”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

DEBATT: Vad menar politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen? En inkluderande skola är en skola som sätter människan framför systemet. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola, skriver Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Rune Hausstätter.

Rune Hausstätter.

UTBILDNING SKA BIDRA till att förena människor, inte dela upp och segregera. Med andra ord är inkludering ett grundläggande bidrag till ett demokratiskt samhälle. Idén om inkludering i skolan är en motreaktion på ett utbildningssystem som historiskt har delat upp människor i grupper, där vissa har ansetts som mer värda än andra. På 1930-talet var dessa tankar viktiga inslag i fascismen, men att rangordna människor som mer eller mindre värda finns fortfarande kvar inom utbildningssystemet. Inkludering i skolan, menar jag, är därför en reaktion mot icke-demokratiska inslag i skolan och idén om att människor har olika värde.

Vad menar då de svenska politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i en av januariöverenskommelsens punkter? Det första jag konstaterar är att detta är ett mycket konservativt uttalande. Man vill gå tillbaka till något som var bättre. Frågan är vad. Avsikten med att arbeta inkluderande i skolan är att öka de demokratiska processerna i samhället.

• En tolkning av meningen ”inkluderingstanken har gått för långt” kan därför vara att de svenska politikerna anser att den svenska skolan har blivit för demokratisk och att vi behöver gå tillbaka till en skola där barn, ungdomar och föräldrar har mindre inflytande över skolan.

• En annan tolkning av detta påstående är att man menar att det svenska skolsystemet rangordnar barn och unga som mer eller mindre ”värda” i för liten utsträckning. Man vill tillbaka till ett tydligare system, där barnen som är ”mer värda” ska ha kvar sina rättigheter och sin ställning i skolan, medan de som är ”mindre värda” inte ska ha samma rättigheter till inkludering och medbestämmande i skolan. Ett argument som det alltså fanns en stor politisk uppslutning kring i Europa före andra världskriget.

• En sista tolkning av detta påstående är att det bygger på en brist på förståelse för vad inkludering betyder. Med andra ord är påståendet ett uttryck för en politisk omedvetenhet, och att det saknas kunskap om vad som ligger bakom målsättningen med en inkluderande skola.

Personligen hoppas jag att påståendet ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen är just den sistnämnda tolkningen, det vill säga en brist på förståelse för vad en inkluderande utbildning betyder. Jag tror att många barn i dag känner att ingen bryr sig om dem i skolan. Det är inte ett tecken på att inkluderingen har gått för långt – tvärtom är det uttryck för att inkluderingstanken inte har kommit tillräckligt långt.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetet för en inkluderande skola är något som måste pågå hela tiden. Inkludering är en process som handlar om värderingar, om hur skolan ska vara en plats för mångfald, och om en kunskaps- och människosyn där demokratibegreppet är centralt.

En inkluderande skola är därför en skola som visar öppenhet och nyfikenhet – en skola som sätter människan framför systemet. Det låter enkelt, men i själva verket är det ofta skolan vi prioriterar före människan. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola. Vi möter stora samhällsutmaningar inom en snar framtid – utmaningar som kräver samarbete, gemenskap och ett socialt engagemang.

Uppfattningar som innebär segregering och att människor har olika värde behöver vi lämna bakom oss och förpassa till historien. Här får Sveriges politiker bakläxa: De behöver uppdatera sin kunskap om inkludering i skolan.


Fakta/Rune Hausstätter är professor i specialpedagogik vid Høgskolen i Innlandet (INN), Norge, och gästprofessor vid Stockholms universitet. Han är medredaktör, författare och medförfattare till flera böcker om specialpedagogik i Norge.

Fotnot: Januariöverenskommelsen ingicks av S, L, C och MP.


Skolporten nr 3 2019

Denna debattartikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-03 12:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-20 11:38 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Så kan man väcka elevernas intresse för slöjd
  Karolin Wagner

Så kan man väcka elevernas intresse för slöjd

Karolin Wagner ska föreläsa på Skolportens konferens Slöjd. Hon kommer att tala om hur man kan få eleverna mer intresserade av slöjdämnet.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Han blir skolledare i Rinkeby – igen

Hans Ovsjö blir ny rektor på Knutbyskolan i Rinkeby i Stockholm. Han kommer närmast från Nälstaskolan och har tidigare bland annat arbetat på Rinkebyskolan. Den egna skoltiden var inte enbart positiv och efter några jobbiga skolår blev högskoleprovet en räddning.

”Jag är bra på att leda”

Efter tio år som lärare blev Madeleine Heiman rektor. Hon ville skapa en skola som är bra för varenda en av de där underbara ungdomarna hon mötte i klassrummet. Därför ville hon leda.

Ny rektor på Midsommarkransens grundskola

AnnMarie Taylor blir med start i augusti ny rektor på Midsommarkransens grundskola i Stockholm. Hon kommer närmast från en tjänst som it-chef på utbildningsförvaltningen och har tidigare bland annat varit rektor och skolledare i Vårberg och på Östermalm.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

”Jag är bra på att leda”

Efter tio år som lärare blev Madeleine Heiman rektor. Hon ville skapa en skola som är bra för varenda en av de där underbara ungdomarna hon mötte i klassrummet. Därför ville hon leda.

Arbetet bakom journalistpriset – ”Lärarna offer för systemfel”

Här är bakgrunden till att Skolvärldens reporter PeKå Englund fick Fackförbundspressens journalistpris för sitt dokument om skolattacken i Eslöv.

Förskolepris till Örebrorektor

Jenny Eriksson, rektor för förskolorna Almby och Södra gården i Örebro tilldelas Förskoletidningens utmärkelse Årets förskolekraft 2022.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier