Nära 11 000 elever i årskurs 3 når inte målen i läsförståelse i nationella proven 2023/24. Drygt 12 000 elever får underkänt i stavning och interpunktion. De nationella proven ska vara betygsgrundande – men forskare och lärare varnar för att elever riskerar att slinka igenom för enkelt.

Skolminister Lotta Edholm (L) följer läsdebatten, bland annat i Vi Lärare. Här är hennes recept på hur svensk skola återigen ska kunna skryta med att vara en av världens bästa. ”Bara så kan vi mobilisera det som behövs för att läsningen återigen får en central plats”, skriver hon på Vi Lärare Debatt.

Många barn inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

Vi människor klarar av betydligt mer än man tror. Det framgår i Kristina Ståhlnackes krönika, och i hennes arbete med personer med intellektuell funktionsvariation.

Sex procent av niorna fick underkänt i svenska i de nationella proven, enligt ny statistik från Skolverket. Men betyget bärs upp av de muntliga delarna. I läsförståelse fick nio procent underkänt och i skrivförmåga hela 15 procent, visar en rapport från Uppsala universitet.

Provgruppen dokumenterar årligen provresultaten och svaren på provens lärarenkäter. Tidigare har detta gjorts i två separata dokument, Resultatrapport och Sammanställning av lärarenkäter, men från och med vårterminen 2023 görs detta i en och samma rapport.

Trots tal om likvärdighet uteblir stödet i tidiga år. För att återupprätta en svensk skola i världsklass krävs både tydligare förväntningar och ökat stöd vid skolstarten, skriver Maria Bengtsson Hurtig, specialpedagog.

Besparingar i Värmlands kommuner märks på flera sätt av lärarstudenterna som vill komma ut och jobba.

Många barn kan inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

Att ILT inläsningstjänst, som ger elever möjlighet att lyssneläsa, finns i de allra flesta svenska skolor innebär att de har stor makt över hur undervisningen utvecklas, menar professorn Malin Ideland. "ILT och andra edtech-bolag lever på skolans problem. Men de tar inget ansvar om det går fel", säger hon.

Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka. Nu följer fler förskolor efter. "Jag har så mycket mer tid nu", säger förskolläraren Fatima Siddiqi.

Vilka kunskaper har du haft störst nytta av och vilka frågor borde lärarutbildningen ha fokuserat mer på? Vi bad tre lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen att svara.