Eleverna i nästan två tredjedelar av Göteborgs skolor klarade sig i genomsnitt sämre än förväntat utifrån sin bakgrund. GP har listat Skolverkets förväntningar och faktiska resultat på alla Göteborgs högstadieskolor.
I dagarna blev det klart att projektet arbetsmarknadskunskap förlängs med ytterligare tre år efter att Region Värmland, och en rad lokala företag och partners genom Handelskammaren, gett klartecken till att stötta projektet.
De senaste åren har gymnasieskolan Knut Hahn storsatsat på Introduktionsprogrammen (IM). "Att jobba förebyggande är effektivare och billigare på individnivå och på gruppnivå än att jobba åtgärdande när saker börjar gå åt skogen", säger gymnasiechef Ronny Mattsson.
För Christian Gustafsson i Ronneby har dottern Tuvas skolgång inneburit både uppoffringar och mycket oro då hon i perioder inte alls gått i skolan. "Vardagen har varit upp och ner – har man ett barn med diagnoser kräver det mer jobb som förälder", säger han.
På gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby har personalen på IM jobbat mycket med att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, vilket kan skilja sig beroende på vilka som går där. "Vi har många elever som har stora behov och jobbar hela tiden med att möta de behov som finns, säger rektor Anna Isaksson.
Augustenborgsskolan i Malmö hade allt emot sig. Dåligt rykte, låga resultat och hot om miljonvite från Skolinspektionen på grund av den stökiga miljön. I dag är det en av skolorna i Sverige som presterar allra bäst sett till elevernas bakgrund. GP besökte en mattelektion med klass 8B och frågade: Hur är det möjligt?
När den statligt regelstyrda skolan avskaffades på 90-talet öppnade det upp för skojare. Det är dags för staten att återigen reglera vad en skola är, bland annat genom att införa ett maxtak på klasstorlekar, skriver Lotta Edholm (L), Johan Pehrson (L) och Fredrik Malm (L).
Lärarutbildningens fokus på maktrelationer stjäl tid från kunskapsområden som handlar om avkodning och läsförståelse, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.
Allt fler elever slussas i dag upp till gymnasiet utan att kunna läsa eller skriva åldersadekvat. Med nivåsänkningen av det nationella provet i svenska, kommer ännu fler att bli ”godkända” utan att kunna det mest grundläggande, skriver läraren Filippa Mannerheim.