Vad händer om inget görs åt skolsegregationen?

Hallå där, Linnea Lindquist! Ska din debattbok ”En tickande bomb. En bok om skolsegregation” läsas som ett remissvar på likvärdighetsutredningen?

– Ja, det var min tanke. Vi diskuterar så mycket på systemnivå, men jag vill få in elevperspektivet. Hur påverkar segregationen elevernas skolgång? Problemet är inte vinsten som friskolorna gör, utan hur vinsterna skapas. Skolkoncernerna tillåts expandera väldigt snabbt nu. Det blev inte som man tänkte år 1992 när reformen infördes. I dag får friskolorna ersättning för ett uppdrag som de inte har, det vill säga kommunens utbudsansvar. Dessutom behöver skolvalet ses över. Men förslagen i utredningen är ett steg i rätt riktning mot en mer likvärdig skola.

Hur ser det ut på Hammarkullsskolan i Göteborg där du är rektor?

– De flesta eleverna är födda i Sverige, men de vistas i en miljö där svenska är ett minoritetsspråk och där de inte träffar elever med annan bakgrund. Därför lär de sig inte korrekt svenska utan får bara ett basordförråd, vilket i sin tur leder till att de får svårare att klara av skolan.

Vilka är de främsta problemen med skolsegregationen?

– Barnens uppväxtvillkor blir helt annorlunda. Om man jämför till exempel de som växer upp i Hammarkullen med dem som växer upp i Billdal, här i Göteborg, så är livslängden 5–7 år kortare i Hammarkullen. Det beror på låg utbildningsgrad, fattigdom och dålig hälsa. Vi har byggt in i systemet att vissa elever inte klarar skolan och väljer fel väg. Det är ett problem som kommer att öka och det är därför som titeln på min bok är En tickande bomb. En bra skolgång är det bästa vaccinet mot utanförskap.

Vad kommer att hända om inget görs?

– Skolsegregationen, klyftorna och motsättningarna kommer att fortsätta öka. Marknaden kommer till slut att ha köpt upp fler skolor och expanderat befintliga. Kommunerna kommer bara att ha kvar några få skolor med väldigt stora problem. Se på Trollhättan exempelvis – där gör de om skolstrukturen eftersom den inte är ekonomiskt hållbar. Det leder till att eleverna inte får gå i skola där de bor, vilket bland annat påverkar relationer. Det måste ske en förändring, annars är vi körda.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 1/2021, ute 11 februari!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-02-10 09:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Forskaren: ”Skolan ska främja demokrati”

Christer Mattson är lärare och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han tycker att elevernas projekt för avgiftsfria SL-kort är ett bra exempel på skolans uppdrag att främja demokrati. ”Demokrati är ju ingenting man föds med. Skolan ska hjälpa oss att bli demokratiska medborgare”, säger han.

Var sjunde elev saknar gymnasiebehörighet

Andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet minskar i Sverige. Var sjunde elev som gick ut grundskolan i våras är inte behörig för gymnasiet, enligt en kartläggning från kunskaps- och läromedelsföretaget NE baserad på färsk statistik från Skolverket.

Slutbetyg i grundskolan – våren 2022

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2022. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Musikämnet ska återerövras med nya kursplanerna

Läroplansproffset och musikläraren Alexandra Myllenberg förklarar skillnaden mellan Lgr11 och Lgr22. Friare didaktiskt handlingsutrymme är en av de förändringar hon lyfter fram. Liksom större möjlighet att göra en helhetsbedömning av en elev.

Färre vill läsa tyska – nu satsar Ronnebyskolan på ett tyskt lyft

Tyska språket får sig ett lyft på Knut Hahn-skolan i Ronneby. Ja, för när man nu ser att allt färre väljer att läsa just tyska som andraspråk, så vill man höja språkets status – och nu får man också hjälp av tysk-svenska Handelskammaren. De har utnämnt Knut Hahn till en av fyra projektskolor i Sverige i en satsning som just är tänkt att lyfta tyskan.

”Kasta ut allt postmodernt flum från skolan”

Vi står inför ett läge där vi akut behöver få in kunskapsfokus i skolan. Men om lärarna åter ska bli en intellektuell elit måste de få vara ämnesexperter, likt doktorander, och därför behöver studenterna grillas i faktakunskaper, hellre än postmodernt flum, skriver Samuel Hedlund, gymnasielärare.

