Nio av tio svensklärare på högstadiet och gymnasiet är mycket oroade av elevernas bristande läsförståelse. Det visar en undersökning som Utbildningsradion låtit Demoskop göra.
Studier visar att det finns ett stort glapp mellan de elever som läser bäst och sämst – och lärarna är oroade. I dokumentären Läsglappet möter vi lärare, elever och forskare som ger sin syn på saken.
Resultaten har aldrig sjunkit så mycket från en omgång till en annan i Sverige. Så kan man sammanfatta Pisa. Totalt mättes kunskaperna i 81 länder eller regioner. Hör korrespondenterna Daniel Alling, Samuel Larsson, och Hanna Sahlberg, om fler länder där det går dåligt i mätningen - men också där det går bra.
Sveriges resultat i Pisa borde få skolhuvudmännen och regeringen att agera omedelbart. Resurser måste tillföras och utvecklingen mot minskad likvärdighet måste brytas, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.
De svenska resultaten i kunskapsmätningen Pisa väcker reaktioner på OECD:s huvudkontor i Paris. "Det är en besvikelse att se detta bakslag", säger Pisachefen Andreas Schleicher. Hans budskap är tydligt: Det behövs mer disciplin och engagemang i svenska klassrum.
Svenska 15-åringar tappar i den globala kunskapsmätningen Pisa. ”För näringslivet är det väldigt viktigt att unga människor klarar skolan och kommer ut i arbetslivet med goda förutsättningar att bidra”, säger Karin Johansson, vice vd.
I det här avsnittet av Mitt klassrum möter vi nyblivna läraren Klara Andersson på Mellanhedsskolan.Hon berättar bland annat om hur de använder nivåer från spelvärlden som ramar för elevernas kunskapsutveckling. Vi får också höra om hur elever som har lite svårt att sitta still kan få stöd i klassrummet.
Regeringen ska ta fram en ny lista över utanförskapsområden i Sverige och med hjälp av den sätta in åtgärder för att bryta utsattheten.Inspirationen har hämtats från Danmark – där bostadsområden rivits och barn bussats mellan skolor. "Det kan innebära att man river, inte hela områden, men att man gör om områden", säger Johan Pehrson (L).
Något alla är överens om, forskare, pedagoger och Lotta Edholm, är att det behövs tidigare insatser i mycket större utsträckning, oavsett vilka skräckhistorier som sprids i sociala medier, skriver Mikael Vestman i en krönika