Den politik som nu förs riskerar att försämra elevernas digitala kompetens än mer, skriver krönikören Ulla Hamilton.

Sedan Pisachocken slog till mot Sverige för 15 år sedan har staten ökat sina satsningar på grundskolan. Under samma period har kommunerna gjort tvärtom – trots återkommande politiska löften om motsatsen.

Antalet gymnasieelever har ökat med nästan 10 procent på lika många år. Så gott som samtliga nykomlingar har valt en fristående skola. Yrkesutbildningar är där friskolorna satsat mest.

Svensk skola behöver bli bättre på att skilja mellan genomtänkt digitalisering och ogenomtänkt skärmanvändning, skriver Jessica Mozakka, chef digitalisering och innovation Academedia.

Valåret 2026 drar i gång den 14 april – åtminstone för skolan. Då bjuder Sveriges Lärare in skolpolitikerna från samtliga åtta riksdagspartier till debatt.

I regeringen och riksdagen står partierna bakom planerna på en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. I SKR säger samma partier blankt nej. "Som kommunpolitiker vill man inte ha detaljregleringar från rikshåll", säger SKR:s andre vice ordförande Carina Wutzler (M).

Många lärare i högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats. Dessutom är det allt fler studenter som använder alternativa kunskapskällor där AI-verktyg ersätter traditionell läsning av kurslitteratur. Det är några av slutsatserna i rapporter som SCB och UKÄ nyligen presenterat.

Nu lanserar Almega utbildning kampanjen “Friskolor gör svensk skola bättre”. Syftet är att lyfta fram de starka resultat som friskolor levererar i svensk skola och bidra med ett faktabaserat perspektiv i en debatt som ofta präglas av annat.

Det är inte en “bekväm slutsats” att yrkesmässiga och personliga relationer till makthavare är viktiga för den som vill påverka politiken i önskad riktning. Det är den enda rimliga slutsatsen, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

SKR säger blankt nej till en statlig reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. "Det blir alldeles för dyrt", menar de. Samtidigt gjorde kommunerna ett jätteöverskott – 32 miljarder kronor. I år kan överskotten blir ännu större.

Hur vet man att det är värt att köpa in 30 exemplar av en bok? Och hur mycket styr tillgången på klassuppsättningar valet av skönlitteratur? Vi frågade tre svensklärare.