Hoppa till sidinnehåll
Fria skolvalet

Vad händer om inget görs åt skolsegregationen?

Publicerad:2021-02-10
Uppdaterad:2023-08-31
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Hallå där, Linnea Lindquist! Ska din debattbok ”En tickande bomb. En bok om skolsegregation” läsas som ett remissvar på likvärdighetsutredningen?

– Ja, det var min tanke. Vi diskuterar så mycket på systemnivå, men jag vill få in elevperspektivet. Hur påverkar segregationen elevernas skolgång? Problemet är inte vinsten som friskolorna gör, utan hur vinsterna skapas. Skolkoncernerna tillåts expandera väldigt snabbt nu. Det blev inte som man tänkte år 1992 när reformen infördes. I dag får friskolorna ersättning för ett uppdrag som de inte har, det vill säga kommunens utbudsansvar. Dessutom behöver skolvalet ses över. Men förslagen i utredningen är ett steg i rätt riktning mot en mer likvärdig skola.

Hur ser det ut på Hammarkullsskolan i Göteborg där du är rektor?

– De flesta eleverna är födda i Sverige, men de vistas i en miljö där svenska är ett minoritetsspråk och där de inte träffar elever med annan bakgrund. Därför lär de sig inte korrekt svenska utan får bara ett basordförråd, vilket i sin tur leder till att de får svårare att klara av skolan.

Vilka är de främsta problemen med skolsegregationen?

– Barnens uppväxtvillkor blir helt annorlunda. Om man jämför till exempel de som växer upp i Hammarkullen med dem som växer upp i Billdal, här i Göteborg, så är livslängden 5–7 år kortare i Hammarkullen. Det beror på låg utbildningsgrad, fattigdom och dålig hälsa. Vi har byggt in i systemet att vissa elever inte klarar skolan och väljer fel väg. Det är ett problem som kommer att öka och det är därför som titeln på min bok är En tickande bomb. En bra skolgång är det bästa vaccinet mot utanförskap.

Vad kommer att hända om inget görs?

– Skolsegregationen, klyftorna och motsättningarna kommer att fortsätta öka. Marknaden kommer till slut att ha köpt upp fler skolor och expanderat befintliga. Kommunerna kommer bara att ha kvar några få skolor med väldigt stora problem. Se på Trollhättan exempelvis – där gör de om skolstrukturen eftersom den inte är ekonomiskt hållbar. Det leder till att eleverna inte får gå i skola där de bor, vilket bland annat påverkar relationer. Det måste ske en förändring, annars är vi körda.

Av Mari Edman


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 1/2021, ute 11 februari!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev