”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

DEBATT: Vad menar politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen? En inkluderande skola är en skola som sätter människan framför systemet. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola, skriver Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Rune Hausstätter.

Rune Hausstätter.

UTBILDNING SKA BIDRA till att förena människor, inte dela upp och segregera. Med andra ord är inkludering ett grundläggande bidrag till ett demokratiskt samhälle. Idén om inkludering i skolan är en motreaktion på ett utbildningssystem som historiskt har delat upp människor i grupper, där vissa har ansetts som mer värda än andra. På 1930-talet var dessa tankar viktiga inslag i fascismen, men att rangordna människor som mer eller mindre värda finns fortfarande kvar inom utbildningssystemet. Inkludering i skolan, menar jag, är därför en reaktion mot icke-demokratiska inslag i skolan och idén om att människor har olika värde.

Vad menar då de svenska politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i en av januariöverenskommelsens punkter? Det första jag konstaterar är att detta är ett mycket konservativt uttalande. Man vill gå tillbaka till något som var bättre. Frågan är vad. Avsikten med att arbeta inkluderande i skolan är att öka de demokratiska processerna i samhället.

• En tolkning av meningen ”inkluderingstanken har gått för långt” kan därför vara att de svenska politikerna anser att den svenska skolan har blivit för demokratisk och att vi behöver gå tillbaka till en skola där barn, ungdomar och föräldrar har mindre inflytande över skolan.

• En annan tolkning av detta påstående är att man menar att det svenska skolsystemet rangordnar barn och unga som mer eller mindre ”värda” i för liten utsträckning. Man vill tillbaka till ett tydligare system, där barnen som är ”mer värda” ska ha kvar sina rättigheter och sin ställning i skolan, medan de som är ”mindre värda” inte ska ha samma rättigheter till inkludering och medbestämmande i skolan. Ett argument som det alltså fanns en stor politisk uppslutning kring i Europa före andra världskriget.

• En sista tolkning av detta påstående är att det bygger på en brist på förståelse för vad inkludering betyder. Med andra ord är påståendet ett uttryck för en politisk omedvetenhet, och att det saknas kunskap om vad som ligger bakom målsättningen med en inkluderande skola.

Personligen hoppas jag att påståendet ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen är just den sistnämnda tolkningen, det vill säga en brist på förståelse för vad en inkluderande utbildning betyder. Jag tror att många barn i dag känner att ingen bryr sig om dem i skolan. Det är inte ett tecken på att inkluderingen har gått för långt – tvärtom är det uttryck för att inkluderingstanken inte har kommit tillräckligt långt.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetet för en inkluderande skola är något som måste pågå hela tiden. Inkludering är en process som handlar om värderingar, om hur skolan ska vara en plats för mångfald, och om en kunskaps- och människosyn där demokratibegreppet är centralt.

En inkluderande skola är därför en skola som visar öppenhet och nyfikenhet – en skola som sätter människan framför systemet. Det låter enkelt, men i själva verket är det ofta skolan vi prioriterar före människan. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola. Vi möter stora samhällsutmaningar inom en snar framtid – utmaningar som kräver samarbete, gemenskap och ett socialt engagemang.

Uppfattningar som innebär segregering och att människor har olika värde behöver vi lämna bakom oss och förpassa till historien. Här får Sveriges politiker bakläxa: De behöver uppdatera sin kunskap om inkludering i skolan.


Fakta/Rune Hausstätter är professor i specialpedagogik vid Høgskolen i Innlandet (INN), Norge, och gästprofessor vid Stockholms universitet. Han är medredaktör, författare och medförfattare till flera böcker om specialpedagogik i Norge.

Fotnot: Januariöverenskommelsen ingicks av S, L, C och MP.


Skolporten nr 3 2019

Denna debattartikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-03 12:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-20 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Barnens dyra prylar stjäls i skolan: ”Det går att ringa med en mobil för 200 kronor”

Innehållet i barnens ryggsäckar kan vara värt flera tusen kronor, och även jackor och andra dyra plagg kan vara attraktiva byten för tjuven. Förra året anmäldes runt 7 000 stölder i skolor och på fritidshem, enligt Stöldskyddsföreningen. Men det finns saker man kan göra för att stoppa stölderna.

Så ska Högskolan i Jönköping försvåra fusk

Högskolan i Jönköping vill undanröja möjligheten för studenter att förbereda sina egna datorer med fusk. Därför har de nu har installerat flera hundra datorer i tentamenssalarna.

Kommunalt gymnasium i Göteborg har inte råd att hyra kommunens nyrenoverade skolsalar

Gymnasieskolan LTG på Hisingen i Göteborg har utökat antalet elever på sitt tekniska program.

Gymnasieskola i Göteborg blir helvegetarisk

Klara Teoretiska gymnasium på Postgatan blir första skola i Göteborg att gå över till att enbart servera vegetariska luncher. ”Ett ställningstagande”, säger skolans rektor.

Allt fler skolor i länet inför mobilförbud

Allt fler skolor inför mobilförbud. Rörviks skola i Sävsjö kommun är ett av de högstadium i länet där det råder totalt mobilförbud.

”Man håller sig ungdomlig i den här miljön”

Jan Grönberg är lärare i moderna språk på Widenska idrottsgymnasium i Västerås. I augusti fyllde han 67 år och skulle ha gått i pension. Men han trivdes så bra att han förhandlade om sina villkor och stannade kvar.

Digital skolstart i Ystad

För att spara tid och pengar har Ystad kommun infört en e-tjänst som sparar 10 000 papper i samband med skolstart. Det handlar bland annat om information om vilket nummer vårdnadshavare kan nås på och elevernas eventuella matallergier.

Kritiskt läge för förskolan i Ronneby

Större barnkullar och anhöriginvandringen har gjort läget akut för förskolan i Ronneby.

Politiker backar i beslut om ensamkommande

Istället för att lägga resurser på utbildning för ensamkommande så satsade  kommunstyrelsen på boendeinsatser. Just utbildning är ett krav för att de ska få stanna i Sverige.

Svantorp (S): Tre områden i sex och samlevnadsämnet ska stärkas

Det är viktigt att undervisningen främjar en förändring i normer och att porren inte får bli normbildande för barn och ungdomars syn på sex och relationer, skriver Gunilla Svantorp (S).

Moderaterna vill ha slöjförbud i skola och barnomsorg

Huvudduk är inte en bra förebild för unga flickor, menar moderaterna. Nu har partiet motionerat om att kommunen ska införa ett förbud som gäller både barn och personal.

Sofie har inte gått i skolan på närmare fyra år

Sofie önskar att skolan kommit med förslag på lösningar när problemen började. Hon är en av alla de barn som inte går i skolan, trots skolplikten.

Privat förskola invänder mot larmen om vikariebrist i förskolan

En privat förskola i Göteborg reagerar nu på SVT Nyheter Västs rapportering vikariebristen inom förskolan i Göteborg. Något de själva inte alls känner igen.

Sista terminen i nian : Öppet hus

Det är dags för Öppet hus inför valet till gymnasiesärskolan. Vi följer med några elever från klass 9D på Ekholmsskolan och deras föräldrar när de besöker två skolor med olika inriktningar. (webb-tv)

Sista terminen i nian : Antagningsbeskedet

Det preliminära antagningsbeskedet för gymnasiesärskolan är klart. Eleverna i klass 9D på Ekholmsskolan får besked om vilken skola och vilket program de kommit in på. (webb-tv)

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Elevhälsa. Samordningen av elevhälsan ses nu över av Skolverket och Socialstyrelsen. Inte en dag för tidigt, menar forskarna. INTERVJU: Möt Susanne Kjällander, som forskar om digital teknik i förskolan. SPECIAL: 13 sidor om läsning!

Läs mer!
Lediga jobb
Alla lediga jobb
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att söka dig vidare?

Dags att söka dig vidare?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

Karin Berg: Olika barn lär sig mer ihop

Redan år 1992 varnade OECD den sittande regeringen för att göra de drastiska marknadsanpassningar i den svenska skolan som man då planerade, skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

”Fysisk skolmiljö spelar roll för lärandet”

Vi behöver inom de närmsta tio åren bygga över 1000 nya skolor och förskolor. Då fordras ny kunskap för att åstadkomma praktiska och ändamålsenliga utbildningsmiljöer för framtidens lärande, skriver Suzanne de Laval, som lett forskningsprojektet Ifous fokuserar: Bygga skola.

Jenny Edvardsson: Vikten av läsning

Allt fler unga läser allt mindre på sin fritid. Därför måste vi se till att det ges tid till läsning, både i skolan och i hemmet. Det finns inte några genvägar, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Två förstapriser för Byskolan på White Guide Junior-Galan

”Årets skolkock” och ”Årets hållbara offentliga restaurang” finns på Byskolan i Södra Sandby! Priserna delades ut vid den sjunde upplagan av White Guide Junior-Galan som hölls i Malmö på onsdagskvällen.

Almapriset sätter fart på läsningen

Varje år arbetar eleverna på Hjulsta grundskola med Almapriset – världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Under vårterminen sprudlar det av aktivitet kring läsning och litteratur på hela skolan.

”Årets rektor” kommer från Hultsfred

När Årets rektor utsågs, gick priset hedrande till Mattias Kempe Kreutz, bördig från Hultsfred.

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019. ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”, säger han.

Årets skolbibliotek 2019 är Alléskolan i Åtvidaberg

Utmärkelsen årets skolbibliotek 2019 tilldelas Alléskolan, Åtvidaberg. Priset delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen, som är ett nätverk av svenska organisationer som samverkar på nationell nivå för att skolbiblioteken ska bemannas, stärkas och utvecklas.

Läs fler
Namn och Nytt

”Årets rektor” kommer från Hultsfred

När Årets rektor utsågs, gick priset hedrande till Mattias Kempe Kreutz, bördig från Hultsfred.

Anders Jolby blir ny utbildningsdirektör

Nu är det klart att Anders Jolby blir ny utbildningsdirektör i Linköpings kommun. Han tillträder tjänsten den 1 december.

Hon är ny rektor på Godegårds skola

Kathrin Thomas har lett det unika arbetet att återöppna en byskola som stängts, efter att de styrande i Motala kommun ansett elevunderlaget för litet. En uppgift som måste ha krävt förmåga till samordning och okuvlig energi.

Skaras skolchef lämnar med omedelbar verkan

Skaras skolchef Jonny Palmkvist lämnar idag sitt jobb i förtid. Han sa i somras upp sig i protest mot Alliansbudgeten. Sin sista dag skulle han egentligen göra i november, men nu meddelar kommunen att han omgående lämnar sin tjänst.

Kassören tar över rektorns jobb

Pär Steen tar över Berit Öhrvalls rektorstjänst för Tankeborgen Svartlå Fria i Boden och hon tar hans plats som kassör i skolstyrelsen.