Vägen tillbaka till skolan

Antalet elever med mycket frånvaro ökar, men uppföljningen brister. För eleverna är skolornas bemötande och agerande avgörande.

Ia Sundberg Lax

Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som hjälper skolor och elever att komma till rätta med lång frånvaro. Anna Gonzales Frelin (t.v.) följer med som representant för Magelungens skola när ett hembesök ska göras.

Neuropsykiatriska diagnoser, ångest, depressioner och dålig anpassning av undervisningen. När elever börjar samla på sig mycket frånvaro kan många olika faktorer spela in. Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som jobbar med att få tillbaka de här eleverna till skolan.

– Ofta har eleverna problem som inte syns utåt. De känner sig kanske inte förstådda av skolan och får inget bra bemötande, säger hon.

Mycket tyder på att antalet elever med problematisk frånvaro, även kallade ”hemmasittare”, ökar.

Hösten 2015 tillsatte regeringen därför en utredning med uppdrag att göra en kartläggning och föreslå åtgärder, och nu i januari 2017 överlämnades den till regeringen.

Utredare är psykologen Malin Gren Landell, men hon vänder sig starkt emot ordet ”hemmasittare” som hon menar lägger problemet hos eleven.

– Det får det att låta som ett aktivt val, men i de berättelser jag hört så finns det ingen som velat hamna i detta. Att lägga problemet hos individen gynnar ingen. Det löser inte frågan och får oss också att agera för sent, eftersom det antyder att man stannat hemma länge. Men vi måste agera även på lite frånvaro, säger hon.

Någon gräns för när skolorna ska reagera finns dock inte och i sin kartläggning har Malin Gren Landell stött på allt ifrån tre till fyrtio procent som gräns. Det ser hon som ett stort problem.

– Utan ett gemensamt signalsystem får vi en olikvärdig skola och vi vet att mörkertalen är stora. Det är inte ovanligt att lärare inte registrerar frånvaro och det råder osäkerhet om vad det är som ska registreras, säger hon.

Den osäkerheten gör det svårt att säga hur vanligt problemet är. Enligt siffror från Skolinspektionen hade 1 700 elever en sammanhängande ogiltig frånvaro på minst en månad under hösten 2015.

Siffror från organisationen Prestationsprinsen är dock betydligt högre. De räknar in även anmäld frånvaro och enligt deras beräkningar har mellan 50 000 och 70 000 elever en hög frånvaro. Aggie Öhman är initiativtagare till Prestationsprinsen och tycker att bristen på uppföljning är oroande.

– Kommunerna har ett ansvar för att alla barn får en skolgång och närvaro är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Målet måste vara att barnen är i skolan och mår bra. Det ska inte vara upp till föräldrar och anhöriga att driva detta, säger hon.

Prestationsprinsens siffror ligger ganska nära de beräkningar som gjorts av regeringens utredning och Malin Gren Landell är även hon inne på att det är den totala frånvaron som är intressant.

– Vi behöver hitta gemensamma gränsvärden och skapa ett signalsystem som reagerar på den totala frånvaron. Sen får man göra en individuell bedömning av om frånvaron är problematisk eller inte, säger hon.

Orsaken till frånvaron varierar från elev till elev. I vissa fall handlar det om skolrelaterade problem. Det kan vara allt från bristande anpassning av undervisningen och mobbning till att undervisningen upplevs som för lätt eller svår. I andra fall upplevs skolan inte som meningsfull.

För vissa elever handlar det om oro och rädsla, depressioner, neuropsykiatriska diagnoser och antisocialt beteende. Man vet också att tre procent av eleverna stannar hemma minst en dag i veckan för att ta hand om en förälder med missbruk eller psykisk sjukdom.

– De eleverna tar ett orimligt ansvar och är hjälpta av att läraren ger dem en chans att ta igen en förlorad skoldag, säger Malin Gren Landell.

Eftersom orsakerna till frånvaron varierar finns det inte en åtgärd som passar alla. Det man sett är att det har betydelse om skolan visar att varje elevs närvaro är viktig, vilket vissa kommuner jobbat med. Det behövs också ett fungerande samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och med socialtjänsten.

Malin Gren Landell

Regeringens utredare Malin Gren Landell.

– Varje elev måste känna sig sedd, att det finns vuxna man som elev har en relation till och att det blir en reaktion på frånvaron. Det behövs system som sätts igång och där man gör en bred och systematisk kartläggning av orsakerna, säger Malin Gren Landell.

När det gäller kartläggningen så menar Ia Sundberg Lax att det ofta är där det brister. När Magelungen kopplas in har problemen ofta gått långt. Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin har försökt, men inte räckt till.

– Skolorna vill väl men saknar ibland kunskap. Många reagerar för sent och missar att kartlägga orsakerna ordentligt. Man har ett åtgärdspaket som sätts in för alla. Därför börjar vi alltid med att göra en grundlig genomgång, säger hon.

Genom kartläggningen får de en fingervisning om vilka åtgärder som behövs. I många fall har man hamnat i samarbetsproblem mellan skolan och hemmet. Den ena skyller på den andra och i stället för att jobba med lösningar så har man fastnat i frågan om vem som bär ansvaret.

– I de fallen kan kartläggningen bli en arena för samarbete. Har vi en tydlig bild av varför eleven är hemma så är det lättare att samarbeta. Alla vet vad de ska göra och det gradvisa närmandet och ökningen av skolnärvaro blir tydliga. Därmed inte sagt att det är lätt att få eleven tillbaka till skolan, men med en gemensam grund och röd tråd ökar chanserna avsevärt, säger Ia Sundberg Lax.

Det är också viktigt att eleverna får möjlighet att träna behandlingsstrategier i skolmiljö. Som exempel nämner Ia Sundberg Lax att en behandlare kan arbeta med eleven för att öka elevens kunskap om ångest och hitta strategier för att hantera den, samtidigt som det ger bäst effekt att träna på det i skolmiljö. Då behöver skola och behandling samverka.

Överlag efterlyser hon ett kunskapslyft och menar att det behövs ett mer medvetet och organiserat arbete kring hur de här eleverna ska mötas på skolan och i stadsdelen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Johan Marklund

Läs mer:

  • Hemmasittare och vägen tillbaka: Insatser vid långvarig skolfrånvaro av Peter Friberg, Martin Karlberg, Robert Palmér och Ia Sundberg Lax (Columbus förlag 2015)
  • Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Rapport av Aggie Öhman 2016. Prestationsprinsen.se

Fakta/Skolinspektionens granskning

  • I november presenterade Skolinspektionen en granskning av elva grundskolors arbete med elever i högstadiet med omfattande frånvaro: De flesta elever hade visat tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan i årskurserna 4–5 utan att signalerna tagits på allvar.
  • Samverkan brister mellan skolor och andra verksamheter, till exempel socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
  • De åtgärder som skolan sätter in utgår sällan från orsakerna till frånvaron och ger inte alltid avsedd effekt.
  • Rutiner om hur och när elevhälsan ska kopplas in är inte alltid kända av skolpersonalen

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play

 

TEMA: Rustad för rast. Så kan rastmiljön bli bättre.

INTERVJU: Professor David Mitchell om en inkluderande undervisning.

INBLICK: Rätt hjälp vid lång skolfrånvaro.

DESSUTOM:

Nytt institut för skolchefer.

Därför behövs mer gymnastik i skolan.

Och mycket mer!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-01-13 12:28 av
Sidan uppdaterades 2017-08-11 14:00 av


Relaterat

”Det är lek och det ska vara skoj”

Att satsa på en bra rastverksamhet kan minska mobbningen och öka den fysiska aktiviteten bland eleverna. Fritidspedagogen Gustav Sundh blev ”skolgårdslärare” och fixade en materialbod där eleverna kan låna prylar.

Per Kornhall om vad som kan ha påverkat resultaten i Timss och Pisa

Resultaten har de senaste gångerna sänt chockvågor genom Sverige. Hur kommer de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss att se ut? Per Kornhall, medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté samt svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, siar om vad som kan påverka resultaten.

Kritiken: Kan bli olagligt att starta judisk skola

Judiska organisationer är oroliga för judiska skolors framtid om förslag om förbud mot religiösa skolor blir verklighet, trots löften från Stefan Löfven. ”Vi kan också läsa lagtext och se att det här kommer att påverka oss”, säger Judiska centralrådets Aron Verständig.

Så använder du historiska källor och historiebruk i undervisningen

Mikael Bruér, doktorand och författare, ska tala om historiska källor och historiebruk i undervisningen på Skolportens konferens Historia.

Polisen: Vi är väl rustade för skolattacker

Polisen är väl rustad för att hantera larm om dödligt våld i skolan – och har gjort det flera gånger 2021. Fokus bör i stället ligga på förebyggande arbete, menar Magnus Sjöberg på Noa. ”Vi ska komma bort från diskussionen om hur vi jagar elever med vapen i skolor, de ska inte komma dit”, säger han.

”Utan barn som kan matte inga ingenjörer”

Vi har inte råd att gå miste om duktiga ungdomar som väljer bort från en framtid inom teknik och naturvetenskap på grund av matematikängslan, skriver Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren och Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges ingenjörer.

Hur kan man använda tydliggörande pedagogik i vuxenutbildningen?

