Skolkuratorns kompetens underskattas ofta

Publicerad:Idag 08:49

Uppdaterad:Idag 10:57

Skribent:Nina Fahlén

Hallå där, Hilda Johnsson, sakkunnig inom skola och elevhälsa på Suicide Zero, utbildad socialantropolog och tidigare skolkurator. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Elevhälsa i Malmö 11–12 november samt i Stockholm 3–4 december.

Vad kommer din föreläsning att handla om?

– Den kommer att handla om hur skolkuratorer kan hitta sin professionella identitet och hur de kan använda sin kompetens i skolans uppdrag. Yrket är fantastiskt, men det är också väldigt komplext. Man förväntas kunna lite av allt.

– Jag kommer att prata om hur vi kan arbeta mer strategiskt och långsiktigt. Hur bygger man en hållbar yrkesroll, hur kan man prioritera och framför allt, hur blir man en självklar del av det pedagogiska arbetet utan att tappa sin profession?

Vilka utmaningar ser du i skolkuratorns uppdrag?

– Uppdraget i sig är egentligen inte svårt, men det är otydligt formulerat. Det finns givetvis skolor som har jättebra arbetsbeskrivningar för sina skolkuratorer, men på en generell nivå är det ganska otydligt.

– En annan utmaning är att många skolkuratorer är ensamma i sin yrkesroll på skolan. Det är klart att de har sitt elevhälsoteam, men många saknar att kunna prata med någon i samma profession om etik, metoder eller prioriteringar. Det kan bli ensamt.

– Jag tror att skolkuratorns kompetens ofta underskattas. Vi är inte enbart ett samtalsstöd för enskilda elever, utan vi kan bidra med kunskap om relationer, sociala sammanhang och organisation.

Hur ser du på hur kuratorns roll påverkas av förslagen i regeringens utredning En förbättrad elevhälsa?

– Utredningen är spännande! Den visar en tydlig riktning, att elevhälsan ska vara mer tillgänglig, likvärdig och ännu mer förebyggande än den är idag. Flera av förslagen stärker skolkuratorns roll. Exempelvis får vi ett större ansvar för psykisk hälsa och det kan skapa ett närmare samarbete med övrig elevhälsa. Reformen förutsätter en bättre tillgång till kuratorer, vilket många har efterfrågat under en längre tid.

– Förslaget att kuratorer ska vara legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer med socionomexamen, ser jag både för- och nackdelar med. Det kan leda till en tydligare professionsidentitet, med mer likvärdig kvalitet, men samtidigt kan det utesluta många andra professioner. Vad händer med alla som redan är i yrket och inte har en socionomexamen? Har vi råd att förlora dem?

Vad vill du att deltagarna på konferensen tar med sig från din föreläsning?

– Framför allt hoppas jag att de går därifrån med en stolthet och en trygghet kring sin profession. Jag vill ge deltagarna ett språk för sitt uppdrag och modet att sätta gränser när det behövs.

– Viktigast av allt är att de lämnar konferensen med en känsla av att de inte behöver göra allt, men att de ska bidra med det som just de kan. När en skolkurator får använda sin fulla kompetens blir elevhälsan inte en verksamhet vid sidan av undervisningen, utan en förutsättning för att undervisningen ska lyckas.

Du kan lyssna till Hilda Johnsson på Skolportens konferens Elevhälsa i Malmö 11–12 november 2026 samt i Stockholm 3–4 december. Du kan också välja att ta del av föreläsningen via webbkonferensen 25 december 2026–23 januari 2027 .

Konferensen berör bland annat:

Skolkuratorns roll i dagens skola – vad innebär uppdraget i praktiken?
Stöd och utmaningar för elever med svag teoretisk begåvning – ett holistiskt perspektiv.
Elevhälsans dokumentation – så blir den rättssäker, korrekt och lagom.
När dataspelandet blir ett beroende – riskfaktorer för ”gaming disorder”.
Relationers betydelse för lärandet – vad säger forskningen?
Innan det är för sent – förebyggande arbete mot skolattacker.
Machokulturens struktur och konsekvenser – så kan vi utmana destruktiva ideal.