Minst nio personer döda vid skolskjutning i Ryssland

I Ryssland har minst nio personer dödats i en skolskjutning i staden Izjevsk i centrala Ryssland.Fem av de dödade var barn, två var lärare och två säkerhetsvakter på skolan, uppger polisen. Ett tjugotal personer ska ha skadats.Motivet till dådet är inte känt, och gärningsmannen uppges ha tagit sitt liv efter dådet.

Ny sexundervisning fokuserar på samtycke: ”Finns hög utsatthet”

Från och med höstterminen gäller den nya undervisningen ”Sex, samtycke och relationer” i skolorna. Den nya läroplanen ska vara ämnesövergripande och beröra allt ifrån jämställdhet, hbtq-frågor och fungera förebyggande som ett värdegrundsarbete mot våld. ”Tanken bakom läroplanen är att lyfta vilket behov av undervisning man har sett hos ungdomar och vad de vill veta”, säger kurator Katerina Sparr Holinkova.

Även matte behöver sociala dimensioner

Elever som halkat efter i ett ämne saknar ofta de grund­läggande sammanhangen. Men elever som tvärtom har lätt för samma ämne kan också sakna sammanhang. Nationella ­Mattekollo är en inspirerande framgångssaga.

Rapport: Friskolor sätter högre betyg

Friskolor sätter mer generösa betyg än kommunala skolor. Det gynnar friskolornas elever och är orättvist mot dem som går i kommunala skolor, visar en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Lovskola löser inte skolans problem

Lärare är mer positiva till extra studietid än till lovskola. Det är en av slut­satserna i denna under­sökning som presenteras av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. (pdf)

”Livet är inte rättvist men skolan måste bli”

Ett tungt ansvar vilar nu på de nyvalda politikerna att vända utvecklingen i svensk skola. Vi uppmanar fler att skriva under vårt upprop för en likvärdig skola, där staten tar ett tydligt och ökat ansvar, skriver företrädare för lärar- och skolledarfacken.

David Epstein: ”Skolsystemet är mer komplicerat än ett rymdskepp”

Bill Gates och Barack Obama har hyllat hans sätt att tänka. Skolvärlden lät författaren David Epstein ge sin syn på lärande och undervisning: ”Jag skriver i min bok att rymdskepp är det mest komplicerade människan byggt…men de är enklare än skolsystemet”.

”Ignorera inte den viktiga fysiska lärmiljön i debatten om skolan”

Att planera och bygga skolor är ett centralt samhällsintresse. Något som ofta förbises i debatt är att den fysiska skolmiljön är oerhört viktig för att skapa en bra och trygg skola, enligt forskningen. Därför behövs ett Nationellt centrum för lärmiljö, som kan samla all forskning på området och stötta de olika aktörerna som arbetar med skolmiljöer, skriver bland andra Christina Bodin Danielsson, arkitekt.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Namn och Nytt
Lämnar Boxholm för Tranås

Conny Oskarsson, tidigare skolchef i Boxholm, är ny verksamhetschef för grundskolan i Tranås kommun.

Pär Arvidsson Fäldt blir chef för sektor Bildning i Lidköpings kommun

Det är nu klart att Pär Arvidsson Fäldt blir chef för sektor Bildning i Lidköpings kommun som startar sin verksamhet den 1 januari 2023.

Sanne Kofod Olsen föreslås bli ny rektor vid Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Konsthögskolans styrelse föreslår att regeringen utser Sanne Kofod Olsen, för närvarande dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet, till högskolans rektor med tillträde våren 2023.

Läs fler Namn och Nytt
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

Carolines krav får språksvaga elever att läsa

Ställ höga krav även på språksvaga elever – men se till att ge dem det stöd som krävs för att klara uppgifterna. Det säger Caroline Hatcher, årets mottagare av Berättarministeriets pris Pennsvärdet.

Här är årets bästa förskolekök!

20 förskolor var nominerade till Årets förskolekök 2022, ett pris som delades ut på en stor gala i Helsingborg förra veckan. Almarevägens förskola i Järfälla drog längsta strået.

Hon är årets bästa skolkock: ”Det är en otrolig ära”

I Strängnäs finns Sveriges bästa skolkock, Louice Karlsson. Hon lagar tillsammans med sina kollegor på Lillhagaskolan i Nykvarn 550 portioner mat varje skoldag.

Läs fler
Nyhetskategorier