Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) vill införa ett nytt nationellt digitalt verktyg för att tidigt upptäcka elever med problematisk skolfrånvaro. Men Karin Hassle är kritisk: ”Problemet har inte varit brist på data, utan brist på förutsättningar att agera tidigt och med rätt insatser”, skriver hon.

”Att 19 000 barn ofrivilligt hålls hemma visar att skolan inte alltid är den skyddsfaktor den påstås vara”. Det skriver föräldern Marie Larsson. Och fortsätter: ”Barnens rättigheter är inte förhandlingsbara. Vi kan inte acceptera otillgängliga skolor, tystade föräldrar eller myndigheter utan mandat att agera”.

Utan vinster kan i praktiken inte privata företag drivas i någon relevant omfattning. Alltså innebär mantrat vinstförbud i förlängningen att vi i stället i praktiken får ett offentligt monopol, skriver Dan Olofsson, entreprenör, utan något ägande i friskolor.

Ska vi på allvar göra upp med marknadsskolan behövs ett regeringsskifte. För av regeringens så kallade helrenovering av friskolesektorn, har vi inte sett så mycket som en putsad fasad, skriver Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd och finansborgarrådkandidat Stockholms stad, m.fl.

Skolverkets statistik är entydig – elever som går i friskolor lär sig mer än i kommunala skolor. Trots det finns det en uppenbar risk för att Sveriges bästa skolor raseras, menar experter.

En statlig utredning vill skärpa kraven på misskötta friskolor men riskerar att slå mot populära och välfungerande skolor, varnar Almega Utbildning. ”Ett verklighetsfrånvänt förslag som innehåller väldigt få saker som gör det bättre för eleverna”, säger förbundsdirektören Andreas Mörck till TN.

Om regeringen menar allvar med att städa upp i friskolesystemet måste de stå emot skolägarnas påverkanskampanjer och ta bort de undantag som skolkoncernerna använder i dag, skriver krönikören Linnea Lindquist.

Läraryrket har successivt förskjutits, men lärarutbildningen har inte hängt med. Det menar Beata Kull, grundare av Beatastiftelsen och Lärargalan.

Lärarlegitimationsreformen fungerar inte i praktiken. Reformen infördes 2011 men i dag undervisas över 30 procent av eleverna i grundskolan av personer utan lärarlegitimation, visar ny rapport. (pdf)

Tre av tio lärare i svensk skola saknar lärarlegitimation. Beroende på var man bor i landet kan andelen vara avsevärt lägre än det. "Det här är inget annat än ett svek mot barn och elever", säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Därför ger regeringen nu Skolverket och Skolinspektionen flera uppdrag som ska stärka barns och elevers språkutveckling och tillgång till böcker. 

Landskrona inför språktest för nyanställd personal inom både utbildning och kommunal vård och omsorg, skriver tre liberaler från kommunen.