I fjol gick Habo kommun strax norr om Jönköping med 49 miljoner kronor i överskott – mer än budgeterat. "Det är pengar som bland annat kan användas till att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek i förskolan", säger Jill Trygg som är ordförande för Sveriges Lärare i Habo.

Sveriges Lärare Karlstad går in i valrörelsen med utfrågningar av lokala skolpolitiker. "Det räcker inte att bara trycka på regleringsagendan nationellt, vi måste få lokalpolitikerna att förstå hur viktigt det är", säger Pontus Larsson, ordförande i Karlstad.

I nya betygen finns ingen skarp godkäntgräns – F försvinner. Men Anna Insulander skriver att kravet på ett meritvärde på fyra för godkända betyg, samtidigt som det saknas en kunskapsmässig referens för betyget fyra, innebär att 1–3 ändå innebär underkänt. ”Lärarna tvingas rangordna eleverna”, säger hon.

Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad. "Jag har gått länge och knutit handen i fickan. Det är hög tid att börja prata om problemet", säger han.

Sveriges Lärare Nykvarn larmade när det stod klart att kommunen avsåg säga upp en tredjedel av lärarna i förskola. Men nu har kommunen svängt frågan – och vill i stället minska barngrupperna.

Den politik som nu förs riskerar att försämra elevernas digitala kompetens än mer, skriver krönikören Ulla Hamilton.

Sedan Pisachocken slog till mot Sverige för 15 år sedan har staten ökat sina satsningar på grundskolan. Under samma period har kommunerna gjort tvärtom – trots återkommande politiska löften om motsatsen.

Antalet gymnasieelever har ökat med nästan 10 procent på lika många år. Så gott som samtliga nykomlingar har valt en fristående skola. Yrkesutbildningar är där friskolorna satsat mest.

Svensk skola behöver bli bättre på att skilja mellan genomtänkt digitalisering och ogenomtänkt skärmanvändning, skriver Jessica Mozakka, chef digitalisering och innovation Academedia.

Valåret 2026 drar i gång den 14 april – åtminstone för skolan. Då bjuder Sveriges Lärare in skolpolitikerna från samtliga åtta riksdagspartier till debatt.

I regeringen och riksdagen står partierna bakom planerna på en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. I SKR säger samma partier blankt nej. "Som kommunpolitiker vill man inte ha detaljregleringar från rikshåll", säger SKR:s andre vice ordförande Carina Wutzler (M).