Vägen tillbaka till skolan

Antalet elever med mycket frånvaro ökar, men uppföljningen brister. För eleverna är skolornas bemötande och agerande avgörande.

Ia Sundberg Lax

Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som hjälper skolor och elever att komma till rätta med lång frånvaro. Anna Gonzales Frelin (t.v.) följer med som representant för Magelungens skola när ett hembesök ska göras.

Neuropsykiatriska diagnoser, ångest, depressioner och dålig anpassning av undervisningen. När elever börjar samla på sig mycket frånvaro kan många olika faktorer spela in. Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som jobbar med att få tillbaka de här eleverna till skolan.

– Ofta har eleverna problem som inte syns utåt. De känner sig kanske inte förstådda av skolan och får inget bra bemötande, säger hon.

Mycket tyder på att antalet elever med problematisk frånvaro, även kallade ”hemmasittare”, ökar.

Hösten 2015 tillsatte regeringen därför en utredning med uppdrag att göra en kartläggning och föreslå åtgärder, och nu i januari 2017 överlämnades den till regeringen.

Utredare är psykologen Malin Gren Landell, men hon vänder sig starkt emot ordet ”hemmasittare” som hon menar lägger problemet hos eleven.

– Det får det att låta som ett aktivt val, men i de berättelser jag hört så finns det ingen som velat hamna i detta. Att lägga problemet hos individen gynnar ingen. Det löser inte frågan och får oss också att agera för sent, eftersom det antyder att man stannat hemma länge. Men vi måste agera även på lite frånvaro, säger hon.

Någon gräns för när skolorna ska reagera finns dock inte och i sin kartläggning har Malin Gren Landell stött på allt ifrån tre till fyrtio procent som gräns. Det ser hon som ett stort problem.

– Utan ett gemensamt signalsystem får vi en olikvärdig skola och vi vet att mörkertalen är stora. Det är inte ovanligt att lärare inte registrerar frånvaro och det råder osäkerhet om vad det är som ska registreras, säger hon.

Den osäkerheten gör det svårt att säga hur vanligt problemet är. Enligt siffror från Skolinspektionen hade 1 700 elever en sammanhängande ogiltig frånvaro på minst en månad under hösten 2015.

Siffror från organisationen Prestationsprinsen är dock betydligt högre. De räknar in även anmäld frånvaro och enligt deras beräkningar har mellan 50 000 och 70 000 elever en hög frånvaro. Aggie Öhman är initiativtagare till Prestationsprinsen och tycker att bristen på uppföljning är oroande.

– Kommunerna har ett ansvar för att alla barn får en skolgång och närvaro är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Målet måste vara att barnen är i skolan och mår bra. Det ska inte vara upp till föräldrar och anhöriga att driva detta, säger hon.

Prestationsprinsens siffror ligger ganska nära de beräkningar som gjorts av regeringens utredning och Malin Gren Landell är även hon inne på att det är den totala frånvaron som är intressant.

– Vi behöver hitta gemensamma gränsvärden och skapa ett signalsystem som reagerar på den totala frånvaron. Sen får man göra en individuell bedömning av om frånvaron är problematisk eller inte, säger hon.

Orsaken till frånvaron varierar från elev till elev. I vissa fall handlar det om skolrelaterade problem. Det kan vara allt från bristande anpassning av undervisningen och mobbning till att undervisningen upplevs som för lätt eller svår. I andra fall upplevs skolan inte som meningsfull.

För vissa elever handlar det om oro och rädsla, depressioner, neuropsykiatriska diagnoser och antisocialt beteende. Man vet också att tre procent av eleverna stannar hemma minst en dag i veckan för att ta hand om en förälder med missbruk eller psykisk sjukdom.

– De eleverna tar ett orimligt ansvar och är hjälpta av att läraren ger dem en chans att ta igen en förlorad skoldag, säger Malin Gren Landell.

Eftersom orsakerna till frånvaron varierar finns det inte en åtgärd som passar alla. Det man sett är att det har betydelse om skolan visar att varje elevs närvaro är viktig, vilket vissa kommuner jobbat med. Det behövs också ett fungerande samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och med socialtjänsten.

Malin Gren Landell

Regeringens utredare Malin Gren Landell.

– Varje elev måste känna sig sedd, att det finns vuxna man som elev har en relation till och att det blir en reaktion på frånvaron. Det behövs system som sätts igång och där man gör en bred och systematisk kartläggning av orsakerna, säger Malin Gren Landell.

När det gäller kartläggningen så menar Ia Sundberg Lax att det ofta är där det brister. När Magelungen kopplas in har problemen ofta gått långt. Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin har försökt, men inte räckt till.

– Skolorna vill väl men saknar ibland kunskap. Många reagerar för sent och missar att kartlägga orsakerna ordentligt. Man har ett åtgärdspaket som sätts in för alla. Därför börjar vi alltid med att göra en grundlig genomgång, säger hon.

Genom kartläggningen får de en fingervisning om vilka åtgärder som behövs. I många fall har man hamnat i samarbetsproblem mellan skolan och hemmet. Den ena skyller på den andra och i stället för att jobba med lösningar så har man fastnat i frågan om vem som bär ansvaret.

