De har bland annat saknat både rätt material för undervisningen och tillgången till kurator. Nu hotas huvudmannen bakom Solstadens skola i Karlstad med ett vite på 8,5 miljoner kronor.

”Beror den här klumpen i magen på att arbetsvillkoren är skit eller på att jag är inkompetent?” Förskolläraren Fia Lien blev långtidssjukskriven av stress – 14 år senare ger hon ut en serieroman om sina erfarenheter.

En kursplan kan tala om vad eleverna ska kunna. Den kan inte på egen hand skapa tiden, rummen eller instrumenten som krävs. Därför måste Skolverket också tydliggöra vilka förutsättningar undervisningen kräver, skriver musikläraren Karin Hassle.

Standardiserade tester införs i hela grundskolan. Men Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik, är skeptisk: ”Jag hyser en del farhågor för att regeringens satsning kommer att floppa”.

Hösten 2027 kommer vallöftet, om max 25 elever per lågstadieklass, att fasas in i Stockholms stads kommunala lågstadieskolor.

Göteborgs stad står inför ett vägskäl som kommer visa vägen för fler av Sveriges kulturskolor. Peka ut en väg som stärker kvalitet i undervisning, tillgänglighet och lärarnas förutsättningar – omorganisationen går i motsatt riktning, skriver Sveriges Lärare i Göteborg.

”Plötsligt handlar samtalet inte längre om elevens behov, om organisationens förutsättningar eller om insatser som faktiskt skulle kunna göra skillnad. Det handlar om din attityd”. Ulrica Björkblom Agah vill att fler ifrågasättande lärare ska orka vara kvar i skolan.

Max 25 elever per klass i lågstadiet. Det har Stockholms stad beslutat. "Det kommer göra skillnad för dem som har stora elevgrupper idag," säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.

När kognitionsvetenskapen nu ges ett allt större inflytande över svensk skola och lärarutbildning måste vi också våga fråga vilken kognitionsvetenskap som får sätta agendan, skriver Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer.

Vad händer med demokratin när tilliten mellan människor börjar brista? I en tid av växande misstro blir folkhögskolans uppdrag att stärka banden mellan människor viktigare än någonsin, skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.

2018 beslutade Region Gävleborg att Västerbergs folkhögskola skulle få upprustade lokaler – åtta år och många miljoner kronor senare har bygget ännu inte kommit igång. "Gång på gång har de sagt att bygget ska starta," suckar läraren Ingela Börjesson som mår dåligt av det kaos som varit.

Allting hänger ihop. Särskilt tydligt blir det i frågan om APL, där flera aktörer måste dra åt samma håll. Skolan ska hitta företag som vill ta emot elever och företagen måste vara beredda att ställa upp. Det är ett slags ekosystem där alla delar måste fungera för att eleverna ska få den utbildning de har…