2017-05-19 10:59  2767 Dela:

”Ta avstånd från åsikterna, inte individen”

KARLSTAD

Peter Sundin vände sig till gemenskapen i nazistiska rörelser när skolan pekade ut honom som rasist. I dag arbetar han med att förebygga nazism och tycker att skolan måste öppna upp för samtal i stället för att fördöma.

Peter Sundin. Foto: Jeanette Dahlström.

Peter Sundin växte upp i ett hem präglat av rasistiska värderingar. Flera av hans släktingar var aktiva nazister på 1930- och 1940-talet, hans föräldrar skyllde allt på invandrare och hans äldre bror var organiserad nazist. När skolan skulle ordna en temadag om förintelsen frågade han sin bror vem kvinnan som skulle föreläsa var.

– Han sa att hon var den största sagoberättaren som någonsin funnits, säger Peter Sundin.

– Det enda jag minns från föreläsningen är att hon hade en väldigt speciell värmländska. Det var det jag tog med mig därifrån. Jag visste att hon skulle säga att den ideologi jag attraherades av var ond, och i det läget stänger man av. Det vill man inte höra.

I stället för att ”omvändas” blev han uppsökt av en nazistisk organisation.

– De sökte upp och organiserade mig och mina kompisar. De såg oss som ett lätt byte. Det är också något vi ser i dag när skolor har temadagar om förintelsen. De nazistiska organisationerna vill visa att de finns runt hörnet och kan skydda dig mot skolans fördömanden.

Peter Sundin var aktiv nazist i över tio år i diverse nazistiska organisationer innan han med hjälp av Brottsförebyggande Centrum i Karlstad tog sig ur rörelsen. I dag arbetar han själv just där med förebyggande arbete mot högerextremism.

Han menar att skolan måste akta sig för att måla in ungdomar i ett hörn.

– När lärarna tog upp nazismen och konfronterade oss med frågor fick de hela klassen att skratta åt oss. Det var ett bemötande som fick oss att gå hem och gräva ned oss djupare i ideologin. Vi gjorde det för att skydda oss.

I stället för att arrangera temadagar bör skolan arbeta kontinuerligt och långsiktigt med värdegrundsfrågor, tycker Peter Sundin. Men när han är ute och föreläser träffar han ofta lärare som säger att de saknar kompetens och tid för att mer medvetet arbeta med skolans demokratiuppdrag. Därför bockar de i stället av frågan via en temadag.

När elever uttrycker sig rasistiskt ska skolan ta tag i det. Men inte via konfrontation, menar Peter Sundin.

– I klassrummet måste man självklart reagera. Om det rör sig om hets mot folkgrupp är det också brottsligt. Men samtalet med eleverna som uttrycker sig rasistiskt är bättre att erbjuda på en annan arena.

Peter säger att man kan gå till ett kafé med eleven eller egentligen var som helst där eleven kan slappna av. Det behöver inte heller vara SO-läraren som tar samtalet. Det kan vara en vaktmästare, bespisningspersonal eller vem som helst i skolans personal. Det viktiga är att det är någon som eleven känner tilltro till och har etablerat en relation med.

– Ta avstånd från åsikterna men inte individen. Fråga och undersök varför personen har gått in i ideologin. Det är då man öppnar upp för ett samtal. De här personerna är vana vid att deras världsbild snabbt blir nedtystad.

Det är också viktigt att hålla i och så frön av tvivel.

– Den vuxna får inte göra det till en debatt. Man måste orka befinna sig på den moraliska bakgården och lyssna och locka fram det bästa hos eleven.

Av Carl-Magnus Höglund

SÅ PRATAR DU MED EN UNG NAZIST

  • Låt någon i skolans personal som har en bra relation med eleven ta samtalet.
  • Erbjud samtal i trygg miljö.
  • Undersök varför personen är nazist.
  • Skilj på sak och person.
  • Gör det inte till en debatt.
  • Så frön av tvivel.

Källa: Peter Sundin


Artikeln är en del i temat om rasism och främlingsfientlighet i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2017. 

Prenumerera eller beställ ditt ex här

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2017-05-19 10:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-31 16:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarkår med tydlig förankring i demokratin

Den stereotypa bilden av läraren som nazisympatisör under andra världskriget stämmer inte. Den svenska lärarkåren tog avstånd från det som skedde i Tyskland, visar Per Höjeberg i sin avhandling.

Elever bemöts olika utifrån etnicitet och bakgrund

Hudfärg och socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för hur elever blir bemötta i skolan. Ras och etnicitet är ett undertryckt ämne som det inte talas om i skolan. Det menar Osa Lundberg, som undersökt hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik.

Hur fungerar distansundervisning?

Hur går man på bästa sätt över till att undervisa elever som sitter hemma? Vad behöver man tänka på när det gäller tekniska och sociala behov? I programmet medverkar Fredrik Wall, lärare i matematik och pedagogisk utvecklingsledare på Sofia distans och Stefan Hrastinski, professor i digitalt lärande vid KTH. Programledare är Maja Åström.

Skolan som skippar klasser och klassrum

Klasser, klassrum och grupprum vet de flesta vad det är. Följ med till skolan där man säger hemvist, basrum och ateljéer i stället!

”Elever bör få faktagranska själva”

Faktaresistens och vetenskapliga myter. Dan Larhammar, ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien, ska föreläsa om hur lärare kan arbeta med pseudovetenskap i undervisningen på Skolportens konferens i biologi i höst.

Skolornas olika bud för elever om coronaviruset

Corona-viruset oroar över hela världen. Nu har det spridit sig från Kina till populära turistmål som Kanarieöarna och städer i norra Italien. I Malmö kommuns skolor ställer man inga krav på elever som rört sig i de drabbade områdena – men elever och personal på Academedia-skolorna som varit i Kina är inte välkomna tillbaka på två veckor.

Skolministeriet : Antiken och historieämnets dilemma

När Skolverket föreslog att antiken skulle plockas bort från historieämnet i grundskolan utlöstes en kritikstorm. Vansinnigt, bisarrt och befängt, löd reaktionerna. Myndigheten tvingades backa och antiken blir kvar. Men problemet med en begränsad lektionstid för ämnet historia kvarstår, och de flesta är överens om att allt inte hinns med. Så vad ska man göra? Går det att prioritera i ämnets innehåll på ett sätt som gör alla nöjda? (webb-radio)

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

God hygien och taggade lärare – elevernas recept på en bra skola

Det finns många olika sätt att mäta skolors resultat. Men vad tycker elever och lärare är viktigt? Vi frågade några niondeklassare och en lärare i Helsingborg vad som avgör hur bra en skola är.

Förortsslang som språklig resurs

Hallå där, Rickard Jonsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap och författare till böckerna ”Blatte betyder kompis” och ”Värst i klassen”. Du ska föreläsa om förortsslang på Skolportens konferens om svenska som andraspråk. Vad behöver skolan veta om förortsvenska?

Skolministeriet : Bråket om BEO

En kritikstorm mot BEO har rasat under året. Lärare vågar inte längre ingripa mot stökiga elever har det sagts. Och man varnar för att en anmälningskultur brer ut sig i skolan. Vad handlar det här om? (webb-radio)

Lärlabbet : Lärarens rättigheter och skyldigheter

Hur vet man vad man som lärare får och inte får göra? Kristina, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund redogör för de juridiska aspekterna i kontakten med elever. Och vad är lärarens ansvar vid riktigt farliga situationer? För tre år sedan dödades en av Göingeskolans elever av en annan elev, och nu för man regelbundna diskussioner om tryggheten på skolan. Försteläraren Magnus, betonar vikten av samsyn, ”eleverna märker direkt om lärarna gör på olika sätt”, säger han. I Finland har en ny lag ökat lärarnas befogenheter – det så kallade skolfredspaketet. (webb-tv)

Myter och sanningar om löss – skolsköterskan reder ut

Det finns en hel del teorier om huvudlöss. En del tror att de trivs i smutsigt hår, är kapabla att hoppa och att man kan bli immun. Vad är sant och inte? Skolsköterskan Christina Björk på Östra skolan i Falun förklarar.

Läxhjälp för både elever och föräldrar – framgångsrik metod i Bredsand

På Bredsands skola utanför Sundsvall satsar man på nyanlända barn och på deras föräldrar. På tre år har elevernas skolresultat blivit dubbelt så bra och det med hjälp av projektet Brobyggarna.

”Slöjförbud i skolan en självklarhet i Frankrike”

Vad lagen fått för sociala effekter är däremot svårt att säga. Har de patriarkala normerna i förorterna upplösts? Har hedersvåldet minskat? Tveksamt. Det är bara skolan som blivit en helt ickereligiös zon. Och ja, det kanske har ett värde i sig, skriver Johanna Frändén i Aftonbladet.

”Slöjförbud i skolan en självklarhet i Frankrike”

Vad lagen fått för sociala effekter är däremot svårt att säga. Har de patriarkala normerna i förorterna upplösts? Har hedersvåldet minskat? Tveksamt. Det är bara skolan som blivit en helt ickereligiös zon. Och ja, det kanske har ett värde i sig, skriver Johanna Frändén i en krönika.

Konferenser

Förändringar i höstens konferenser

På grund av rådande omständigheter övergår några av höstens konferenser helt till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas då automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Förändringarna gäller alla konfernser som var planerade att genomföras i september och oktober. Läs mer här.

Fortbildning
Skolporten satsar på digitala konferenser

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

Läs hela artikeln
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Namn och Nytt

Tidigare Lundsbergsrektor tar över Thoren Business School i Karlstad

Lena Bjuresäter drev en egen friskola i 15 år innan hon sålde verksamheten till ThorenGruppen. Fem år senare – bland annat efter en tid som biträdande rektor på Lundsbergs skola – korsas vägarna igen då Lena kliver in som ny rektor för Thoren Business School i Karlstad.

Ny statssekreterare på Utbildningsdepartementet

Regeringen har utsett Stefan Engström till statssekreterare hos Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Nytt stort pris för Linköpings Universitet

Kulturgatan i Bodafors tillsammans med Linköpings Universitet har med bidrag ifrån Kamprads Stiftelse möjliggjort ett nytt stipendium för utövare inom trä och konshantverk.

Läs fler