Vägen tillbaka till skolan

Antalet elever med mycket frånvaro ökar, men uppföljningen brister. För eleverna är skolornas bemötande och agerande avgörande.

Ia Sundberg Lax

Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som hjälper skolor och elever att komma till rätta med lång frånvaro. Anna Gonzales Frelin (t.v.) följer med som representant för Magelungens skola när ett hembesök ska göras.

Neuropsykiatriska diagnoser, ångest, depressioner och dålig anpassning av undervisningen. När elever börjar samla på sig mycket frånvaro kan många olika faktorer spela in. Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som jobbar med att få tillbaka de här eleverna till skolan.

– Ofta har eleverna problem som inte syns utåt. De känner sig kanske inte förstådda av skolan och får inget bra bemötande, säger hon.

Mycket tyder på att antalet elever med problematisk frånvaro, även kallade ”hemmasittare”, ökar.

Hösten 2015 tillsatte regeringen därför en utredning med uppdrag att göra en kartläggning och föreslå åtgärder, och nu i januari 2017 överlämnades den till regeringen.

Utredare är psykologen Malin Gren Landell, men hon vänder sig starkt emot ordet ”hemmasittare” som hon menar lägger problemet hos eleven.

– Det får det att låta som ett aktivt val, men i de berättelser jag hört så finns det ingen som velat hamna i detta. Att lägga problemet hos individen gynnar ingen. Det löser inte frågan och får oss också att agera för sent, eftersom det antyder att man stannat hemma länge. Men vi måste agera även på lite frånvaro, säger hon.

Någon gräns för när skolorna ska reagera finns dock inte och i sin kartläggning har Malin Gren Landell stött på allt ifrån tre till fyrtio procent som gräns. Det ser hon som ett stort problem.

– Utan ett gemensamt signalsystem får vi en olikvärdig skola och vi vet att mörkertalen är stora. Det är inte ovanligt att lärare inte registrerar frånvaro och det råder osäkerhet om vad det är som ska registreras, säger hon.

Den osäkerheten gör det svårt att säga hur vanligt problemet är. Enligt siffror från Skolinspektionen hade 1 700 elever en sammanhängande ogiltig frånvaro på minst en månad under hösten 2015.

Siffror från organisationen Prestationsprinsen är dock betydligt högre. De räknar in även anmäld frånvaro och enligt deras beräkningar har mellan 50 000 och 70 000 elever en hög frånvaro. Aggie Öhman är initiativtagare till Prestationsprinsen och tycker att bristen på uppföljning är oroande.

– Kommunerna har ett ansvar för att alla barn får en skolgång och närvaro är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Målet måste vara att barnen är i skolan och mår bra. Det ska inte vara upp till föräldrar och anhöriga att driva detta, säger hon.

Prestationsprinsens siffror ligger ganska nära de beräkningar som gjorts av regeringens utredning och Malin Gren Landell är även hon inne på att det är den totala frånvaron som är intressant.

– Vi behöver hitta gemensamma gränsvärden och skapa ett signalsystem som reagerar på den totala frånvaron. Sen får man göra en individuell bedömning av om frånvaron är problematisk eller inte, säger hon.

Orsaken till frånvaron varierar från elev till elev. I vissa fall handlar det om skolrelaterade problem. Det kan vara allt från bristande anpassning av undervisningen och mobbning till att undervisningen upplevs som för lätt eller svår. I andra fall upplevs skolan inte som meningsfull.

För vissa elever handlar det om oro och rädsla, depressioner, neuropsykiatriska diagnoser och antisocialt beteende. Man vet också att tre procent av eleverna stannar hemma minst en dag i veckan för att ta hand om en förälder med missbruk eller psykisk sjukdom.

– De eleverna tar ett orimligt ansvar och är hjälpta av att läraren ger dem en chans att ta igen en förlorad skoldag, säger Malin Gren Landell.

Eftersom orsakerna till frånvaron varierar finns det inte en åtgärd som passar alla. Det man sett är att det har betydelse om skolan visar att varje elevs närvaro är viktig, vilket vissa kommuner jobbat med. Det behövs också ett fungerande samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och med socialtjänsten.

Malin Gren Landell

Regeringens utredare Malin Gren Landell.

– Varje elev måste känna sig sedd, att det finns vuxna man som elev har en relation till och att det blir en reaktion på frånvaron. Det behövs system som sätts igång och där man gör en bred och systematisk kartläggning av orsakerna, säger Malin Gren Landell.

När det gäller kartläggningen så menar Ia Sundberg Lax att det ofta är där det brister. När Magelungen kopplas in har problemen ofta gått långt. Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin har försökt, men inte räckt till.

– Skolorna vill väl men saknar ibland kunskap. Många reagerar för sent och missar att kartlägga orsakerna ordentligt. Man har ett åtgärdspaket som sätts in för alla. Därför börjar vi alltid med att göra en grundlig genomgång, säger hon.

Genom kartläggningen får de en fingervisning om vilka åtgärder som behövs. I många fall har man hamnat i samarbetsproblem mellan skolan och hemmet. Den ena skyller på den andra och i stället för att jobba med lösningar så har man fastnat i frågan om vem som bär ansvaret.

– I de fallen kan kartläggningen bli en arena för samarbete. Har vi en tydlig bild av varför eleven är hemma så är det lättare att samarbeta. Alla vet vad de ska göra och det gradvisa närmandet och ökningen av skolnärvaro blir tydliga. Därmed inte sagt att det är lätt att få eleven tillbaka till skolan, men med en gemensam grund och röd tråd ökar chanserna avsevärt, säger Ia Sundberg Lax.

Det är också viktigt att eleverna får möjlighet att träna behandlingsstrategier i skolmiljö. Som exempel nämner Ia Sundberg Lax att en behandlare kan arbeta med eleven för att öka elevens kunskap om ångest och hitta strategier för att hantera den, samtidigt som det ger bäst effekt att träna på det i skolmiljö. Då behöver skola och behandling samverka.

Överlag efterlyser hon ett kunskapslyft och menar att det behövs ett mer medvetet och organiserat arbete kring hur de här eleverna ska mötas på skolan och i stadsdelen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Johan Marklund

Läs mer:

  • Hemmasittare och vägen tillbaka: Insatser vid långvarig skolfrånvaro av Peter Friberg, Martin Karlberg, Robert Palmér och Ia Sundberg Lax (Columbus förlag 2015)
  • Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Rapport av Aggie Öhman 2016. Prestationsprinsen.se

Fakta/Skolinspektionens granskning

  • I november presenterade Skolinspektionen en granskning av elva grundskolors arbete med elever i högstadiet med omfattande frånvaro: De flesta elever hade visat tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan i årskurserna 4–5 utan att signalerna tagits på allvar.
  • Samverkan brister mellan skolor och andra verksamheter, till exempel socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
  • De åtgärder som skolan sätter in utgår sällan från orsakerna till frånvaron och ger inte alltid avsedd effekt.
  • Rutiner om hur och när elevhälsan ska kopplas in är inte alltid kända av skolpersonalen

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play

 

TEMA: Rustad för rast. Så kan rastmiljön bli bättre.

INTERVJU: Professor David Mitchell om en inkluderande undervisning.

INBLICK: Rätt hjälp vid lång skolfrånvaro.

DESSUTOM:

Nytt institut för skolchefer.

Därför behövs mer gymnastik i skolan.

Och mycket mer!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-01-13 12:28 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-08-11 14:00 av Hedda Lovén


Relaterat

”Det är lek och det ska vara skoj”

Att satsa på en bra rastverksamhet kan minska mobbningen och öka den fysiska aktiviteten bland eleverna. Fritidspedagogen Gustav Sundh blev ”skolgårdslärare” och fixade en materialbod där eleverna kan låna prylar.

Per Kornhall om vad som kan ha påverkat resultaten i Timss och Pisa

Resultaten har de senaste gångerna sänt chockvågor genom Sverige. Hur kommer de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss att se ut? Per Kornhall, medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté samt svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, siar om vad som kan påverka resultaten.

Nu gör Björklunds skola comeback

”Stoppa flumskolan!” Mottot har genomsyrat L-ledaren Jan Björklunds politiska karriär. Men varken alliansen eller de rödgröna har lyckats vända de sjunkande resultaten för svenska elever. I Stefan Löfvens nya regering ska Liberalernas förslag prägla skolan framöver – och de politiska svängarna följer med in i klassrummen.  

