Hoppa till sidinnehåll
Främlingsfientlighet

”Ta avstånd från åsikterna, inte individen”

Publicerad:2017-05-19
Uppdaterad:2023-08-31
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
KARLSTADPeter Sundin vände sig till gemenskapen i nazistiska rörelser när skolan pekade ut honom som rasist. I dag arbetar han med att förebygga nazism och tycker att skolan måste öppna upp för samtal i stället för att fördöma.
Peter Sundin. Foto: Jeanette Dahlström.
Peter Sundin växte upp i ett hem präglat av rasistiska värderingar. Flera av hans släktingar var aktiva nazister på 1930- och 1940-talet, hans föräldrar skyllde allt på invandrare och hans äldre bror var organiserad nazist. När skolan skulle ordna en temadag om förintelsen frågade han sin bror vem kvinnan som skulle föreläsa var. – Han sa att hon var den största sagoberättaren som någonsin funnits, säger Peter Sundin. – Det enda jag minns från föreläsningen är att hon hade en väldigt speciell värmländska. Det var det jag tog med mig därifrån. Jag visste att hon skulle säga att den ideologi jag attraherades av var ond, och i det läget stänger man av. Det vill man inte höra. I stället för att ”omvändas” blev han uppsökt av en nazistisk organisation. – De sökte upp och organiserade mig och mina kompisar. De såg oss som ett lätt byte. Det är också något vi ser i dag när skolor har temadagar om förintelsen. De nazistiska organisationerna vill visa att de finns runt hörnet och kan skydda dig mot skolans fördömanden. Peter Sundin var aktiv nazist i över tio år i diverse nazistiska organisationer innan han med hjälp av Brottsförebyggande Centrum i Karlstad tog sig ur rörelsen. I dag arbetar han själv just där med förebyggande arbete mot högerextremism. Han menar att skolan måste akta sig för att måla in ungdomar i ett hörn. – När lärarna tog upp nazismen och konfronterade oss med frågor fick de hela klassen att skratta åt oss. Det var ett bemötande som fick oss att gå hem och gräva ned oss djupare i ideologin. Vi gjorde det för att skydda oss. I stället för att arrangera temadagar bör skolan arbeta kontinuerligt och långsiktigt med värdegrundsfrågor, tycker Peter Sundin. Men när han är ute och föreläser träffar han ofta lärare som säger att de saknar kompetens och tid för att mer medvetet arbeta med skolans demokratiuppdrag. Därför bockar de i stället av frågan via en temadag. När elever uttrycker sig rasistiskt ska skolan ta tag i det. Men inte via konfrontation, menar Peter Sundin. – I klassrummet måste man självklart reagera. Om det rör sig om hets mot folkgrupp är det också brottsligt. Men samtalet med eleverna som uttrycker sig rasistiskt är bättre att erbjuda på en annan arena. Peter säger att man kan gå till ett kafé med eleven eller egentligen var som helst där eleven kan slappna av. Det behöver inte heller vara SO-läraren som tar samtalet. Det kan vara en vaktmästare, bespisningspersonal eller vem som helst i skolans personal. Det viktiga är att det är någon som eleven känner tilltro till och har etablerat en relation med. – Ta avstånd från åsikterna men inte individen. Fråga och undersök varför personen har gått in i ideologin. Det är då man öppnar upp för ett samtal. De här personerna är vana vid att deras världsbild snabbt blir nedtystad. Det är också viktigt att hålla i och så frön av tvivel. – Den vuxna får inte göra det till en debatt. Man måste orka befinna sig på den moraliska bakgården och lyssna och locka fram det bästa hos eleven. Av Carl-Magnus HöglundSÅ PRATAR DU MED EN UNG NAZIST
  • Låt någon i skolans personal som har en bra relation med eleven ta samtalet.
  • Erbjud samtal i trygg miljö.
  • Undersök varför personen är nazist.
  • Skilj på sak och person.
  • Gör det inte till en debatt.
  • Så frön av tvivel.
Källa: Peter Sundin
Artikeln är en del i temat om rasism och främlingsfientlighet i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2017. Prenumerera eller beställ ditt ex här! NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!
Främlingsfientlighet
Stockholm

Elevhälsa

Skolportens fortbildning för dig som arbetar inom elevhälsan! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Malmö 11–12 november eller i Stockholm 3–4 december. Du kan också delta via webbkonferensen 12 december–16 januari!
Läs mer och boka
Åk F–Gy
3–4 dec

Matematik i förskolan

Kursen leds av Ann S. Pihlgren och ger konkreta verktyg för att arbeta med matematik på ett systematiskt och kreativt sätt i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk