Varför är kunskap om arter viktig?


Ebba Lisberg Jensen

Hallå där, Ebba Lisberg Jensen, docent i humanekologi och lektor vid Göteborgs universitet. Du kommer att tala på Skolportens konferens Biologi.

Vad ska din föreläsning handla om?

– Det blir en historisk genomgång fram till idag om hur skolan i Sverige värderat kunskap om arter i naturen. Under 1800-talets första hälft ansågs artkunskap vara en del av god bildning. Om man räknar mängden arter som eleverna skulle ha kunskap om från de första läroplanerna och framåt så sjunker antalet mer och mer fram till den senaste läroplanen där det står att de ska kunna ”några vanligt förekommande arterna”. Ska man kunna förstå ekologi så måste man lära sig arter som ingår och ha grundläggande kunskaper om naturen och hur växter, djur och människor samverkar, menar jag.

– Jag kommer under min föreläsning också att ta upp betydelsen av utomhuspedagogik och varför det nu för tiden är svårare för lärare att använda den formen av pedagogik.

Varför har många barns och ungdomars naturkontakt i vardagen minskat? Vad finns det för risker med detta?

– Till viss del handlar det att om urbaniseringen ökar, men det här gäller även barn på landsbygden. Barn är inte ute och leker i naturen på samma sätt som tidigare. Vi har en livsstil som utspelar sig mer inomhus och som är mer reglerad vad gäller aktiviteter, men också sådant som skärmtid spelar in.

– Jag vill inte låta alarmistisk men jag tror att risken är att vi får ett väldigt skört samhälle. Det blir allt ovanligare med grundläggande kunskaper. Vet barn idag hur man samlar ved, vilket vatten man kan dricka eller vilka djur och växter man kan äta? Vi ser ju vad som händer i Ukraina. Hur skulle vi klara oss utan de stora försörjningskedjorna? För att bygga resiliens och stabilitet i samhället så måste människor i någon grad känna trygghet i att vistas och klara sig i en värld som inte är absolut tillrättalagd.

Är det enbart ett svenskt fenomen att barns och ungdomars kontakt med naturen minskat?

– Nej, den här trenden har forskare iakttagit över hela den rikare delen av världen. I ännu mer urbaniserade områden som i vissa delar av Asien så har man iakttagit detta kanske ännu tidigare. I Skandinavien och länder som Tyskland och Storbritannien har vi haft en friluftstradition. Den finns kvar men har blivit lite mer av ett specialintresse.

Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning? 

– Jag skulle vilja att de reflekterar och diskuterar med varandra om hur de kan knyta an till närmiljön i sin undervisning. Och hur de kan stimulera elever att utforska och vistas i naturen omkring dem. Man behöver inte tänka att naturen måste vara något exotisk som fjäll eller skärgård. Det kan i stället vara att iaktta årstidernas växlingar eller gå ut i skolans närområde så att man medvetandegör för eleverna att grunden för vår överlevnad finns överallt omkring oss.

Av John Miller

Du kan lyssna till Ebba Lisberg Jensen på Skolportens konferens Biologi i Stockholm 26–27 september!

Konferensen berör bland annat:

  • Uppdatera dina kunskaper om genteknik och Crispr9 – vad är nytt?
  • Ämnesfördjupning och didaktiska perspektiv på epigenetik.
  • Sexualitet, samtycke och relationer enligt den nya läroplanen – så kan du arbeta.
  • Förbättrad artkunskap och ekologisk läskunnighet bland elever och lärare.
  • Så får du tid och verktyg att integrera fler laborationer i undervisningen.
  • Möt elevernas olika känslor och reaktioner i frågor som rör klimat och miljö.
  • Goda fältstudier som engagerar eleverna och skapar motivation.
  • Använd biomimik för ämnesövergripande samarbeten och hållbarhetsfokus.

Sidan publicerades 2022-04-04 10:51 av John Miller
Sidan uppdaterades 2022-04-14 12:02 av John Miller


Relaterat

Undervisning i naturmiljö väcker intresse

Elever som med egna sinnen får upptäcka naturen i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar Margaretha Hägglunds avhandling (webb-tv).

Undervisning i naturen väcker intresse för biologisk mångfald

Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

”Det finns en otrolig potential i att arbeta med bildberättande”

Läs vår intervju med Frida Marklund, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild vid Umeå universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Bild i grundskolan. Hon kommer att tala om bildberättande.

Så kan förskolan stötta barn på flykt

Läs vår intervju med Erica Mattelin, leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i förskolan. Hon kommer att tala om hur förskolan kan stötta flyktingbarn.

”Absurt att slöjd och sport har blivit babbelämnen”

Elever som har svårt för teoretiska ämnen, men praktiskt lagda, får inte ens glänsa i slöjden eller på gympan. Det är lika brutalt som det är meningslöst, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Så kan spansklärare öka elevernas pragmatiska och interkulturella kompetens

Läs vår intervju med Jenny Morales Ruíz, doktorand i spanska, som ska föreläsa på Skolportens konferens Spanska. Hon kommer att tala om hur man kan öka elevernas pragmatiska och interkulturella kompetens i spanska.

Nu ändras betygsättningen: ”Förstår inte varför det fungerar så här”

Till hösten står skolorna inför stora förändringar när läroplanen byts ut och nya regler för betygsättning införs. De nya reglerna kommer förhoppningsvis minska arbetsbördan för lärarna. Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, förklarar vad den nya kompensatoriska betygssättningen innebär.

Varför mår allt fler barn och ungdomar sämre?

Christian Rück, professor i psykiatri, ska föreläsa på Skolportens konferens Psykologi. Han kommer att tala om varför vi mår så dåligt när allt är så bra.

Välbesökt lunchseminarium om grundskolans finansiering

Med utgångspunkt i Linnea Lindquists rapport djupdök vi i skolledares utmaningar och möjligheter att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Seminariet presenterades av Berättarministeriets generalsekreterare, Dilsa Demirbag-Sten, och medverkade i panelen gjorde Linnea Lindquist, rapportförfattare och skolledare, Anna Sjögren, docent, IFAU, och Åsa Hirsh, Göteborgs universitet.

Så kan man väcka elevernas intresse för slöjd

Karolina Wagner ska föreläsa på Skolportens konferens Slöjd. Hon kommer att tala om hur man kan få eleverna mer intresserade av slöjdämnet.

”Synliggör den tysta kunskapen”

En tydlig struktur för det arbetsplatsförlagda lärandet har gett lärarna på Rönninge gymnasium i Salems kommun större möjlighet att stärka eleverna i deras yrkesroll.

Ledare: Höj statusen på yrkesprogrammen!

Det kommer att saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige år 2035. Samtidigt har ungas intresse för att gå en gymnasial yrkesutbildning sjunkit. I nya numret av Skolportens magasin intervjuas bland annat forskaren Per-Åke Rosvall, som menar att vi måste höja statusen för yrkesprogrammen.

Varför är kunskap om arter viktig?

Ebba Lisberg Jensen ska föreläsa på Skolportens konferens Biologi. Hon kommer att tala om ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen.

Bli en bättre handledare i akademiskt skrivande!

Maria Axinge, legitimerad gymnasielärare i svenska och historia och skrivhandledare vid Örebro universitet, leder Skolportens digitala kurs om akademiskt skrivande. I den här kursen får du som handleder gymnasiearbetet handfasta verktyg för att lotsa eleverna genom den akademiska skrivprocessen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Klart med ny avdelningschef för förskola, grundskola, Stureplan och elevhälsa

Sofia Pettersson blir avdelningschef med ansvar för förskola, grundskola samt den sammanslagna enheten Stureplan och elevhälsan på barn och utbildning i Skara kommun.

Nioosha, 26, är Sveriges nya Läsambassadör

Kulturrådet har utsett Sveriges nya Läsambassadör. Kulturskribenten och författaren Nioosha Shams tar över efter Bagir Kwiek. Under två år kommer hon att arbeta främst för flerspråkiga ungdomars läsande.

”Skolledarna viktiga i kampen mot rasism”

Skolledarna har en mycket viktig roll för att bekämpa rasismen i skolan. Det gör stor skillnad om lärarna känner att de har ledningens stöd. Det säger Christer Mattsson som i många år forskat om högerextremism.

Läs fler Namn och Nytt
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Utmärkelser

Fyra skolor får europeiskt lärarpris

Fyra skolor i Sverige är vinnare av EU-kommissionens europeiska lärarpris för innovativ undervisning 2022. Priset går till lärare på förskolor, grundskolor, högskoleförberedande gymnasieskolor och yrkesgymnasier som har utvecklat undervisningen genom europeiska projekt inom programmet Erasmus+.

Tre nominerade till Dyslexipriset 2022

Nomineringen till årets Dyslexipris är avslutad. Juryn har beslutat att tre personer ska gå vidare till slutnomineringen. Det är Saga Lööf, Sara Grill och Helene Ehriander. Pristagaren presenteras i samband med prisutdelningen måndagen den tredje oktober.

Förskolan med hållbarhet i fokus

Tre gånger under de senaste sju åren har rektor Helena Oscarssons två förskolor i Umeå fått Skolverkets utmärkelse ”En skola för hållbar utveckling.” I slutet av månaden kommer hon till Bokmässan för att prata om barn och ungas oro för klimatet och hur man som rektor kan tänka och agera för att konkretisera ”den hållbara utvecklingen” ur barnens perspektiv.

Läs fler
Nyhetskategorier