– I de fallen kan kartläggningen bli en arena för samarbete. Har vi en tydlig bild av varför eleven är hemma så är det lättare att samarbeta. Alla vet vad de ska göra och det gradvisa närmandet och ökningen av skolnärvaro blir tydliga. Därmed inte sagt att det är lätt att få eleven tillbaka till skolan, men med en gemensam grund och röd tråd ökar chanserna avsevärt, säger Ia Sundberg Lax.

Det är också viktigt att eleverna får möjlighet att träna behandlingsstrategier i skolmiljö. Som exempel nämner Ia Sundberg Lax att en behandlare kan arbeta med eleven för att öka elevens kunskap om ångest och hitta strategier för att hantera den, samtidigt som det ger bäst effekt att träna på det i skolmiljö. Då behöver skola och behandling samverka.

Överlag efterlyser hon ett kunskapslyft och menar att det behövs ett mer medvetet och organiserat arbete kring hur de här eleverna ska mötas på skolan och i stadsdelen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Johan Marklund

Läs mer:

  • Hemmasittare och vägen tillbaka: Insatser vid långvarig skolfrånvaro av Peter Friberg, Martin Karlberg, Robert Palmér och Ia Sundberg Lax (Columbus förlag 2015)
  • Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Rapport av Aggie Öhman 2016. Prestationsprinsen.se

Fakta/Skolinspektionens granskning

  • I november presenterade Skolinspektionen en granskning av elva grundskolors arbete med elever i högstadiet med omfattande frånvaro: De flesta elever hade visat tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan i årskurserna 4–5 utan att signalerna tagits på allvar.
  • Samverkan brister mellan skolor och andra verksamheter, till exempel socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
  • De åtgärder som skolan sätter in utgår sällan från orsakerna till frånvaron och ger inte alltid avsedd effekt.
  • Rutiner om hur och när elevhälsan ska kopplas in är inte alltid kända av skolpersonalen

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play

 

TEMA: Rustad för rast. Så kan rastmiljön bli bättre.

INTERVJU: Professor David Mitchell om en inkluderande undervisning.

INBLICK: Rätt hjälp vid lång skolfrånvaro.

DESSUTOM:

Nytt institut för skolchefer.

Därför behövs mer gymnastik i skolan.

Och mycket mer!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-01-13 12:28 av
Sidan uppdaterades 2017-08-11 14:00 av


Relaterat

”Det är lek och det ska vara skoj”

Att satsa på en bra rastverksamhet kan minska mobbningen och öka den fysiska aktiviteten bland eleverna. Fritidspedagogen Gustav Sundh blev ”skolgårdslärare” och fixade en materialbod där eleverna kan låna prylar.

Per Kornhall om vad som kan ha påverkat resultaten i Timss och Pisa

Resultaten har de senaste gångerna sänt chockvågor genom Sverige. Hur kommer de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss att se ut? Per Kornhall, medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté samt svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, siar om vad som kan påverka resultaten.

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi . Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Så kan man väcka elevernas intresse för slöjd

Karolina Wagner ska föreläsa på Skolportens konferens Slöjd. Hon kommer att tala om hur man kan få eleverna mer intresserade av slöjdämnet.

En heldag om hkk-ämnets framtid

Hur kommer den nya kursplanen att påverka undervisningen i hem- och konsumentkunskap? Den frågan står i fokus under en unik konferens. Vi har pratat med hkk-läraren Elina Larsson om varför du inte vill missa det här tillfället att möta dina ämneslärarkollegor.

”Uttalsundervisning är intimt sammankopplad med läs- och skrivutveckling”

Tomas Riad ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska som andraspråk. Han kommer att tala om vidgad uttalsundervisning.

Varför är kunskap om arter viktig?

Ebba Lisberg Jensen ska föreläsa på Skolportens konferens Biologi. Hon kommer att tala om ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?
  Christian Rück

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi . Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Pauline Broholm Lindberg slutar som skolchef

Barn- och ungdomsförvaltningens chef Pauline Broholm Lindberg slutar efter sommaren. Hon har arbetat i Halmstads kommun i 30 år i flera olika roller.

Anna Prochazka ny rektor för Nordic International School Karlstad

Till hösten tillträder Anna Prochazka som ny rektor för Nordic International School Karlstad. Hon kommer närmast från Norrstrandsskolan där hon varit rektor sedan oktober 2020.

Svalövs kommun och chefen för sektor utbildning har träffat en överenskommelse om att gå skilda vägar

Svalövs kommun och utbildningchefen Hans Dahlqvist är överens om att gå skilda vägar och detta sker i största samförstånd.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Lågstadielärare tilldelas Svenska Akademins svensklärarpris

Anna Brännström och Gunilla Lundström lärare åk 13 i Svensbyn och Böle får ta emot Svenska Akademins svensklärarpris 2022. De har i sin yrkesroll stimulerat intresset för läsning. Arbetssättet har entusiasmerat och engagerat elever, vårdnadshavare och kollegor i de två skolorna.

”Jag är bra på att leda”

Efter tio år som lärare blev Madeleine Heiman rektor. Hon ville skapa en skola som är bra för varenda en av de där underbara ungdomarna hon mötte i klassrummet. Därför ville hon leda.

Arbetet bakom journalistpriset – ”Lärarna offer för systemfel”

Här är bakgrunden till att Skolvärldens reporter PeKå Englund fick Fackförbundspressens journalistpris för sitt dokument om skolattacken i Eslöv.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier