Malmös grundskolor tillhör det politikerna prioriterar allra högst. Ändå slår lärare på Kryddgårdsskolan nu larm. Beskedet de fått är att skolan nästa år måste spara motsvarande var fjärde anställd. ”Att kalla detta något annat än nedskärningar är ett hån”, skriver lärarna.
De svepande argument om estetiska ämnen som förts fram på ledar- och debattsidor på senare tid är naturligtvis en effekt av att opinionssidor har rollen av att uttrycka tillspetsade argument, med krav på att göra rätt prioriteringar och inte sällan med förenklade lösningar på problem. Men ofta är frågorna mer komplicerade än vad som får…
Läs Skolportens intervju med Malin Gren Landell, psykolog och författare. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Rektor i förskola och kommer att tala om varför det är viktigt med närvaro i förskolan.
Snart presenteras resultaten av den internationella kunskapsmätningen Pisa. Sannolikt är att svensk skola står starkt efter pandemin – men också att den slits isär ytterligare. Omedelbara åtgärder krävs för att bryta utvecklingen, skriver representanter för Sveriges Lärare.
Lyckoforskningens rön om tacksamhet borde betraktas som betydligt mer än ett life hack för vuxna när livet känns motigt. Tacksamhet borde ha en given plats i skolan, skriver Paulina Neuding i en ledare.
En skola där eleverna riskerar att radikaliseras ska stängas. Men det bör även gälla skolor där utbildningen ”bara” är usel., skriver DN på ledarplats.
Mobiler kommer att förbjudas i skolorna i Nya Zeeland, enligt premiärminister Christopher Luxon som leder landets nya konservativa regering. Syftet är att få stopp på sjunkande läs- och skrivkunnighet.
Förslagen i en nyligen publicerad utredning riskerar att kraftigt försämra tillförlitligheten och tillgången på skolstatistik. Det skriver fyra nationalekonomer.
Trots lärarbrist och behörighet som varierar mellan 40 och 90 procent av lärarna i grundskolan, har antalet uppsägningar av lärare på grund av arbetsbrist ökat med över 200 procent sedan 2018. Det visar siffror från Omställningsfonden.
Trygghet och studiero kan vara avgörande för hur eleverna lyckas med att nå målen för utbildningen. De goda förutsättningar som till exempel strukturerad och varierad undervisning, tillitsfulla relationer mellan lärare och elever och ett aktivt värdegrundsarbete har stor betydelse.
Den 1 augusti 2022 infördes flera ändringar i skollagen inom området trygghet och studiero. Skolverket har i samband med ändringarna fått ett regeringsuppdrag som bland annat innebär att ta fram stöd för skolans personal, informera om lagstiftningen och följa utvecklingen inom området.