”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

DEBATT: Vad menar politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen? En inkluderande skola är en skola som sätter människan framför systemet. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola, skriver Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Rune Hausstätter.

Rune Hausstätter.

UTBILDNING SKA BIDRA till att förena människor, inte dela upp och segregera. Med andra ord är inkludering ett grundläggande bidrag till ett demokratiskt samhälle. Idén om inkludering i skolan är en motreaktion på ett utbildningssystem som historiskt har delat upp människor i grupper, där vissa har ansetts som mer värda än andra. På 1930-talet var dessa tankar viktiga inslag i fascismen, men att rangordna människor som mer eller mindre värda finns fortfarande kvar inom utbildningssystemet. Inkludering i skolan, menar jag, är därför en reaktion mot icke-demokratiska inslag i skolan och idén om att människor har olika värde.

Vad menar då de svenska politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i en av januariöverenskommelsens punkter? Det första jag konstaterar är att detta är ett mycket konservativt uttalande. Man vill gå tillbaka till något som var bättre. Frågan är vad. Avsikten med att arbeta inkluderande i skolan är att öka de demokratiska processerna i samhället.

• En tolkning av meningen ”inkluderingstanken har gått för långt” kan därför vara att de svenska politikerna anser att den svenska skolan har blivit för demokratisk och att vi behöver gå tillbaka till en skola där barn, ungdomar och föräldrar har mindre inflytande över skolan.

• En annan tolkning av detta påstående är att man menar att det svenska skolsystemet rangordnar barn och unga som mer eller mindre ”värda” i för liten utsträckning. Man vill tillbaka till ett tydligare system, där barnen som är ”mer värda” ska ha kvar sina rättigheter och sin ställning i skolan, medan de som är ”mindre värda” inte ska ha samma rättigheter till inkludering och medbestämmande i skolan. Ett argument som det alltså fanns en stor politisk uppslutning kring i Europa före andra världskriget.

• En sista tolkning av detta påstående är att det bygger på en brist på förståelse för vad inkludering betyder. Med andra ord är påståendet ett uttryck för en politisk omedvetenhet, och att det saknas kunskap om vad som ligger bakom målsättningen med en inkluderande skola.

Personligen hoppas jag att påståendet ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen är just den sistnämnda tolkningen, det vill säga en brist på förståelse för vad en inkluderande utbildning betyder. Jag tror att många barn i dag känner att ingen bryr sig om dem i skolan. Det är inte ett tecken på att inkluderingen har gått för långt – tvärtom är det uttryck för att inkluderingstanken inte har kommit tillräckligt långt.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetet för en inkluderande skola är något som måste pågå hela tiden. Inkludering är en process som handlar om värderingar, om hur skolan ska vara en plats för mångfald, och om en kunskaps- och människosyn där demokratibegreppet är centralt.

En inkluderande skola är därför en skola som visar öppenhet och nyfikenhet – en skola som sätter människan framför systemet. Det låter enkelt, men i själva verket är det ofta skolan vi prioriterar före människan. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola. Vi möter stora samhällsutmaningar inom en snar framtid – utmaningar som kräver samarbete, gemenskap och ett socialt engagemang.

Uppfattningar som innebär segregering och att människor har olika värde behöver vi lämna bakom oss och förpassa till historien. Här får Sveriges politiker bakläxa: De behöver uppdatera sin kunskap om inkludering i skolan.


Fakta/Rune Hausstätter är professor i specialpedagogik vid Høgskolen i Innlandet (INN), Norge, och gästprofessor vid Stockholms universitet. Han är medredaktör, författare och medförfattare till flera böcker om specialpedagogik i Norge.

Fotnot: Januariöverenskommelsen ingicks av S, L, C och MP.


Skolporten nr 3 2019

Denna debattartikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-03 12:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-20 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Salem kommun inför porrfilter i skolan

På kommunfullmäktiges sammanträde i juni i år fattades beslut om att man ska införskaffa ett internetfilter, ett så kallat porrfilter, som blockerar ”svartlistade sidor” från skolornas datorer.

Ny forskning: Brottslighet i utsatta områden läcker inte in i skolan

”Att publicera en studie som går på tvärs med den gängse bilden är inte lätt”, konstaterar Håkan Stattin. Han är en av författarna till en ny studie som visar att skjutningar och brottslighet i utsatta bostadsområden, som till exempel Vivalla, inte läcker in till skolorna.

Rektorer i förskolan får bättre tillgång till fortbildning

Från och med den 1 juli har det pedagogiska ledarskapet i förskolan stärkts genom att förskolechefer numera benämns rektorer och omfattas av den statliga rektorsutbildningen. Nu har regeringen dessutom beslutat att ge rektorer för förskolor tillgång till samma fortbildningsinsatser som rektorer i skolan.

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket”, skriver språkläraren Veronika Knittel.

Nytt statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan

Regeringen har igår, den 11 juli, beslutat att införa ett nytt statsbidrag för att stärka och stimulera språkutvecklingen i svenska. I år tillförs 100 miljoner kronor för ändamålet.

Antalet antagna till högskolan ökar för fjärde året i rad

Under torsdagen kommer antagningsbeskedet till höstens utbildningar. För fjärde året i rak ökar antalet antagna. Till höstterminen 2019 får 290.300 personer börja studera vid en högskola eller universitet.

”Arbetet mot mobbning måste inkluderas i lärarutbildningen”

”Trots att det är en stor anledning till avhopp från skolan bagatelliseras mobbning av vuxenvärlden. Arbetet mot kränkningarna i skolan måste tas på större allvar och inkluderas i lärarutbildningen”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh.

”Gör något åt bullret i klassrummen”

Vissa skolor och förskolor har ljudnivåer på samma höga nivå som verkstadsindustrier. ”Det är hög tid att införa obligatorisk akustikkontroll”, skriver läraren Isak Skogstad och akustikexperten Colin Campbell.

”Varför kan man inte välja bort betygen i skolan?”

”Sveriges skolsystem är unikt såtillvida att det erbjuder ett brett urval av pedagogik och metoder att välja mellan. Men en valfrihet lyser med sin frånvaro — och det är möjligheten att välja bort betygen”, skriver före detta kommunalråd (MP) Nils Karlsson.

Satsning på fler lärarassistenter inleds i höst

Regeringen har den fjärde juli beslutat om en statsbidragsförordning för att fler lärarassistenter ska anställas i skolan. Syftet med statsbidraget är att avlasta lärare så att de kan ägna sin tid åt det som de är proffs på – att förbereda och utveckla sin undervisning.

Föräldrar höll barnen hemma från skolan i åratal

En ortodox judisk familj i Göteborg har i åratal stridit mot Göteborgs stad, för rätten att få ge barnen hemundervisning istället för vanlig skolgång. Nu har ärendet nått vägs ände, föräldrarna har inte rätt och ska enligt en slutgiltig dom istället betala hundratusentals kronor i vite.

Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

En ny undersökning visar att kommunala skolpolitiker inte tror på sin egen kommuns förmåga att kunna finansiera skolan i framtiden. Läs hela rapporten från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund.

Skolinspektionen stänger Primusskolan i Göteborg

Friskolan Primusskolan hävdade att de hade bygglov vilket inte stämde. Nu meddelar Skolinspektionen att man stänger skolan som ligger i ett industriområde i Östra Göteborg.

Barngrupperna på fritids allt större i Umeå

Barngrupperna på fritidshemmen i Umeå blir allt större. Nu tycker Lärarförbundet att det börjar bli nog.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute nu

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

Nytt statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan

Regeringen har igår, den 11 juli, beslutat att införa ett nytt statsbidrag för att stärka och stimulera språkutvecklingen i svenska. I år tillförs 100 miljoner kronor för ändamålet.

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket”, skriver språkläraren Veronika Knittel.

Rektorer i förskolan får bättre tillgång till fortbildning

Från och med den 1 juli har det pedagogiska ledarskapet i förskolan stärkts genom att förskolechefer numera benämns rektorer och omfattas av den statliga rektorsutbildningen. Nu har regeringen dessutom beslutat att ge rektorer för förskolor tillgång till samma fortbildningsinsatser som rektorer i skolan.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier