Enkät: Så vill politikerna förbättra skolan

 

Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.

Snabblänkar direkt till partiets fullständiga svar: Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet.

Illustration: Jens Magnusson

Socialdemokraterna

1. Ett attraktivt läraryrke. Stärk lärar- och skolledaryrket med fortsatta satsningar på lön, arbetsmiljö, kompetensutveckling och karriärmöjligheter.

2. En jämlik kunskapsskola. Öka likvärdigheten genom mer resurser till utsatta skolor, en blandad elevsammansättning, och att skolvalet görs genom en gemensam ansökan till alla skolor, oavsett driftsform.

3. En skola fri från vinstjakt och religiös påverkan. Tidiga insatser är också en av många viktiga frågor. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Moderaterna

1. Fler elever ska lära sig mer. Sverige behöver investera i mer undervisningstid, framför allt i läsning och räkning. Vi behöver fortsätta satsa på lärarnas kompetensutveckling.

2. Fler skickliga lärare i alla klassrum. Utveckla lärarnas karriär- och utvecklingsvägar, mer flexibla vägar till läraryrket, skärp antagningskraven till lärarutbildningen.

3. Ökad trygghet och arbetsro för lärare och elever genom att ge personal större rätt att ingripa vid ordningssituationer. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Sverigedemokraterna

1. Förbättra elevernas, lärarnas och rektorernas arbetsmiljö. Om du mår bra så presterar du bra.

2. Inför en riktig karriärstege för lärare och rektorer med tydliga löneskillnader, så att duktiga personer dras till läraryrket.

3. Låt lärarna vara lärare. Avlasta dem med mer kringpersonal och gör staten till huvudman för denna personal, inklusive elevhälsan. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Miljöpartiet

1. Motverka den ökande ojämlikheten med ett riktat stöd till de skolor som har lägst resultat och svårast förutsättningar.

2. Garantera att alla elever får de insatser som behövs för att de ska ha lärt sig läsa, skriva och räkna senast i slutet av årskurs tre.

3. Gör läraryrket mer attraktivt genom att komplettera satsningarna på höjda löner och fortbildning med ett nationellt professionsprogram. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Centerpartiet

1. Likvärdighet och ökade kunskaper. Förbättra det tidiga stödet genom en 10-årig grundskola, kontinuerliga uppföljningar och digitaliserade, externt rättade nationella prov.

2. Stärk läraryrket genom ett karriärsystem med kompetensutvecklingsgaranti, fler vägar till yrket, fristående lärarutbildning, lärarassistenter och stärkt elevhälsa.

3. Värna och stärk valfriheten med informerade och obligatoriska skolval. Ställ samtidigt höga kvalitetskrav på huvudmännen för att säkra alla elevers rätt till en bra skola. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Vänsterpartiet

1. Stoppa vinstjakten i skolan. Skolans syfte ska vara att ge en bra undervisning, inte att generera vinst till ägarna.

2. Sätt stopp för de sexuella trakasserierna. Eftersom eleverna har skolplikt så måste skolorna vara trygga för dem.

3. Förstatliga skolan. Kommunernas skilda förutsättningar tillsammans med friskolepolitiken och en orättvis skolpeng försämrar likvärdigheten. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Liberalerna

1. Skolans kunskapsfokus ska stärkas genom tydliga kunskapskrav. Skriftliga omdömen från åk 1, nationella prov från åk 3 och betyg från åk 4.

2. Öka studieron i klassrummet. Förlorad undervisningstid ska tas igen. Elever som stör ska lättare avhysas, avstängas eller flyttas från skolan. Mobilfria lektioner.

3. Förstatliga grundskolan och gör den 10-årig. Det ökar likvärdigheten och ger eleverna tid att nå kunskapsmålen. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Kristdemokraterna

1. Förbättra det tidiga stödet i skolan, så att alla barn kan tillgodogöra sig undervisningen. Inför 6 000 nya speciallärare till år 2020.

2. Uppvärdera läraryrket genom att låta lärare vara lärare. Satsa på undervisningsmiljön, tillgång till speciallärare och elevvård, högre löner samt lärarassistenter.


3. Låt Skolverket utvärdera och rekommendera åtgärder mot mobbning. Satsa mer på en väl utvecklad och förebyggande elevhälsa. Läs partiets fullständiga svar längst ned!


Här kan du läsa partiernas fullständiga svar:

Socialdemokraterna

Ett attraktivt läraryrke.
Alla elever ska få möta behöriga och kompetenta lärare som går in i klassrummet med krav och höga förväntningar på var och en – oavsett var i landet man bor. Det är en förutsättning för en jämlik kunskapsskola. Utan lärare kommer kunskapsresultaten inte att fortsätta uppåt. Därför vill vi ytterligare stärka lärar- och skolledaryrket genom fortsatta satsningar på bland annat lön, arbetsmiljö, kompetensutveckling och karriärmöjligheter.

En jämlik kunskapsskola.
Alla föräldrar ska känna sig trygga med att deras barn får en lärorik och trygg skolgång där de möter riktigt bra lärare. Därför behöver alla skolor vara bra skolor och jämlikheten öka. Lika möjligheter förutsätter olika resurser. Skolor med störst utmaningar behöver få ökade resurser och större möjligheter att rekrytera de bästa lärarna. Vi vill också att alla skolhuvudmän ska eftersträva en blandad elevsammansättning på sina skolor och att skolvalet görs genom en gemensam ansökan till alla skolor, oavsett driftsform.


En skola fri från vinstjakt och religiös påverkan.
Svensk skola ska vara en plats för öppenhet, demokrati och kunskap. Varje elev ska vara fri att forma sin egen uppfattning och framtid. Därför vill vi stoppa kommersialiseringen och skapa en skola fri från vinstjakt och religiös påverkan. Skolor ska inte kunna göra vinst genom att välja elever, minska lärartätheten, satsa mindre på kompetensutveckling eller ha en hög andel obehöriga lärare.

Övriga kommentarer: Tidiga insatser är också en av många viktiga frågor, inte minst då forskning visar att tidiga insatser har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Vi vill därför fortsätta satsa på tidiga insatser och se till att alla elever garanteras rätt stöd i tid.


Moderaterna

1 Fler elever ska lära sig mer i skolan.
Nästan var femte grundskolelev når idag inte behörighet för att läsa vidare på gymnasiet. Samtidigt tappar våra elever motsvarande ett år i undervisningstid i grundskolan jämfört med elever i andra länder. Våra kunskapsresultat ligger fortfarande enbart strax över eller på OECD:s genomsnitt. För få elever läser avancerad matematik och de få elever som gör det presterar sämre än elever i andra länder. Vår stora utmaning är helt enkelt att svenska elever lär sig för lite. Därför behöver Sverige fortsätta att investera i mer undervisningstid, framförallt i läsning och räkning. Det är grundläggande kompetenser som behövs för att sedan kunna ta till sig kunskap genom hela livet. En viktig del för att bättre rusta eleverna med djupare kunskaper är också att fortsätta att satsa på lärarnas kompetensutveckling.

Fler skickliga lärare i alla våra klassrum.
Det går inte att nog understryka betydelsen av skickliga lärare för att fler elever ska lära sig mer i skolan. En av de största utmaningarna för skolan är därför lärarbristen som blir värre och värre. Moderaterna prioriterar reformer som varaktigt höjer läraryrkets attraktivitet så att fler väljer läraryrket som sitt förstahandsval, men också så att fler som har lämnat yrket väljer att komma tillbaka till klassrummet. Vi vill fortsätta att utveckla lärarnas karriär- och utvecklingsvägar, öppna fler och mer flexibla vägar till läraryrket och skärpa antagningskraven till lärarutbildningen.


Ökad trygghet och arbetsro för lärare och elever.
PISA-mätningen visar att svenska elever skolkar mer än elever i andra länder och att var sjätte 15-åring utsätts för kränkningar och trakasserier flera gånger i månaden. I en sådan miljö är det svårt att lära sig. Samtidigt är lärarna hårt ansatta och enligt Arbetsmiljöverket är andelen grundskollärare som utsätts för våld är högre än genomsnittet för samtliga yrken, vilket är helt oacceptabelt. Skolan ska vara en trygg arbetsplats för alla som jobbar i skolan. Moderaterna vill se över de delar av skollagen som rör trygghet och studiero i syfte att tydliggöra och stärka lärare och rektorers rätt att ingripa vid en ordningssituation, så att personalen får verktygen som behövs för att kunna garantera ordning och arbetsro. Vi ser därför att lärarna också måste få med sig en bättre ledarskapskompetens från lärarutbildningen.


Sverigedemokraterna

1 Elevernas, lärarnas och rektorernas arbetsmiljö.
Om du mår bra så presterar du bra

Singaporemodellen, en karriärstege för lärare och rektorer på riktigt.
Utan möjlighet att göra karriär inom yrket så söker sig driftiga personer till andra yrken. Självklart finns det inom skolyrket olika duktiga personer och det måste få synas i löneskillnader.


Kringpersonalen och en statlig huvudman.
Lärare för allt annat idag än att vara lärare. Sedan kommunaliseringen 1991 har den personal som fanns på skolorna skurits ner hela tiden. SYV, kuratorer, vaktmästare, assistenter, skolhälsovården och så vidare. Idag är lärare allt detta också. Då läraryrket är ett kall för mertalet av lärarna så vänder de ut och in påstig själva för att ingen elev skall bli lidande. Detta leder till utbrändhet eller att man byter yrke. Låt lärare orka vara bra lärare och etablera en statlig huvudman för skolhälsovården och de övriga yrkena kring lärarna på skolan.

Övriga kommentarer: Det enda skolan behöver är politisk långsiktighet och beslut baserade på forskning och erfarenhet.


Miljöpartiet

1 En jämlik skola för alla elever, exempelvis genom riktat stöd till de skolor som har lägst resultat och svårast förutsättningar.
Den största utmaningen vi fortfarande har framför oss nästa mandatperiod är att ojämlikheten i den svenska skolan mellan skolor fortsätter öka. Det ska vi aldrig acceptera. Om vi fortsatt ska få stigande resultat i den svenska skolan måste ojämlikheten brytas. Alla föräldrar och elever ska kunna känna tillit till att deras närmsta skola är en bra skola. Barn med olika bakgrund och erfarenheter ska mötas i samma klassrum och skolan ska vara jämställd. Alla barn i Sverige ska ha rätt att gå i skola, oavsett föräldrarnas legala status.

2 Investeringar för att tidigt ge elever det stöd de behöver.
Miljöpartiet vill ge alla elever en ärlig chans att klara skolan. Den elev som är i behov av extra hjälp måste få stöd så fort som möjligt. Miljöpartiet vill genomföra en läsa-räkna-skriva-garanti där varje elev garanteras det stöd och de insatser hen behöver för att kunna läsa, skriva och räkna innan årskurs tre är slut. Då förebygger skolan problem som annars riskerar att växa sig stora för eleverna.


Att göra läraryrket mer attraktivt så att fler vill bli lärare, fler lärare stannar i yrket och fler vill återvända till läraryrket.
Miljöpartiet vill att lärarna ska ha goda villkor och lön. Välutbildade och engagerade lärare är viktigast för att skapa en bra skola. Under mandatperioden har vi genomfört stora satsningar för att få fler att vilja bli lärare, få fler att stanna i yrket och för att få lärare att återvända till yrket. Vi har höjt lärarlönerna, både generellt och riktat till lärare på skolor med tuffa förutsättningar, och genomfört flera fortbildningsinsatser riktade till exempelvis mattelärare, förskolechefer och rektorer. Vi vill under nästa mandatperiod införa ett professionsprogram som stärker lärare och rektorers rätt att utvecklas i yrket. Ett tydligt, nationellt ramverk för hur lärare och rektorer kan avancera i karriären genom kompetensutveckling och ökande erfarenhet.


Centerpartiet

Likvärdighet och ökade kunskaper.
När elever riskerar att inte nå målen är det viktigt att det upptäckts tidigt så att insatser kan sättas in i tid. Vi vill därför bland annat ha 10-årig grundskola, tidiga och kontinuerliga uppföljningar och digitaliserade och externt rättade nationella prov. Det handlar också om mer kompetens i skolan och då måste vi höja läraryrkets attraktivitet och skapa fler vägar in till yrket. För att alla skolor ska vara bra skolor behöver vi fortsätta satsa på skolor i utanförskapsområden och stärka utbildningen för nyanlända elever, bland annat genom tvåspråkiga klasser, utökad undervisningstid i svenska samt möjligheten att läsa något färre ämnen i högstadiet för de elever som kommit till Sverige sent.

Mer kompetens och fler lärare i skolan.
För att råda bot på lärarbristen behöver vi stärka läraryrkets attraktivitet. Det gör vi bland annat genom ett karriärsystem kopplat till en kompetensutvecklingsgaranti, fler vägar in i yrket, exempelvis genom initiativ likt Teach for Sweden, utbyggd KPU samt fristående lärarutbildning. Lärarna behöver också ges möjlighet att fokusera på sitt undervisningsuppdrag och mindre på administration och andra kringsysslor. Vi vill därför se fler yrkesroller i skolan så som lärarassistenter men även en stärkt elevhälsa.


Värna och stärk valfriheten.
Det fria skolvalet stärker kvalitén och ger elever och deras familjer möjlighet att välja en förskola eller skola som passar just dem, oavsett bostadsort eller föräldrars studiebakgrund. För att tillgängliggöra det fria skolvalet för fler vill vi införa informerade och aktiva skolval vilket gör det obligatoriskt att välja. Alla ska även ges den information och det stöd de behöver i valet av skola. För att säkra alla elevers rätt till en bra skola är det viktigt att höga kvalitetskrav ställs på huvudmännen. Om en skola inte håller måttet ska den ytterst kunna stängas, oavsett huvudman. I möjligast mån ska lika förutsättningar råda för både kommunala och fristående huvudmän.


Vänsterpartiet

Stoppa vinstjakten i skolan.
Skolans huvudsyfte ska vara att bedriva bra undervisning, inte generera vinst till giriga ägare.

Sätt stopp för sexuella trakasserier.
Efter Metoo måste skolan jobba mer aktivt med att motverka sexuella trakasserier. Eleverna har skolplikt, då måste skolorna vara trygga för dem.


Förstatliga skolan.
Kommuner har idag väldigt olika förutsättningar. I kombination med dagens orättvisa skolpengssystem och Sveriges extrema friskolepolitik leder det till att likvärdigheten och jämlikheten i skolan sjunker. Ett förstatligande är en förutsättning för att upprätta likvärdiga villkor för alla elever och lärare.


Liberalerna

Skolans kunskapsfokus ska stärkas.
Tydliga kunskapskrav gynnar alla elever, särskilt de med dåligt stöd hemifrån. Alla elevers kunskaper ska skannas när de börjar skolan och vårdnadshavarna ska få veta vad skolan förväntar sig av dem och eleverna. Ett skriftligt omdöme ska ges från årskurs 1. Kunskapskraven ska utvärderas med betyg och nationella prov. De första nationella proven ska göras i årskurs 3 och de första betygen ska ges från årskurs 4. Nationella prov ska vara digitala och rättas externt för att motverka betygsinflation och uppnå nationell likvärdighet.

Ökad studiero i klassrummen.
Skollagen ska skärpas så att det tydligt framgår att lärarna har det fulla ansvaret för undervisningen. Studiero måste råda i alla klassrum för att underlätta inlärningen. Alla elever ska garanteras den utlovade undervisningstiden genom att förlorad tid ska tas igen. Lärare ska lättare kunna tvinga elever som stör lektionerna att lämna klassrummet. Elever som stör ordningen i skolan ska snabbare kunna avhysas, avstängas eller flyttas från skolan. I första hand är det mobbaren, inte den mobbade, som ska flyttas till en annan skola. Alla skolor ska vara mobilfria under lektionerna.


Inför statlig 10-årig grundskola.
För att garantera nationell likvärdighet och för ge att eleverna tid att nå kunskapsmålen bör skolans återförstatligas och en tio-årig grundskola införas. Kommunaliseringen var ett misslyckande och har lett till fallande kunskapsresultat och sänkt status för lärarna. Dagens förskoleklass bör omvandlas till första året i ett fyra-årigt lågstadium i en 10-årig grundskola för att ge eleverna tid att nå kunskapsmålen. Det är onödigt att eleverna börjar skolan två gånger då det skapar ett onödigt avbrott i elevens kunskapsutveckling.


Kristdemokraterna

1 Tidigt stöd i skolan.
Alla barn är olika. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför satsat extra resurser på ett speciallärarlyft som skulle innebära att 6000 nya speciallärare till år 2020. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så lång som möjligt.

Uppvärdera läraryrket.
En bra skola kräver att en stor andel av de mest lämpade väljer läraryrket. Så är det inte idag. Söktrycket till lärarutbildningarna är lågt och idag antas i princip alla behöriga sökande på utbildningen. En av huvudnycklarna för att höja attraktionskraften i yrket är att lärare faktiskt får vara lärare, att undervisningsmiljön stödjer uppdraget och att det finns tillgång till speciallärare och elevvård. Dessutom spelar löneläget roll för läraryrkets status. För att råda bot på problemen föreslår Kristdemokraterna att lärares administrativa börda ska minska genom att lärarassistenter tas in, liksom rastvakter m.m. För att fler ska bli lärare vill vi locka akademiker att gå en kortare lärarutbildning som komplement till den utbildning de redan har. Vi vill också öka möjligheten till fjärrundervisning samt låta de lärare som vill jobba kvar efter 67 års ålder. För att öka lärarnas löner och göra nya karriärvägar möjliga införde Alliansen karriärlärartjänster som innebar 5000 kronors lönepåslag. Nu vill vi att de lärare som tar de mest utmanande jobben i utanförskapsområdens skolor ska få ett lönepåslag om 10 000 kronor.

Mobbning.
Att barn mår bra och känner sig trygga i skolan är avgörande för hur de kan lyckas i sitt lärande och sin utveckling. Därför krävs att skolor använder sig av metoder för att hantera mobbning som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolverket bör få i uppdrag att göra en utvärdering av metoder mot mobbning och rekommendera program som kan användas. Kristdemokraterna gör också en stor satsning på elevhälsan, för att en väl utvecklad elevhälsovård förebygger ohälsa hos barn och unga.


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 3 2018. Tema: Skolan och valet 2018

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-05-21 12:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-22 10:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Vuxenutbildning i fokus, 23 okt i Stockholm

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana.

”Skoldebatten saknar verklighetsförankring”

Landets riksdags- och kommunpolitiker har en viktig men svår uppgift att på respektive nivå bygga en så bra skola som möjligt. För att säkerställa att det arbetet gynnar eleverna presenterar vi i dag vårt valmanifest, för att ge elevperspektiv i såväl debatten som i motioner och propositioner, skriver Jakob Amnér, Sveriges Elevråd – SVEA.  

”Eleven är och skall aldrig vara chef i klassrummet”

Det skall vara möjligt att locka med högre löner till lärare som antar utmaningen att undervisa i skolor som är kända för olika problem, men i det långa loppet räknas endast att eleverna får en god undervisning och en trygg miljö att vistas i under sju eller åtta timmar på dagen, skriver författaren Björn Radelid i en krönika

”Om vår lärare är sjuk finns ingen ersättare”

Tuva och Ville Carlson tycker att det behövs fler finsklärare. I hela Gävle finns det en lärare som måste åka mellan alla skolor, och snart går hon i pension.

L: Låt rektor stänga av elever permanent

Liberalerna föreslår att rektorer ska få rätt att stänga av stökiga elever direkt utan att inhämta yttranden från elev och vårdnadshavare. På gymnasiet ska rektor kunna stänga av en elev permanent. ”Skolresultaten i Sverige är för låga och en orsak är att vi har för stökigt i klassrummen”, säger Jan Björklund (L).

”Gymnasieelever tycker inte cannabis är så farligt längre”

Enligt en ny studie från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är andelen vuxna som använt cannabis någon gång det senaste året den högsta som noterats hittills i Sverige. Mellan åren 2013 och 2017 har andelen ökat från 2,5 % till 3,6 %.

Nytt skolmaterial om förintelsen ska hjälpa lärare

Forum för levande historia har tagit fram ett webbmaterial som ska hjälpa lärare som möter förintelseförnekare i klassrummen, rapporterar Ekot. Enligt Christer Mattsson, som föreläser om hur lärare ska bemöta antisemitism, har det blivit vanligare att elever förnekar förintelsen. Hör honom berätta vad som sägs i klassrummen och hur lärare ska bemöta förnekarna.

Stort behov av kunskap om antisemitism i skolan

Efter att lärare efterfrågat stöd släpper nu Forum för levande historia ett nytt digitalt undervisningsmaterial som ska fungera som stöd till både elever och lärare.

”Gör polisvetenskap till eget ämne och låt poliser forska”

Polisutbildningen behöver göras om till en treårig högskoleutbildning med en akademisk examen. Då blir både utbildning och yrket i sig attraktivare med nya möjliga karriärvägar. Görs polisvetenskap till ett eget ämne kan de akademiskt utbildade poliserna utveckla arbetssätt och metoder på vetenskapliga grund, skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

Högsta skolbetygen i nian på fem år

Nära 87 procent av niorna i Stockholms stads skolor klarade gymnasiebehörighet i våras. Det är den högsta siffran på fem år. ”Det positiva trendbrottet är tydligt. Jag blir både stolt och rörd, jag vet vilket enormt jobb våra skolor lägger ner,” säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

Hårdare intagningskrav kan förvärra lärarkrisen

Flera partier vill ställa hårdare krav på blivande lärarstudenter. Men det kan förvärra bristen på lärare i landet ytterligare, visar en granskning av SVT Nyheter. Höjs intagningsbetyget med ett snäpp skulle en stor del av höstens intagna till lärarutbildningen falla bort.

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan.  Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Den 9 september går Sverige till val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna?

Nytt lärarmaterial ska lära unga om demokrati

Om mindre än en månad är det val i Sverige och demokrati är en högaktuell fråga. Nu lanseras ett nytt material för skolan som ger unga en nära inblick i hur genomförandet av allmän och lika rösträtt gick till för snart hundra år sedan – och samtidigt väcker frågor om demokratins framtid.

Konferenser
Annonsera hos oss
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta.

Tillitsutredningen vill avskaffa de riktade statsbidragen

De som bestämmer över skolan ska lita på lärarna och staten ska lita på kommunerna. Därför ersätts Lärarlönelyftet och övriga riktade statsbidrag till skolan av generella bidrag om Tillitsdelegationen får som den vill.

Rektorns tillstånd klassad som arbetsskada – fyra år efter tragedin

Rektorn Johan Johansson stängdes av från sin tjänst – och hamnade i en djup depression som slutade med ett självmordsförsök. Nu slår Försäkringskassan fast att rektorns psykiska problem orsakades av händelser kopplade till det tidigare arbetet i Karlskrona kommun..

Förvirring inför obligatorisk förskoleklass

I dag är det skolstart för många barn – och första terminen det är obligatoriskt för sexåringar att gå i förskoleklass. Men vad det egentligen innebär är oklart för en del pedagoger.