“Man blir besviken och uppgiven” – Mattias dotter nekas samiska på förskolan

Mattias Jonssons dotter Lin är fem år och behärskar enklare meningar på sydsamiska. Enligt lagen har hon rätt till samisktalande personal på förskolan för att utveckla sitt språk – något som kommunen inte lever upp till.

”Nya regeringen måste stoppa våldet i skolan”

Våldet i skolan är ett av de stora samhällsproblemen. Den kommande regeringen har ett stort ansvar för att stoppa knivskärningar, misshandel och dödshot, skriver DN på ledarplats.

Här lär sig åttondeklassare hur vårdyrket funkar

Under två veckor kommer alla elever som går i årskurs åtta i Kronobergs län testa hur det är att jobba inom vården. Totalt ska 2 400 elever få prova på att till exempel ta sprutor och göra hjärt- och lungräddning.

Ingen förskola på samiska – trots skärpta krav på kommunerna

Samer i Sverige har rätt till förskola och äldreomsorg med samisktalande personal – en rättighet som Älvdalens kommun inte lever upp till.

Efter högskoleprovsdomen: ”Man ska inte ha en chans att studera vidare”

De tre huvudåtalade i högskoleprovsfusket dömdes under torsdagen till mellan 3,5 år och 6 års fängelse. Det är de två bröderna – 23 och 26 år gamla, från Norrköping, och en 21-årig man från Lund, som döms till fängelse.

”Inför anmälningsplikt för konfessionella skolor”

Det är allvarligt att det finns skolor där religiösa inslag förekommer i undervisningen i strid med skollagen. Därför måste regelverket skärpas och Skolinspektionen måste få en samlad bild av vilka skolor som har tillstånd för religiösa inslag, skriver Roger Haddad (L).

Betygsglappet mellan pojkar och flickor ökar

Pojkar ligger fortsatt på efterkälken när det gäller skolresultat och efter att betygsgapet varit oförändrade i några år, ökar nu skillnaderna. Hofors är en av de kommuner i landet där betygsglappet ökat som mest.

Mattegeni från Karlstad tävlar i Stockholm

I dag samlas högstadieelever från hela landet i Stockholm. Men det är inte vilka elever som helst utan de som är vassast på matematik. En av dem är Haoyan Fu från Karlstad.

Hundratals resultat från högskoleprovet kommer granskas efter domen

För Universitets- och högskolerådet, UHR, innebär torsdagens dom mot fuskligan att de nu kan analysera omkring 200 provskrivare som förekommit i fuskhärvan – och som nu riskerar att få sina provresultat ogiltigförklarade.

Skolan som har schack på schemat

Schack gör en smart. Och så träffar man nya kompisar. Det säger eleverna på Kvarnbyskolan där många spelar schack varje dag.

Elevpeng gör lärare övertaliga

Ersättning per elev rycker sönder verksamheten och får lärarna att gå på knäna, varnar komvuxpersonal i Sigtuna. Lärarförbundet är kritiskt till den så kallade auktorisationsmodellen.

Klassmentorer – nödlösningen alla vill ha

Det började som en nödlösning på lärarbristen i Lycksele. Men efter ett och ett halvt år med klassmentorer hotar lärarna med att säga upp sig om de försvinner.

Bonus och studielön lockar lärare att stanna

Studier på arbetstid, lönebonus och stipendium. 13 lärare och studenter har hoppat på Pajala kommuns satsning för att lösa lärarbristen.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
Mest läst senaste veckan

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)

”Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen”

Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje punkt.

”Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls”

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det istället skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Ny vd för Skolporten

Birgitta Hartzell har utsetts till ny vd för Skolporten AB, hon tillträdde tjänsten den 1 januari 2019. Birgitta Hartzell har närmast haft rollen som företagets vice vd och har även under många år varit chef för Skolportens konferensverksamhet.

Skolansvar kan tas från små kommuner

Alla kommuner bör kanske inte göra allt inom välfärden. Den slutsatsen drar forskarna i SNS Konjunkturråd som publicerar sin årliga rapport i dag.

Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier