Det har gått ett år sedan Hamas attack mot Israel. Sedan dess har ett krig brutit ut i Gaza och tusentals människor har dött. För läraren Anders Österholm har konflikten inneburit många diskussioner i klassrummet, vilket fått honom att anpassa undervisningen.

Veckans klass i Luleå har något som heter klubbar varje onsdag. Då kan eleverna välja mellan att ha flera olika ämnen innan själva skolan börjar. (webb-tv)

Nästan sex av tio tjejer på gymnasiet är ofta stressade över läxor och prov, och mest stressade är de som lägger mest tid på läxläsning. "Killarna kanske har andra normer men i skolan så är det tjejerna som förväntas prestera", säger Liv Sjöblom, gymnasieelev på Per Brahegymnasiet i Jönköping.

Den sjunde oktober markerar årsdagen av Hamas attack mot civila israeler, och det efterföljande kriget mellan Hamas och Hizbollah och Israel – en konflikt som eskalerar. Så även i svenska klassrum.

Politiker som bryr sig mer om stor skolkonkurrens än om goda kunskaper borde inte finnas. Men de existerar, tyvärr, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

INSÄNDARE. Antalet elever som saknar behörighet för gymnasiet är alarmerande, liksom att så få lärarstudenter tar examen. Lärare är ett bristyrke och varenda student på lärarutbildningen behövs, skriver Claes Thulin.

Kriminalvården planerar för att kunna ta emot skolpliktiga tonåringar i fängelserna om mindre än två år. Då behövs upp till 40 nya lärare. – Vi behöver rekrytera i tid för att få personal på plats, säger skolchefen Johan Ahlström.

En genomsnittlig dag sitter 100 minderåriga häktade i Sverige. Lärarna Charlotte Nylén Tervahauta och Lily Lanefelt Stroubouli undervisar flera av dem. De vittnar om en kraftig ökning av barn och ungdomar på häktena. – Vissa har ganska trasslig skolbakgrund.

SVAR PÅ INSÄNDARE. Att Svenskt Näringsliv inte skulle ha framtida studenters bästa som prioritet är fel. Missförstånden om Svenskt Näringslivs uppfattning i frågan om högre utbildning behöver redas ut, skriver Ulrika Wallén på Svenskt Näringsliv.

Inkludering, en skola för alla, borde vara en självklarhet men har som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt. Vad menar vi egentligen? Specialpedagogen Niclas Fohlin föreslår en konkret kursändring.

Utredaren Magnus Henrekson är på väg att förvärra läget om hans förslag från betygsutredningen blir verklighet. All forskning pekar på att vi bör göra på ett annat sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

INSÄNDARE. Skolans mer eller mindre genomarbetade läsundervisningsmetoder har gett svaga resultat och inte nått målet. Regler är till för att brytas – särskilt när det gäller barnens läsglädje, skriver Tomas Kroksmark