Träning och examination är två olika beståndsdelar som tillsammans bildar undervisning. I dagens svenska skola har dessa två beståndsdelar blandats samman. Det skriver Simon Wernersson i sin replik på Emma Bore Nordmarks text om den ”förbjudna frågan”.

Skolbolag, politiker och debattörer lobbar för att stränga skolmodellen No Excuses ska införas i Sverige - och menar att den kan ge invandrarbarn bättre skolresultat. Men Diane Reay, professor emeritus i pedagogik menar att det kan finnas ekonomiska intressen bakom: "No excuses-undervisning är billigare", säger hon.

Vad är det som får våra politiker att tycka att föräldrar är bättre på att välja mellan skolor än vad de är på att ha inflytande på en skola? skriver skolexperten Per Kornhall i en krönika.

Vad skulle du vilja göra mindre av i ditt arbete? Och vad vill du göra mer av? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.

”Lärare mot marknadsskolan” kräver stopp för aktiebolagen. Lärare som arbetar inom skolkoncerner svarar med att de inte är annorlunda än andra lärare. Nu fortsätter läraren Fredrik Törnqvist debatten om aktiebolagen på skolmarknaden: ”Rapporter från Almega är partsinlagor”.

Andelen mellanstadiebarn som är inskrivna på Stockholms stads fritidsklubbar har ökat med 17 procentenheter sedan man slopade avgiften – och i vissa stadsdelar har ökningen varit ännu större.

Vill politiker stoppa gängens rekrytering av barn räcker det inte med hårdare straff. De måste också säkra fritidshem för alla, skriver Linnéa Holmberg, Stockholms universitet.

Vilka frågor ska man egentligen ta upp under samtalet med vårdnadshavarna? Vi bad tre lärare svara.

Friskolesystem måste utgå från elevernas och samhällets behov, inte från ägarnas avkastningskrav. Det skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, och Håkan Wiclander, Idéburna skolors riksförbund.