förslaget om statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa. Systemet bygger på att skolorna själva bestämmer vad pengarna ska användas till, exempelvis ökad lärartäthet, kompetensutveckling eller mindre klasser.

Räcker förslagen för att nå de uppsatta målen eller saknar du något i betänkandet?

– Ja, det är min bedömning. Men det förutsätter givetvis att förslagen implementeras i god ordning. Risker jag ser är att processen går i långbänk eller att förslagen urholkas på vägen. Det finns förslag som skulle kunna förverkligas ganska snart. Närmast är finansieringssystemet, här är det i princip bara att trycka på en knapp. Min förhoppning är att det ska rulla ut redan den första januari 2018.

Ser du några kritiska framgångsfaktorer för att förslagen ska ge effekt?

– Det är långbänken förstås. Men framför allt om samlingen spricker, då finns det risk att processen fördröjs, i värsta fall blir det ingenting. Att det är valår innebär både risker och möjligheter i det här fallet. Viktigast nu är att etablera konsensus.

Finns det något förslag du skulle vilja bidra med själv som inte finns med i slutbetänkandet?

– Alla vi som suttit i kommissionen har nog haft förslag som vi fått backa på. I gengäld har vi fått en samling och det är bättre.

Elisabet Nihlfors. Foto: Annika af Klercker

Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap. Ledde SKL:s och Friskolornas riksförbunds expertråd för skolutveckling.

Vad anser du är det viktigaste förslaget i slutbetänkandet?

– Att det finns en ambition att skapa ett system som hänger ihop, från statliga beslut till skolhuvudmännens effektuering och förskolor och skolors verkställande. Detta saknas i dag. Särskilt glädjande här är att man pekar på skolchefernas roll. Behövligt är också att hitta ett sätt där samtliga kommuner får en jämlik, ekonomisk basplatta att stå på. Den nöten har Skolkommissionen vad jag förstår, inte lyckats knäcka men det finns åtminstone en strävan att göra det. Positivt är också förslagen om kompetensförsörjning, professionsprogram och en ökad satsning på forskning.

Räcker förslagen för att nå de uppsatta målen eller saknar du något i betänkandet?

– Jag är skeptisk till förslaget att inrätta ytterligare en myndighet som bland annat ska föra ”resultatdialog” med skolhuvudmännen. Vad är det för typ av dialog man tänker sig? Ett av skolans stora problem är att skolhuvudmännen har väldigt olika förutsättningar. Men frågan är om ökad statlig styrning är den bästa lösningen.

Ser du några kritiska framgångsfaktorer för att förslagen ska ge effekt?

– Tyvärr andas kommissionens förslag ett tydligt uppifrånperspektiv. Jag saknar huvudmannaskapets röster, de är otroligt viktiga för att teori ska bli till praktik. Det är givetvis bra om politiker och fackliga organisationer är överens – men det är i landets cirka 15 000 förskolor och skolor det måste fungera. Därför måste huvudmännen vara synnerligen delaktiga i det fortsatta arbetet.

Finns det något förslag du skulle vilja bidra med själv som inte finns med i slutbetänkandet?

– Osäker på hur tydligt ansvar och befogenheter är framskrivet för olika beslutsnivåer och instanser. Fokus läggs på nationella, generella lösningar istället för att låta skolchefer ta beslut om vad som är bäst för huvudmannens olika skolor. Alla behöver inte ett mattelyft eller vad det nu kan vara. De professionella vet i regel mycket väl vad just deras skola och elever behöver, men för att kunna ta beslut måste det finnas ansvar och befogenheter på alla nivåer för att kunna skapa förtroende och tilltro.

Marie-Hélène Ahnborg, vd, Ifous.
Foto: Annika af Klercker

Marie-Hélène Ahnborg, vd för det fristående forskningsinstitutet Ifous

Vad anser du är det viktigaste förslaget i slutbetänkandet?

– Det är omöjligt att peka ut ett enskilt förslag eftersom det inte finns en lösning på de utmaningar som den svenska skolan står inför. Men de allra viktigaste förslagen är de som rör kompetensförsörjningen och lärarnas möjligheter till kontinuerlig kompetens- och professionsutveckling. Särskilt intressanta är förslagen om ett professionsprogram för lärare och skolledare och åtgärder för att stärka forskningskapaciteten.

Räcker förslagen för att nå de uppsatta målen eller saknar du något i betänkandet?

– Först och främst saknar jag huvudmannaperspektivet. De förslag som läggs är formulerade utifrån ett visst mått av top down-tänkande. Erfarenheterna från tidigare reformer borde ha lärt oss att det är implementeringen som är avgörande för att reformerna ska ge effekt. Det är i klassrum och skolor som det viktiga arbetet för elevernas kunskapsutveckling äger rum. Det är skolhuvudmän som satsar på sina lärare och att utveckla sina skolor som uppnår goda resultat.

– Utmaningen är att få alla skolhuvudmän att ta detta ansvar för att garantera likvärdigheten. Skolkommissionen föreslår att statens styrning ska förstärkas nationellt och regionalt. Detta kan tyckas rimligt men det riskerar att ytterligare förstärka den redan otydliga ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och dessutom frånta skolhuvudmännen incitamenten för att ta ansvar på riktigt.

Ser du några kritiska framgångsfaktorer för att förslagen ska ge effekt?

– Den är en lång väg kvar innan förslagen kan bli verklighet och den stora risken är att vi fastnar i bevakning av särintressen och kortsiktiga politiska lösningar. Vi behöver en bred uppslutning utöver partipolitiska och ideologiska hänsyn för att förslagen ska realiseras och skapa långsiktighet och stabilitet.

– Ytterligare en risk är att åtgärder genomförs som enstaka satsningar i form av lyft och andra kompetensutvecklingsinsatser. Vad som behövs är kontinuerligt utvecklingsarbete som involverar de verksamma i skolan och som svarar mot de behov av fördjupad kunskap som lärare och skolledare har för att klara undervisningspraktiken.

Finns det några förslag som du skulle vilja bidra med själv som inte finns med i slutbetänkandet?

– Jag vill slå ett slag för samverkan för skolutveckling på vetenskaplig grund. När skolhuvudmän tar initiativ till samverkan med akademin och andra skolhuvudmän för att med forskningsbaserad kunskap som grund utveckla den egna verksamheten, då händer det saker.

– Jag ser gärna åtgärder som bygger på sådana initiativ och som tar tillvara redan fungerande strukturer för ett effektivt FoU-arbete, exempelvis det som bedrivs med Ifous som samordnare. Det är inte alltid statliga myndigheter som är bäst lämpade att driva utveckling.

Magnus Blixt, lärare och biträdande rektor, Glömstaskolan, Huddinge

Vad anser du är det viktigaste förslaget i slutbetänkandet?

– Att det görs en bred och samlad satsning för skolan är det viktigaste av allt, tycker jag. Även om det är långt kvar innan Skolkommissionens förslag kan bli verklighet är detta åtminstone ett steg mot konkreta åtgärder, inte bara tomt prat.

Räcker förslagen för att nå de uppsatta målen eller saknar du något i betänkandet?

– Vad jag reagerat på är de dubbla budskap som förslagen ger. Å ena sidan pratas det mycket om tillit till lärarprofessionen. Å andra sidan ska det tillsättas en statlig myndighet som ska kontrollera och reglera lärarnas professionsutveckling. Jag tycker att detta är en branschfråga och inte något som kräver en statlig myndighet. Men vi får se vad hur det utvecklas, det kan också bli bra.

Ser du några kritiska framgångsfaktorer för att förslagen ska ge effekt?

– Skolkommissionen pekar på att det krävs mer undervisning, men jag menar att det handlar om bättre undervisning. Av erfarenhet vet jag att en extra mattetimme med en outbildad lärare inte nödvändigtvis leder till bättre kunskaper, det kan snarare vara kontraproduktivt. Förslagen tar också upp tydligare läroplaner för att skapa trygghet och arbetsro. Jag anser att den skollag vi har ger tillräckliga mandat för att skapa just detta. Problemet är att skolan inte använder sig av dessa mandat. Främst på grund av okunskap eller rädsla hos framför allt skolledare och huvudmän som hellre skickar ut en lärare än att riskera få Skolinspektionen eller media på sig.

Finns det något förslag du skulle vilja bidra med själv som inte finns med i slutbetänkandet?

– Det är svårt att se vad som saknas. Förslagen omfattar många sidor och det finns nästan inte en samhällsfråga som inte ska hitta sin lösning inom skolan. Kanske Skolkommissionen hellre borde ha fokuserat på några, särskilt viktiga frågor, än att försöka omfatta så mycket som möjligt.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-20 19:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-11 15:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Sagor i Tynnered ska öka läskunnigheten

Öka barns ordförråd, läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Det är syftet med sagocaféet i Tynnered som nu får bidrag av Folkhälsokommittén.

”Eleverna drabbas när fel frågor lyfts i skoldebatten”

Den nationella skoldebatten handlar om fel saker. Alldeles för ofta diskuteras symbolfrågor som mobilförbud och kepsar, sådant som har begränsad betydelse för elevernas skolgång, skriver Patrik Finn före detta lärare och skolledare, arbetar nu som utvecklingsledare.  

”Friskolor sållar bort elever med sina köer”

Debattören: Systemet gör att ”olönsamma” barn stängs ute – nu måste köerna avskaffas.

Musikläraren: Tim fick MVG trots att han inte kom på lektionerna

Lektionerna var inte så viktiga men musiken gav honom högsta betyg.  – Tim var en fantastisk och ödmjuk kille som jag gav MVG trots att han var borta väldigt mycket, säger hans musiklärare på Östra Real, Marja-Liisa Piirimets Ingler.

Tusentals skolor drabbade av hemsideskapningar

Tusentals skolor och förskolor i Sverige har drabbats av så kallade sökresultatskapningar, enligt Stiftelsen för internetinfrastruktur (IIS).

Liberalerna vill ha specialklasser och fler särskolor

Liberalerna vill återinföra specialklasser för elever med inlärningssvårigheter och fler barn ska få gå ett år extra i skolan. För det kommer att behövas fler speciallärare.

Björklund vill sätta stökiga elever i särskilda klasser

Skolan stod i fokus när Liberalerna under lördagen öppnade sitt riksmöte i Västerås.

L vill åter ha klasser för svaga elever

Liberalerna vill att elever som har svårt att hänga med eller är stökig a ska sättas i särskilda klasser. Partiet anser också att fler elever borde gå ett extra år i lågstadiet.

Studenter fuskade – stängs av från universitetet

Två studenter på Umeå universitet stängs av i sex veckor – efter att båda fuskade på ett prov.

Får inte tillräcklig samisk undervisning – Skolinspektionen utreder

Samiska barn i Krokom ska enligt en anmälan till Skolinspektionen bli diskriminerade på grund av utebliven undervisning i samiskt språk och kultur.

Mammans ilska – sonen blev inlåst på förskolan

Barnen på en förskola i Göteborg kastade leksaker på varandra och på personalen.Då låste en vikarie  in ett av barnen i ett rum, vilket Göteborg Direkt var först med att skriva om.

Regionala skillnader bland adhd-diagnoser utreds

Socialstyrelsen får i uppdrag att ta reda på vilka faktorer som kan förklara regionala skillnader i diagnostisering och läkemedelsbehandling av adhd. Myndigheten ska även utreda hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn.

”Skolledaren måste vara en förebild”

En ny utbildningsminister har många uppgifter framför sig och för att bara nämna några: läroplanerna måste skrivas om, skollagen kompletteras, lärarutbildningen reformeras, och skolledarutbildningen ses över, skriver Inger Enkvist.

”Skrota idén om lika för alla – ge fler extra skolår”

Inkluderingstanken, att alla barn, oavsett förutsättningar, ska gå i samma klass, har gått för långt. De barn som har det svårast har i stället stängts ute från möjligheten att få med sig kunskaper. Inrätta fler särskilda undervisningsgrupper, låt fler elever gå ett extra år och satsa på fler speciallärare, föreslår Liberalernas partiledare Jan Björklund.

”Integrera mera” satsar på ensamkommande flickor

Antalet ensamkommande nyanlända flickor har ökat under senare år. År 2012 var andelen flickor 16 procent och i mitten av förra året 23 procent, enligt Socialstyrelsen.

Ungdomar ser stort glapp mellan gymnasium och högskola

Klyftan mellan högstadiet och gymnasiet är knappt märkbar – medan steget till högskolan är stor. En del där det brister är i studie- och yrkesvägledningen, tycker ungdomarna själva.

Konferenser
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Aktuella chefstjänster
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr ute 4 april!

Tema: Skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Liberalerna föreslår 4 miljarder till lärarlöner

Liberalerna vill inrätta 30.000 tjänster som huvudlärare i skolan. Tjänsterna ska ge 5.000 kronor i lönepåslag i månaden.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov.  På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna. ”Vi ser fram emot att få vara en av provskolorna”, säger rektorn Anna Brandén.

Utsatt stadsdel förlorar 36 miljoner kronor när elever byter skola

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Så löser du de 8 värsta konflikterna på jobbet

Chef frågade deltagarna i undersökningen: ”Vilken är den svåraste konflikt du haft under din karriär?” och in kom svar som hade kunnat platsa i vilket psykologiskt tv-drama som helst. Här är några av dem – med kommentarer och förslag till lösningar från Chefs expert Leif E Andersson.

Ardalan Shekarabi (S) stödjer försök att stoppa religiösa friskolor

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) stödjer Stockholm och Botkyrka som vill stoppa religiösa friskolor i sina kommuner. De tänker vägra att hyra ut lokaler.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats