Vägen tillbaka till skolan

Antalet elever med mycket frånvaro ökar, men uppföljningen brister. För eleverna är skolornas bemötande och agerande avgörande.

Ia Sundberg Lax

Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som hjälper skolor och elever att komma till rätta med lång frånvaro. Anna Gonzales Frelin (t.v.) följer med som representant för Magelungens skola när ett hembesök ska göras.

Neuropsykiatriska diagnoser, ångest, depressioner och dålig anpassning av undervisningen. När elever börjar samla på sig mycket frånvaro kan många olika faktorer spela in. Ia Sundberg Lax är enhetschef på Magelungen, som jobbar med att få tillbaka de här eleverna till skolan.

– Ofta har eleverna problem som inte syns utåt. De känner sig kanske inte förstådda av skolan och får inget bra bemötande, säger hon.

Mycket tyder på att antalet elever med problematisk frånvaro, även kallade ”hemmasittare”, ökar.

Hösten 2015 tillsatte regeringen därför en utredning med uppdrag att göra en kartläggning och föreslå åtgärder, och nu i januari 2017 överlämnades den till regeringen.

Utredare är psykologen Malin Gren Landell, men hon vänder sig starkt emot ordet ”hemmasittare” som hon menar lägger problemet hos eleven.

– Det får det att låta som ett aktivt val, men i de berättelser jag hört så finns det ingen som velat hamna i detta. Att lägga problemet hos individen gynnar ingen. Det löser inte frågan och får oss också att agera för sent, eftersom det antyder att man stannat hemma länge. Men vi måste agera även på lite frånvaro, säger hon.

Någon gräns för när skolorna ska reagera finns dock inte och i sin kartläggning har Malin Gren Landell stött på allt ifrån tre till fyrtio procent som gräns. Det ser hon som ett stort problem.

– Utan ett gemensamt signalsystem får vi en olikvärdig skola och vi vet att mörkertalen är stora. Det är inte ovanligt att lärare inte registrerar frånvaro och det råder osäkerhet om vad det är som ska registreras, säger hon.

Den osäkerheten gör det svårt att säga hur vanligt problemet är. Enligt siffror från Skolinspektionen hade 1 700 elever en sammanhängande ogiltig frånvaro på minst en månad under hösten 2015.

Siffror från organisationen Prestationsprinsen är dock betydligt högre. De räknar in även anmäld frånvaro och enligt deras beräkningar har mellan 50 000 och 70 000 elever en hög frånvaro. Aggie Öhman är initiativtagare till Prestationsprinsen och tycker att bristen på uppföljning är oroande.

– Kommunerna har ett ansvar för att alla barn får en skolgång och närvaro är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Målet måste vara att barnen är i skolan och mår bra. Det ska inte vara upp till föräldrar och anhöriga att driva detta, säger hon.

Prestationsprinsens siffror ligger ganska nära de beräkningar som gjorts av regeringens utredning och Malin Gren Landell är även hon inne på att det är den totala frånvaron som är intressant.

– Vi behöver hitta gemensamma gränsvärden och skapa ett signalsystem som reagerar på den totala frånvaron. Sen får man göra en individuell bedömning av om frånvaron är problematisk eller inte, säger hon.

Orsaken till frånvaron varierar från elev till elev. I vissa fall handlar det om skolrelaterade problem. Det kan vara allt från bristande anpassning av undervisningen och mobbning till att undervisningen upplevs som för lätt eller svår. I andra fall upplevs skolan inte som meningsfull.

För vissa elever handlar det om oro och rädsla, depressioner, neuropsykiatriska diagnoser och antisocialt beteende. Man vet också att tre procent av eleverna stannar hemma minst en dag i veckan för att ta hand om en förälder med missbruk eller psykisk sjukdom.

– De eleverna tar ett orimligt ansvar och är hjälpta av att läraren ger dem en chans att ta igen en förlorad skoldag, säger Malin Gren Landell.

Eftersom orsakerna till frånvaron varierar finns det inte en åtgärd som passar alla. Det man sett är att det har betydelse om skolan visar att varje elevs närvaro är viktig, vilket vissa kommuner jobbat med. Det behövs också ett fungerande samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och med socialtjänsten.

Malin Gren Landell

Regeringens utredare Malin Gren Landell.

– Varje elev måste känna sig sedd, att det finns vuxna man som elev har en relation till och att det blir en reaktion på frånvaron. Det behövs system som sätts igång och där man gör en bred och systematisk kartläggning av orsakerna, säger Malin Gren Landell.

När det gäller kartläggningen så menar Ia Sundberg Lax att det ofta är där det brister. När Magelungen kopplas in har problemen ofta gått långt. Skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin har försökt, men inte räckt till.

– Skolorna vill väl men saknar ibland kunskap. Många reagerar för sent och missar att kartlägga orsakerna ordentligt. Man har ett åtgärdspaket som sätts in för alla. Därför börjar vi alltid med att göra en grundlig genomgång, säger hon.

Genom kartläggningen får de en fingervisning om vilka åtgärder som behövs. I många fall har man hamnat i samarbetsproblem mellan skolan och hemmet. Den ena skyller på den andra och i stället för att jobba med lösningar så har man fastnat i frågan om vem som bär ansvaret.

– I de fallen kan kartläggningen bli en arena för samarbete. Har vi en tydlig bild av varför eleven är hemma så är det lättare att samarbeta. Alla vet vad de ska göra och det gradvisa närmandet och ökningen av skolnärvaro blir tydliga. Därmed inte sagt att det är lätt att få eleven tillbaka till skolan, men med en gemensam grund och röd tråd ökar chanserna avsevärt, säger Ia Sundberg Lax.

Det är också viktigt att eleverna får möjlighet att träna behandlingsstrategier i skolmiljö. Som exempel nämner Ia Sundberg Lax att en behandlare kan arbeta med eleven för att öka elevens kunskap om ångest och hitta strategier för att hantera den, samtidigt som det ger bäst effekt att träna på det i skolmiljö. Då behöver skola och behandling samverka.

Överlag efterlyser hon ett kunskapslyft och menar att det behövs ett mer medvetet och organiserat arbete kring hur de här eleverna ska mötas på skolan och i stadsdelen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Johan Marklund

Läs mer:

  • Hemmasittare och vägen tillbaka: Insatser vid långvarig skolfrånvaro av Peter Friberg, Martin Karlberg, Robert Palmér och Ia Sundberg Lax (Columbus förlag 2015)
  • Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Rapport av Aggie Öhman 2016. Prestationsprinsen.se

Fakta/Skolinspektionens granskning

  • I november presenterade Skolinspektionen en granskning av elva grundskolors arbete med elever i högstadiet med omfattande frånvaro: De flesta elever hade visat tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan i årskurserna 4–5 utan att signalerna tagits på allvar.
  • Samverkan brister mellan skolor och andra verksamheter, till exempel socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
  • De åtgärder som skolan sätter in utgår sällan från orsakerna till frånvaron och ger inte alltid avsedd effekt.
  • Rutiner om hur och när elevhälsan ska kopplas in är inte alltid kända av skolpersonalen

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2016, beställ ditt ex här eller köp ditt digitala ex i App Store eller Google Play

 

TEMA: Rustad för rast. Så kan rastmiljön bli bättre.

INTERVJU: Professor David Mitchell om en inkluderande undervisning.

INBLICK: Rätt hjälp vid lång skolfrånvaro.

DESSUTOM:

Nytt institut för skolchefer.

Därför behövs mer gymnastik i skolan.

Och mycket mer!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2017-01-13 12:28 av
Sidan uppdaterades 2017-08-11 14:00 av


Relaterat

”Det är lek och det ska vara skoj”

Att satsa på en bra rastverksamhet kan minska mobbningen och öka den fysiska aktiviteten bland eleverna. Fritidspedagogen Gustav Sundh blev ”skolgårdslärare” och fixade en materialbod där eleverna kan låna prylar.

Per Kornhall om vad som kan ha påverkat resultaten i Timss och Pisa

Resultaten har de senaste gångerna sänt chockvågor genom Sverige. Hur kommer de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss att se ut? Per Kornhall, medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté samt svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, siar om vad som kan påverka resultaten.

”Det är vi som misslyckas med vårt jobb om eleven får ett F”

På Praktiska gymnasiet Bromma arbetar man med att höja närvaron, och att få till relationer med eleverna, för att skolgången ska fungera.

”Ge amnesti till de som omfattas av gymnasielagen”

Framtida generationer kommer fråga sig om vår migrationspolitik var mänskligt hållbar. De 7 500 ungdomar som i dag eller tidigare har omfattats av gymnasielagen har utsatts för osäkerhet och lidande. Vi vädjar till riksdagspolitikerna att ge dem amnesti, skriver biskoparna Andreas Holmberg och Martin Modéus.

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

Blandade reaktioner på att rekommendation om distansundervisning försvinner

Regeringen lyfter rekommendationen om fjärr- och distansundervisning på gymnasieskolorna. Med hänvisning till smittspridningssituationen är såväl elever, läkare som företrädare för skolledarfack kritiska. ”Det här är någonting som vi mer eller mindre är tvungna att göra för att eleverna ska få en rimlig chans att komma vidare i livet”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Per Kornhall bloggar: Oj… det var ett oväntat besked mitt under stigande smittspridning

Vi har ett av de högsta smittalen i Västeuropa. Vi befinner oss mitt i en accelererande tredje våg med snabbt stigande antal smittade per dag och ökade inläggningar på IVA. Och ökningen kommer från en mycket hög nivå om man jämför med våra grannländer. Då är beskedet från regeringen att gymnasieskolorna ska öppna mer, skriver skolexperten Per Kornhall.

Nationell rekommendation om fjärr- och distansundervisning i gymnasieskolan upphör

Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undervisningen i gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- eller distansundervisning och närundervisning gäller till och med den 1 april 2021. I dag har Folkhälsomyndigheten meddelat att rekommendationen inte kommer att förlängas.

Anmälningar om hot och våld ökar – skolor sätter in väktare

Anmälningar om hot och våld i skolan ökar kraftigt i Östergötland. Flera skolor har satt in väktare för att komma tillrätta med problemen. ”Det skapar trygghet för både lärare och elever”, säger huvudskyddsombudet Magnus Henell.

Per Kornhall bloggar: Alla lärare bör läsa denna

Tankesmedjan Balans rapport ”Stolpe ut” är en fascinerande och väl utförd beskrivning av hur det gick till och vad konsekvenserna blev. Om vi ska få en lärarkår som på riktigt går med raka ryggar behöver vi se den här beskrivningen i vitögat och fundera över vilka av de stegen som togs som går att backa på, skriver skolexperten Per Kornhall.

Om Per Måhl och ett korrupt betygssystem

Jag och Per Måhl tycker att de nuvarande kunskapskraven är usla och inte fungerar och att vi behöver stärka likvärdigheten i svensk skola. Men det finns också skolfrågor där vi tycker olika utifrån våra olika erfarenheter av skolsystemet. Frågan om hur och vilken likvärdighet vi kan stärka är en sådan, skriver läraren Nicklas Mörk i ett blogginlägg.

Judiska elever vittnar om trakasserier i skolan

Skolgårdsrasism, utanförskap och konspirationsteorier. I en rapport som gjorts av Malmö stad djupintervjuas 14 judiska barn och unga om antisemitismen i Malmös skolor. ”Nu har vi det svart på vitt att antisemitismen är utbredd på skolorna”, säger Sara Wettergren (L).

Att väcka läslusten med skräckböcker

Författaren Mats Strandberg ska delta i ett samtal om skräcklitteratur i klassrummet på Skolportens webbkonferens Svenska för högstadiet och gymnasiet.

Per Kornhall bloggar: Polariseringen kring medier och samtalet om pandemin bekymrar mig

Det kräver rätt mycket kunskap också att förstå vad de menar med drivande. Man behöver observera att studien inte uttalar sig om huruvida skolstängningar har effekt på smittspridning utan på hur smitta sprider sig i samhälle med eller utan stängda skolor vilket är en skillnad. Och deras slutsatser gäller främst motsvarande låg- och mellanstadium, skriver skolexperten Per Kornhall.

Han vill minska fördomarna och hatet

Under sina år som lärare har Peter Vig återkommande utsatts för hat och hot på grund av att han är jude. Att möta elever och prata om antisemitism och rasism tror han kan göra skillnad i hur vi dömer eller inte dömer varandra. Sedan pensionen jobbar han deltid på Borgarskolan för att prata om judendom, Förintelsen och om hans egna släkts historia.

Vad händer om inget görs åt skolsegregationen?

En bra skolgång är det bästa vaccinet mot utanförskap. Men vi har byggt in i systemet att vissa elever inte klarar skolan och väljer fel väg, säger Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg, som är aktuell med en bok om skolsegregation.

Skolportens konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
Skolportens konferenser
Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?
  Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa?

Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, ska tillsammans med Karin Fröding, SPSM, tala om tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa på Skolportens webbkonferens Specialpedagogik för grundskolan.

Skolporten
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Skolportens konferenser
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Cathrine Croona blir ny verksamhetschef för förskolan i Ulricehamn

Den 9 augusti blir första arbetsdagen för kommunens nya förskolechef. Cathrine Croona kommer närmast från en liknande tjänst som verksamhetschef för förskolan i Vara kommun.

Helén Claesson ny barn- och utbildningschef efter Hamid Zafar

Nu är rekryteringen av ny barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun klar. Uppdraget går till Helén Claesson.

Anna Wetterbrandt ny verksamhetschef för elevhälsan, rektor för särskolan och chef för öppna förskolan

Den 1 januari tillträdde Anna Wetterbrandt sin nya tjänst som verksamhetschef för elevhälsan, rektor för särskolan och chef för öppna förskolan i Herrljunga kommun. Anna har tidigare varit rektor på Horsbyskolan och kommer närmast från en tjänst som intendent för bildningsförvaltningen.

Läs fler Namn och Nytt
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Haninge kommun vinner nationellt pris för säkra och trygga skolvägar

Haninge kommun har tilldelats priset GuldTriangeln av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

How the world’s best teacher taught the Tories a lesson on the arts

After winning the Global Teacher award in 2018, Andria Zafirakou used her $1m prize to establish a charity to improve arts education. She talks about life in the classroom, and her new memoir

Arbete för ungas ledarskap prisas i Skåne

Skolidrottsföreningar ger unga möjlighet att röra på sig – och möjlighet att utvecklas som ledare. Nu prisas Skolidrottsförbundet i Skåne för konceptet och utses till Årets förnyare av Sparbanksstiftelserna* i Skåne.

Läs fler
Nyhetskategorier
This error message is only visible to WordPress admins
Error: No posts found.