”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

DEBATT: Vad menar politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen? En inkluderande skola är en skola som sätter människan framför systemet. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola, skriver Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Rune Hausstätter.

Rune Hausstätter.

UTBILDNING SKA BIDRA till att förena människor, inte dela upp och segregera. Med andra ord är inkludering ett grundläggande bidrag till ett demokratiskt samhälle. Idén om inkludering i skolan är en motreaktion på ett utbildningssystem som historiskt har delat upp människor i grupper, där vissa har ansetts som mer värda än andra. På 1930-talet var dessa tankar viktiga inslag i fascismen, men att rangordna människor som mer eller mindre värda finns fortfarande kvar inom utbildningssystemet. Inkludering i skolan, menar jag, är därför en reaktion mot icke-demokratiska inslag i skolan och idén om att människor har olika värde.

Vad menar då de svenska politikerna när de skriver att ”inkluderingstanken har gått för långt” i en av januariöverenskommelsens punkter? Det första jag konstaterar är att detta är ett mycket konservativt uttalande. Man vill gå tillbaka till något som var bättre. Frågan är vad. Avsikten med att arbeta inkluderande i skolan är att öka de demokratiska processerna i samhället.

• En tolkning av meningen ”inkluderingstanken har gått för långt” kan därför vara att de svenska politikerna anser att den svenska skolan har blivit för demokratisk och att vi behöver gå tillbaka till en skola där barn, ungdomar och föräldrar har mindre inflytande över skolan.

• En annan tolkning av detta påstående är att man menar att det svenska skolsystemet rangordnar barn och unga som mer eller mindre ”värda” i för liten utsträckning. Man vill tillbaka till ett tydligare system, där barnen som är ”mer värda” ska ha kvar sina rättigheter och sin ställning i skolan, medan de som är ”mindre värda” inte ska ha samma rättigheter till inkludering och medbestämmande i skolan. Ett argument som det alltså fanns en stor politisk uppslutning kring i Europa före andra världskriget.

• En sista tolkning av detta påstående är att det bygger på en brist på förståelse för vad inkludering betyder. Med andra ord är påståendet ett uttryck för en politisk omedvetenhet, och att det saknas kunskap om vad som ligger bakom målsättningen med en inkluderande skola.

Personligen hoppas jag att påståendet ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen är just den sistnämnda tolkningen, det vill säga en brist på förståelse för vad en inkluderande utbildning betyder. Jag tror att många barn i dag känner att ingen bryr sig om dem i skolan. Det är inte ett tecken på att inkluderingen har gått för långt – tvärtom är det uttryck för att inkluderingstanken inte har kommit tillräckligt långt.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetet för en inkluderande skola är något som måste pågå hela tiden. Inkludering är en process som handlar om värderingar, om hur skolan ska vara en plats för mångfald, och om en kunskaps- och människosyn där demokratibegreppet är centralt.

En inkluderande skola är därför en skola som visar öppenhet och nyfikenhet – en skola som sätter människan framför systemet. Det låter enkelt, men i själva verket är det ofta skolan vi prioriterar före människan. Och nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att arbeta för en inkluderande skola. Vi möter stora samhällsutmaningar inom en snar framtid – utmaningar som kräver samarbete, gemenskap och ett socialt engagemang.

Uppfattningar som innebär segregering och att människor har olika värde behöver vi lämna bakom oss och förpassa till historien. Här får Sveriges politiker bakläxa: De behöver uppdatera sin kunskap om inkludering i skolan.


Fakta/Rune Hausstätter är professor i specialpedagogik vid Høgskolen i Innlandet (INN), Norge, och gästprofessor vid Stockholms universitet. Han är medredaktör, författare och medförfattare till flera böcker om specialpedagogik i Norge.

Fotnot: Januariöverenskommelsen ingicks av S, L, C och MP.


Skolporten nr 3 2019

Denna debattartikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-03 12:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-20 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Humanister i motvind på universiteten

Antalet studenter som läser humaniora har minskat drastiskt de senaste åren – siffran är i dag den lägsta på minst 15 år. ”I Sverige har man inte riktigt greppat kulturens genomgripande roll i ett samhälle,” säger Ann-Kristin Wallengren vid Lunds universitet.

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad.

Lillerudsgymnasiet bäst i Sverige på entreprenörskap bland eleverna

Lillerudsgymnasiet i Vålberg utanför Karlstad är bäst i Sverige på att jobba med entreprenörskap bland eleverna. Under tisdagskvällen avgjordes SM i Ung Företagsamhet (UF) på Stockholmsmässan i Älvsjö och skolan fick ta emot Vismas pris Årets UF-skola 2019.

Prisbelönt pedagog vill se mer entreprenörskap i skolan

Michael Lindquist har prisats både nationellt och internationellt i näringslivet för sina insatser inom entreprenörskap. Med sin långa erfarenhet som expert för skolverket, UF- lärare och läromedelsförfattare vill han få fler lärare att integrera entreprenörskap i undervisningen. ”I ett klassiskt grupparbete sitter en framför datorn och fem tittar på – här bär alla ett ansvar för att företaget ska bli så komplett som möjligt – ekonomiskt, inköp, ledning och marknadsföringsmässigt. Det blir viktigt på riktigt”, säger han.

Specialtilbud: Det kræver ikke det store at hjælpe elever til sport i fritiden

Parasport Danmark har svært ved at få specialskoler til at springe på et projekt, som skal hjælpe børn med særlige behov til idræt i fritiden. Skolerne mener ikke, de har tid, men det kræver ikke det store, siger to deltagende skoler med specialtilbud.

Læsevejledere skal være varsomme med at bruge Ordblindetesten til elever i specialtilbud

Den nationale ordblindetest er udviklet til elever, hvor ordblindhed er den eneste åbenlyse forklaring på deres læsevanskeligheder. Det kan derfor være misvisende at bruge testen på specialskoler, lyder ekspertsvaret om en elev med gennemgribende udviklingsforstyrrelse.

Nordisk samarbejde skal sikre specialelever undervisning i nabosprogene

I Sverige, Norge og Danmark forsømmes nabosprogene i specialundervisningen. Det vil et nyt nordisk projekt bygget op om Ivar Benløs gøre op med. Sagnfiguren er ikke tilfældigt valgt, for projektet skal også hjælpe eleverne med at finde deres styrkesider.

Karriärstegen som öppnar för karriär i skolan

Möjligheten till karriär och att kunna utvecklas i jobbet är viktigt för både lärare och rektorer. Ett steg på vägen är det förslag till professionsprogram som tagits av regeringen i det så kallade januariavtalet.

Försterektorn vill ge stöd i känsliga frågor

Vallentuna fortsätter satsningen på försterektorer. Uppdragen blir färre men tydligare. Elisabet Lotfi hoppas få chansen att ge sina kollegor mer stöd i känsliga frågor.

Tryggheten har ökat på skola i Strängnäs

Fler elever på Finningeskolan i Strängnäs känner sig trygga på rasten. Ett resultat av att trygghetsteamet på skolan har börjat arbeta mer förebyggande.

Fem fenomen i skolan : Ett livslångt lärande

Var femte finländare deltar varje år i kurser och föreläsningar på folkhögskolor och sommaruniversitet. Utbildning formas till en industri, och efterfrågan på snabb utbildning är stor. Alla har tack vare internet en möjlighet till livslångt lärande. Finns det nåt negativt med att man aldrig är fullärd? Kan det upplevas som stressigt att man ständigt ska lära sig mer? (webb-tv)

Klimatstrejk i över hundra länder

Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fortsätter att inspirera och inför EU-valet genomförs strejker i mer än hundra länder. ”Jag har lärare som ogillar det, men de har börjat anpassa sig. De förstår vad jag gör och varför jag gör det”, säger Isabelle Axelsson som brukar skolstrejka varje fredag.

Föräldrar i Malmö ska skriva under kontrakt om uppförande

Till hösten får Malmöföräldrar skriva under ett papper om vad skolan förväntar sig av dem. På sikt hoppas kommunstyret ge lärarna ökad arbetsro. Läraren Christina Hultén är kritisk.

Prisad rektor håller hårt i kompassen

Huddingerektorn Stefan Vilkman har tre grundpelare. Medarbetarna ska känna att de är bra, att de har ett visst mått av självständig­het och schysta kompisar på jobbet. Nyligen valdes han till Årets chef 2019.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att växa?

Dags att växa?

Våren är i antågande och just nu är det många som funderar på sin arbetssituation och möjligheten till nya utmaningar. Går du i samma tankar? Vi har samlat ett antal nyheter om lön, karriär och yrkesutveckling i ett särskilt temabrev för dig som funderar över dina karriärmöjligheter.

Till Tema Karriär
Mest läst senaste veckan

Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Kommunerna behöver spara in 31 miljarder kronor fram till år 2022, enligt SKL:s ekonomirapport från förra året. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna.

Motivation måste komma inifrån

Stenkulaskolan ligger i ett socioekonomiskt tufft område i Malmö. De senaste fyra åren har skolan genomgått en förändring. Allt fler elever kvalar in till gymnasiet, skolan ligger 15 procent över förväntansvärdet som Malmö stad satt upp.

Så mycket ökar lärarlönerna

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Se när årets ”Min lärare” överraskas av sina elever

Rekordmånga, drygt 2 100, nomineringar till årets ”Min lärare” har skickats in till SVT:s Lilla Aktuellt från elever i hela landet.  Nu är det klart att utmärkelsen går till en mycket omtyckt lärare i Borrby.

Prisad rektor håller hårt i kompassen

Huddingerektorn Stefan Vilkman har tre grundpelare. Medarbetarna ska känna att de är bra, att de har ett visst mått av självständig­het och schysta kompisar på jobbet. Nyligen valdes han till Årets chef 2019.

Svenska Akademiens svensklärarpris

Svenska Akademien har till mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2019 utsett Camilla Edvardsson Lundmark, Hortlax skola i Piteå, Sara Persson, Gunnebo skola i Gunnebo och Daniel Sandin, Katedralskolan i Lund, med 50 000 kronor var, samt till mottagare av ett gemensamt pris Anki Källman och Anneli Wahlsten, Gunnarsboskolan i Mullsjö, med totalt 50 000 kronor.

Camilla tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris

Camilla Edvardsson Lundmark, svensklärare på Hortlax skola, är en av fem lärare som får ta emot Svenska Akademiens svensklärarpris 2019 för att hon i sin yrkesroll stimulerat intresset för läsning hos unga killar genom att de läser tillsammans med sina pappor.

Peter Tabichi är världens lärare

I år tilldelades läraren Peter Tabichi från Kenya The global teacher prize. Prissumman är en miljon dollar.

Läs fler