David Edfelt, leg psykolog, ska tala om tydliggörande pedagogik i vuxenutbildningen på Skolportens webbkonferens Vuxenutbildning.

Digitala verktyg i särskolans läs- och skrivundervisning

Jenny Samuelsson, logoped på DART och doktorand vid Göteborgs universitet, ska tala om digitala verktyg i särskolans läsundervisning på Skolportens konferens Grund- och gymnasiesärskolan.

Elev om nytt taggsystem: ”Bra att ingen utanför tar sig in i skolan”

Sedan två år pågår ett pilotprojekt på Nosabyskolan som gör att inga obehöriga kommer in på skolan. Elever och lärare har särskilda taggar som gör att de kan komma in på skolan.”Jag tycker att det har gått över förväntan, vi var rätt oroliga när det infördes”, säger Per Gustafsson, som är rektor på skolan.

”Ordning och reda behövs även i skolans finansiering”

Jag anser att det inte bara ska vara ordning och reda i klassrummen utan även i skolans finansiering. Med nuvarande lagstiftning får friskolorna ersättning för ett uppdrag de inte har. Jag tror att invånarna i Sundsvalls kommun håller med mig om att det är orimligt, skriver Linnea Lindquist, fd Sundsvallsbo och skoldebattör

Systematiskt kvalitetsarbete hos huvudmän för förskola och grundskola

I den här rapporten redogör vi för resultaten av en nationell kartläggning om skolhuvudmännens systematiska kvalitetsarbete och av Skolverkets stöd till huvudmännens kvalitetsarbete. Syftet är att på nationell nivå beskriva hur skolhuvudmän arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och grundskola. (pdf)

Nya perspektiv på undervisningen i ämnet idrott och hälsa

Suzanne Lundvall, professor vid Göteborgs universitet, ska tala om hållbar idrottsundervisning på Skolportens konferens Idrott och hälsa.

Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen

Annsofie Engborg, lärarfortbildare och författare, ska tala om digital kompetens inom sfi-undervisningen på Skolportens konferens Sfi i fokus.

Hur ökar man motivationen för att läsa matematik på yrkesprogram?

Karolina Muhrman, universitetslektor vid Linköpings universitet, ska tala om matematikundervisning på yrkesprogram på Skolportens konferens Matematik för gymnasiet.

Karin Berg: Motivationen som försvann

När vi återgår till en mer normal verklighet hoppas jag att vi ser skolans sociala interaktion som en av huvudnycklarna till elevernas motivation. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens konferenser
Så använder du historiska källor och historiebruk i undervisningen
  Mikael Bruér, doktorand och författare

Så använder du historiska källor och historiebruk i undervisningen

Hallå där, Mikael Bruér, doktorand och författare, som ska tala om historiska källor och historiebruk i undervisningen på Skolportens konferens Historia.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Ola Sundberg är ny verksamhetschef i grundskolan

Ola Sundberg är ny verksamhetschef för de kommunala grundskolorna i Uddevalla. Han har arbetat som rektor i både Partille och Göteborg, och kommer närmast från tjänsten som verksamhetschef för grundskolan i Vara kommun.

Dynamisk organisation för varje elevs utveckling

Ingenting är omöjligt – vi testar och vi provar. Så resonerar Ove Sköld, biträdande rektor på Anna Whitlocks gymnasium. Han har nyligen utnämnts till årets biträdande gymnasierektor i Stockholms stad. Hans engagemang och analysförmåga bidrar till goda resultat och en undervisning på vetenskaplig grund.

S:t Eriks gymnasium vände trenden uppåt

Rektor Madeleine Heiman har målmedvetet och med stort engagemang, tillsammans med sina medarbetare, utvecklat S:t Eriks gymnasium/Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Nu hyllas hon av Stockholms stad som “Årets gymnasierektor”.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Dynamisk organisation för varje elevs utveckling

Ingenting är omöjligt – vi testar och vi provar. Så resonerar Ove Sköld, biträdande rektor på Anna Whitlocks gymnasium. Han har nyligen utnämnts till årets biträdande gymnasierektor i Stockholms stad. Hans engagemang och analysförmåga bidrar till goda resultat och en undervisning på vetenskaplig grund.

S:t Eriks gymnasium vände trenden uppåt

Rektor Madeleine Heiman har målmedvetet och med stort engagemang, tillsammans med sina medarbetare, utvecklat S:t Eriks gymnasium/Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Nu hyllas hon av Stockholms stad som “Årets gymnasierektor”.

Rektor Linnea Lindquist får Hederspris

Rektor Linnea Lindquist har tilldelats Stiftelsen Jämlikhetsfondens Hederspris på 10 000 kronor.

Läs fler
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier