”Synliggör den tysta kunskapen”
Malin Nyberg menar att stödet från skolledningen gett en viktig trygghet. FOTO: OSKAR OMNE
En stabil struktur för det arbetsplatsförlagda lärandet ger lärarna på Rönninge gymnasium i Salems kommun mer tid till att stärka eleverna i deras yrkesroll.
Det var med inspiration från Skolverkets webbaserade handledar- och apl-utvecklingsutbildningar som lärarna på barn- och fritidsprogrammet år 2013 bestämde sig för att se över det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). En gemensam nulägesanalys visade att rektor och huvudmannen inte var tillräckligt involverade i elevernas apl, utan att en alltför stor del av ansvaret hamnade hos yrkeslärarna. Därför upprättade skolan och kommunen ett ”samverkansavtal” som förtydligade vem i styrkedjan som ansvarade för vad.
– När vi har problem med att skaffa apl-platser eller när det händer någon incident så ska huvudmannen eller rektor kunna kliva in och hjälpa till. Det har gett oss en enorm trygghet, säger försteläraren Malin Nyberg, som har arbetat på Rönninge gymnasium sedan 2008.
Skolan skapade också ett årshjul som tydligt visade när de olika sakerna skulle göras. Resultatet är enligt Malin Nyberg att det arbetsförlagda lärandet har blivit en mer integrerad del av utbildningen.
– Tidigare kom det nästan som en överraskning varje gång eleverna skulle ut på apl. Grundstrukturen har frigjort tid för att utveckla samarbetet med handledarna samt för att förbereda och fånga upp elevernas lärande på apl-platserna.
I förlängningen menar hon att lärarna har blivit mindre stressade, att genomströmningen bland eleverna har blivit bättre och att färre arbetsplatser nekar att ta emot elever på grund av negativa erfarenheter. Dessutom upplever hon att elevernas yrkesstolthet har blivit större. Själv tror hon att det har att göra med att de får en mer positiv upplevelse av sin apl när handledarna är mer förberedda och lärarna har tid avsatt för att besöka eleverna på deras apl-platser.
– Det finns en förutfattad mening om att barnskötares arbetsuppgifter är enkla och bara handlar om barnpassning. Besöken handlar mycket om att synliggöra att det är ett avancerat yrke som kräver sin pedagog.
Efter apl får eleverna ägna mycket tid åt att diskutera sina erfarenheter. Det sker också utbyten av erfarenheter mellan årskurserna.
– När eleverna får sätta ord på sitt kunnande stärks deras yrkesstolthet och yrkesidentitet. Vi brukar säga till dem att det ska märkas att de kan mer om barns utveckling och ledarskap än någon som är outbildad.
Malin Nyberg tror även att de tydliga rutinerna har gjort det lättare att klara skolans många rektorsbyten. Samtidigt framhåller hon att hennes program har haft tur som – till skillnad från många andra – aldrig har behövt stänga ner på grund av fluktuationer i elevernas intresse. Själv tror hon att osäkerheten i skolpengssystemet tvingar många yrkesutbildningar att lägga ner i stället för att bygga relationer över tid och investera i materiel och lokaler som på sikt kan locka fler elever.
– Vi skulle behöva veta att utbildningarna hålls öppna oavsett antalet elever vi får in just det här året. Jag tror att en högre kvalitet leder till en högre status, vilket förhoppningsvis ökar elevernas intresse för yrkesutbildningarna.
Skolporten nr 3 2022.
Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!
Tema: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring
Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!
*Endast för nya prenumeranter
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Sidan publicerades 2022-05-10 13:44 av Moa Duvarci Engman
