2019-05-03 12:20  2063 Dela:

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

DEBATT: Vad menar politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen? En inkluderande skola är en skola som sätter människan framför systemet. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola, skriver Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Rune Hausstätter.

Rune Hausstätter.

UTBILDNING SKA BIDRA till att förena människor, inte dela upp och segregera. Med andra ord är inkludering ett grundläggande bidrag till ett demokratiskt samhälle. Idén om inkludering i skolan är en motreaktion på ett utbildningssystem som historiskt har delat upp människor i grupper, där vissa har ansetts som mer värda än andra. På 1930-talet var dessa tankar viktiga inslag i fascismen, men att rangordna människor som mer eller mindre värda finns fortfarande kvar inom utbildningssystemet. Inkludering i skolan, menar jag, är därför en reaktion mot icke-demokratiska inslag i skolan och idén om att människor har olika värde.

Vad menar då de svenska politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i en av januariöverenskommelsens punkter? Det första jag konstaterar är att detta är ett mycket konservativt uttalande. Man vill gå tillbaka till något som var bättre. Frågan är vad. Avsikten med att arbeta inkluderande i skolan är att öka de demokratiska processerna i samhället.

• En tolkning av meningen ”inkluderingstanken har gått för långt” kan därför vara att de svenska politikerna anser att den svenska skolan har blivit för demokratisk och att vi behöver gå tillbaka till en skola där barn, ungdomar och föräldrar har mindre inflytande över skolan.

• En annan tolkning av detta påstående är att man menar att det svenska skolsystemet rangordnar barn och unga som mer eller mindre ”värda” i för liten utsträckning. Man vill tillbaka till ett tydligare system, där barnen som är ”mer värda” ska ha kvar sina rättigheter och sin ställning i skolan, medan de som är ”mindre värda” inte ska ha samma rättigheter till inkludering och medbestämmande i skolan. Ett argument som det alltså fanns en stor politisk uppslutning kring i Europa före andra världskriget.

• En sista tolkning av detta påstående är att det bygger på en brist på förståelse för vad inkludering betyder. Med andra ord är påståendet ett uttryck för en politisk omedvetenhet, och att det saknas kunskap om vad som ligger bakom målsättningen med en inkluderande skola.

Personligen hoppas jag att påståendet ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen är just den sistnämnda tolkningen, det vill säga en brist på förståelse för vad en inkluderande utbildning betyder. Jag tror att många barn i dag känner att ingen bryr sig om dem i skolan. Det är inte ett tecken på att inkluderingen har gått för långt – tvärtom är det uttryck för att inkluderingstanken inte har kommit tillräckligt långt.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetet för en inkluderande skola är något som måste pågå hela tiden. Inkludering är en process som handlar om värderingar, om hur skolan ska vara en plats för mångfald, och om en kunskaps- och människosyn där demokratibegreppet är centralt.

En inkluderande skola är därför en skola som visar öppenhet och nyfikenhet – en skola som sätter människan framför systemet. Det låter enkelt, men i själva verket är det ofta skolan vi prioriterar före människan. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola. Vi möter stora samhällsutmaningar inom en snar framtid – utmaningar som kräver samarbete, gemenskap och ett socialt engagemang.

Uppfattningar som innebär segregering och att människor har olika värde behöver vi lämna bakom oss och förpassa till historien. Här får Sveriges politiker bakläxa: De behöver uppdatera sin kunskap om inkludering i skolan.


Fakta/Rune Hausstätter är professor i specialpedagogik vid Høgskolen i Innlandet (INN), Norge, och gästprofessor vid Stockholms universitet. Han är medredaktör, författare och medförfattare till flera böcker om specialpedagogik i Norge.

Fotnot: Januariöverenskommelsen ingicks av S, L, C och MP.


Skolporten nr 3 2019

Denna debattartikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-03 12:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-20 11:38 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Nyhetskategorier
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Här finns lägsta lärarlönerna: ”Lönen inte allt”

Närmare 7 000 kronor i månaden, så mycket mer i medellön får en grundskollärare i Stockholm mot en i Dalarna.

Skärp skollagen – så vill Lärarförbundet stoppa föräldrakraven

Fyra av tio lärare möter orimliga föräldrakrav varje månad – och andelen ökar under coronakrisen. Nu ställer Lärarförbundet hårda krav på utbildningsminister Anna Ekström: ”Ge lärarna mer inflytande i skollag och läroplan”.

MSB: Lärare ska inte prioriteras

Lärare och förskollärare finns inte med på MSB:s nya prioriteringslista över anställda inom samhällsbärande yrken som står på tur för att testas för covid-19.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris: ”Hedrande”

Läraren Annika Sjödahl prisas för sitt jobb i klassrummet. Hon och tre andra lärare tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Skåneskolor prisas för internationella projekt

Lillstjärnans förskola i Malmö och Liljeborgsskolan i Trelleborg – de är vinnarna av årets svenska eTwinning-priser. Skolorna belönas av Universitets- och högskolerådet (UHR) för framgångsrika digitala samarbeten med skolor i andra länder. Priset: presentkort för inköp av teknik till nya digitala projekt.

Årets yrkeslärare hyllar självständigt yrke

Yrket som lastbilschaufför kan fortfarande uppfattas som ett ensamt arbete. Men icke. Det är en förlegad bild av transportbranschen, anser Sandra Petersson som har utnämnts till Årets yrkeslärare.

Läs fler
Namn och Nytt

Sveriges elevkårer får ny generalsekreterare

Myrra Franzén är utsedd till ny generalsekreterare för Sveriges elevkårer.

Frida Landgren ny barn- och utbildningschef

Nu är det klart att Frida Landgren blir ny chef för barn- och utbildningskontoret. Frida tillträder sin nya tjänst efter sommaren. Fram till dess är Gunnel Weinz fortsatt tillförordnad chef för kontoret.

SVT:s tidigare vd blir ny styrelseordförande för LTU

Eva Hamilton, tidigare vd för SVT, blir ny styrelseordförande för Luleå tekniska universitet (LTU).

Förordnande av ledamöter i styrelser för 30 universitet och högskolor

Regeringen har beslutat om förordnande av ordförande och andra externa ledamöter i styrelserna för 30 statliga universitet och högskolor för perioden 1 maj 2020 – 30 april 2023. Beslutet omfattar 238 personer varav 97 är nya namn. (pdf)

Högskolan Västs nya styrelse

Regeringen har utsett en ny styrelse för Högskolan Väst. Ny ordförande blir Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, som suttit en period som ledamot innan. Fyra externa ledamöter är nya.