”Synliggör den tysta kunskapen”

Malin Nyberg menar att stödet från skolledningen gett en viktig trygghet. FOTO: OSKAR OMNE

En stabil struktur för det arbetsplatsförlagda lärandet ger lärarna på Rönninge gymnasium i Salems kommun mer tid till att stärka eleverna i deras yrkesroll.

Det var med inspiration från Skolverkets webbaserade handledar- och apl-utvecklingsutbildningar som lärarna på barn- och fritidsprogrammet år 2013 bestämde sig för att se över det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). En gemensam nulägesanalys visade att rektor och huvudmannen inte var tillräckligt involverade i elevernas apl, utan att en alltför stor del av ansvaret hamnade hos yrkeslärarna. Därför upprättade skolan och kommunen ett ”samverkansavtal” som förtydligade vem i styrkedjan som ansvarade för vad.

– När vi har problem med att skaffa apl-platser eller när det händer någon incident så ska huvudmannen eller rektor kunna kliva in och hjälpa till. Det har gett oss en enorm trygghet, säger försteläraren Malin Nyberg, som har arbetat på Rönninge gymnasium sedan 2008.

Skolan skapade också ett årshjul som tydligt visade när de olika sakerna skulle göras. Resultatet är enligt Malin Nyberg att det arbetsförlagda lärandet har blivit en mer integrerad del av utbildningen.

– Tidigare kom det nästan som en överraskning varje gång eleverna skulle ut på apl. Grundstrukturen har frigjort tid för att utveckla samarbetet med handledarna samt för att förbereda och fånga upp elevernas lärande på apl-platserna.

I förlängningen menar hon att lärarna har blivit mindre stressade, att genomströmningen bland eleverna har blivit bättre och att färre arbetsplatser nekar att ta emot elever på grund av negativa erfarenheter. Dessutom upplever hon att elevernas yrkesstolthet har blivit större. Själv tror hon att det har att göra med att de får en mer positiv upplevelse av sin apl när handledarna är mer förberedda och lärarna har tid avsatt för att besöka eleverna på deras apl-platser.

– Det finns en förutfattad mening om att barnskötares arbetsuppgifter är enkla och bara handlar om barnpassning. Besöken handlar mycket om att synliggöra att det är ett avancerat yrke som kräver sin pedagog.

Efter apl får eleverna ägna mycket tid åt att diskutera sina erfarenheter. Det sker också utbyten av erfarenheter mellan årskurserna.

– När eleverna får sätta ord på sitt kunnande stärks deras yrkesstolthet och yrkesidentitet. Vi brukar säga till dem att det ska märkas att de kan mer om barns utveckling och ledarskap än någon som är outbildad.

Malin Nyberg tror även att de tydliga rutinerna har gjort det lättare att klara skolans många rektorsbyten. Samtidigt framhåller hon att hennes program har haft tur som – till skillnad från många andra – aldrig har behövt stänga ner på grund av fluktuationer i elevernas intresse. Själv tror hon att osäkerheten i skolpengssystemet tvingar många yrkesutbildningar att lägga ner i stället för att bygga relationer över tid och investera i materiel och lokaler som på sikt kan locka fler elever.

– Vi skulle behöva veta att utbildningarna hålls öppna oavsett antalet elever vi får in just det här året. Jag tror att en högre kvalitet leder till en högre status, vilket förhoppningsvis ökar elevernas intresse för yrkesutbildningarna.

Av Staffan Eng


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

Tema: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-05-10 13:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2021

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Ledare: Dra nytta av lärdomarna

Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Så vill partierna stötta NPF-elever – och deras lärare

Resursskolor, tidiga diagnoser och fler specialpedagoger. Det är några av riksdagspartiernas förslag för att anpassa skolan för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ”De verkar inte förstå att barn med NPF inte är en homogen grupp,” kommenterar specialläraren Sofia Sköld Lawner.  

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

”Vi skapar ett samhälle av intoleranta medelmåttor”

Fokuset på auktoritet och bestraffning i skolan kommer att ytterligare minska intresset för att hjälpa elever som beter sig normbrytande. Risken att ännu fler med NPF-störningar sorteras bort är enorm, skriver krönikören Jiang Millington.

Så kan förskolan stötta barn på flykt

Läs vår intervju med Erica Mattelin, leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i förskolan. Hon kommer att tala om hur förskolan kan stötta flyktingbarn.

”Ett historiskt svek mot barnen som förnekas en likvärdig skola”

I stället för att ge alla barn och unga en bra start i livet, har skolan blivit en motor för segregation och ökade klyftor, skriver partisekreterare Tobias Baudin (S), skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) och Roza Güclü Hedin (S), riksdagsledamot Dalarna.

”Skolor bör inte drivas som företag”

Elever och föräldrar vill veta att skolan de valt finns kvar och att barnens betyg inte är satta för att gagna skolans marknadsföring och framtida vinster, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Sanne Kofod Olsen föreslås bli ny rektor vid Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Konsthögskolans styrelse föreslår att regeringen utser Sanne Kofod Olsen, för närvarande dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet, till högskolans rektor med tillträde våren 2023.

Klart med ny avdelningschef för förskola, grundskola, Stureplan och elevhälsa

Sofia Pettersson blir avdelningschef med ansvar för förskola, grundskola samt den sammanslagna enheten Stureplan och elevhälsan på barn och utbildning i Skara kommun.

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör

Kulturrådet har utsett Sveriges nya Läsambassadör. Kulturskribenten och författaren Nioosha Shams tar över efter Bagir Kwiek. Under två år kommer hon att arbeta främst för flerspråkiga ungdomars läsande.

Läs fler Namn och Nytt
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Utmärkelser

Här är årets bästa förskolekök!

20 förskolor var nominerade till Årets förskolekök 2022, ett pris som delades ut på en stor gala i Helsingborg förra veckan. Almarevägens förskola i Järfälla drog längsta strået.

Hon är årets bästa skolkock: ”Det är en otrolig ära”

I Strängnäs finns Sveriges bästa skolkock, Louice Karlsson. Hon lagar tillsammans med sina kollegor på Lillhagaskolan i Nykvarn 550 portioner mat varje skoldag.

Fyra skolor får europeiskt lärarpris

Fyra skolor i Sverige är vinnare av EU-kommissionens europeiska lärarpris för innovativ undervisning 2022. Priset går till lärare på förskolor, grundskolor, högskoleförberedande gymnasieskolor och yrkesgymnasier som har utvecklat undervisningen genom europeiska projekt inom programmet Erasmus+.

Läs fler
Nyhetskategorier