Eleven hade påtalat att hen ville tilltalas med ett annat kön och namn än tidigare. Men lärarna fortsatte att säga fel.

Man kan försöka föreställa sig ett experiment som gick ut på att passivisera hundvalpar så att de tappade leklusten. Vi skulle inte tveka att kalla det djurplågeri. Det skriver Paulina Neuding på ledarsidan.

På Gullängens förskola i Malmö bedöms både det enskilda barnets och gruppens utveckling och lärande, liksom undervisningen. Men att arbeta i en mångkulturell verksamhet kan ha sina utmaningar i sammanhanget.

Förskolläraren Katrin Nörthen är kritisk till bedömning av barn i förskolan, bland annat eftersom barn utvecklas så olika. Att skolförberedelserna framöver kan gå ännu lägre ner i åldrarna ser hon också som ett orosmoln. "Jag tycker att vi bestämmer att det räcker nu", säger hon.

För att förskolan ska kunna ge alla barn samma förutsättningar behövs bedömning. Och bäst är att inte bara bedöma själva verksamheten utan även det enskilda barnets utveckling och lärande. Det visar aktuella forskningsstudier av Monica Ehrström och Eva M Johansson.

Frågan om barn i förskolan ska bedömas eller inte väcker debatt. Samtidigt visar forskning att bedömning alltid förekommer i förskolan.

Maritha Hammer är en av flera lärare som är kritisk mot den omstridda matematikmetoden TRR som hon nu har tillåtits överge. "Det här är inte ett färdigt projekt men testas på oss lärare och eleverna", säger hon. Men professor Ola Helenius försvarar metoden.

Med disciplin, högt ställda förväntningar och ”tough love” bestämde sig rektor Damian Brunker för att vända utvecklingen på Internationella engelska skolan i utsatta område i Eskilstuna. Men hur gör man när öppen knarkhandel sker på skolgården, gängen äger gatan utanför och bara två föräldrar dyker upp på föräldramötet? (webbradio)

I klassrummet hörs 17 röster. De bildar en talkör kring entalen och tiotalen. De får ett problem att fundera på enskilt och sedan i par. Till sist talar de om problemet i helklass. Lågstadieläraren Elise Pettersson på Pilängskolan har arbetat med den omstridda matematikmetoden Tänka, resonera och räkna (TRR) i fem år.

Alexander Kasimir sökte sig till musikhögskolan för att bli behörig att undervisa på gymnasiet. Men nu när han är legitimerad musiklärare hittar han inte de kvalificerade jobb han är utbildad till. "Man känner sig lurad", säger han.

 Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl. "Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt", säger Elin Kebert, Byggföretagen.

Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.